14. Vilket förbund och vilket offer åsyftas i Psalm 50:5?

¹⁴ Det förutsagda församlandet av dessa ”utvalda” under avslutningen på denna tingens ordning sker i uppfyllelse av Guds befallning: ”Församla till mig dem som är lojala mot mig, dem som sluter mitt förbund över offer.” (Psalm 50:5, NW) Eftersom Jehova kallar det ”mitt förbund”, kunde det inte gälla ett överlämnande som en enskild individ gör till Gud genom att bli en kristen och som han kunde göra bindande genom att offra sig själv. Nej, detta förbund som slöts mellan Jehova och ”dem som är lojala” är Guds utlovade ”nya förbund” med det andliga Israels hus. Det offer som detta nya förbund är grundat på är ”Människosonens”, Jesu Kristi, lösenoffer. — Jeremia 31:31—34; Matteus 24:30.

15. Vilka är de ”lojala”, och som vad tjänar de nu för världen?

¹⁵ De ”lojala” som förts in i det nya förbundet har gjorts till andliga israeliter. (Lukas 22:19, 20) Gud uppmanar att församlandet skall ske, så att han kan granska dem som församlats, godkänna de lojala och förkasta dem som inte lever i enlighet med sitt påstående om att de är i hans förbund, det nya förbundet. (Psalm 50:16) Det har sedan första världskriget varit tydligt att kristenheten, som påstår sig vara i det nya förbundet, inte har visat sig stå i ett godkänt förhållande till Jehova Gud. I skarp kontrast till den står en liten kvarleva av verkligt överlämnade, döpta lärjungar till det nya förbundets medlare, Jesus Kristus. De har bevisat sig vara andliga israeliter. Dessa lojala anhängare till det nya förbundet är de ”utvalda” som Människosonen församlar till sig genom sina änglar. De fullgör de förpliktelser som hör till det nya förbundet, ”mitt förbund” som Gud kallar det. På grund av att de verkar till stöd för Guds rike under Jesus Kristus har de blivit ett ”tecken” för hela världen. — Jesaja 8:18; Hebréerna 2:13, 14.

16. a) När skedde det ett andligt uppvaknande för kvarlevan av de ”lojala”? b) Vem är brudgummen i liknelsen om de tio jungfrurna, och vem utgör hans symboliska brud?

¹⁶ För denna kvarleva av ”lojala” måste det ske ett andligt uppvaknande under den första delen av ”avslutningen på tingens ordning”. Detta utgjorde ett framträdande drag i ”tecknet” som Jesus förutsade i sin stora profetia. För kvarlevan var detta uppvaknande en tid fylld av stor glädje, en glädje som liknade den som de fem förtänksamma eller visa jungfrurna kände, då de väcktes mitt i natten av ropet: ”Här är brudgummen! Gå ut för att möta honom.” (Matteus 25:1—6) Detta glädjefyllda uppvaknande inträffade på våren år 1919, då den smorda kvarlevan började återställas från verkningarna av den världsomfattande förföljelse och störning som de hade erfarit under den mörka tiden under första världskriget. Brudgummen i liknelsen om de tio jungfrurna är naturligtvis Jesus Kristus, och hans symboliska brud är hans lojala församling av 144.000 medlemmar som skall förenas med honom i himmelriket. (Uppenbarelseboken 14:1—4) Bibelns kronologi och nutida motsvarigheter till den visar att brudgummen och kungen kom till det andliga templet på våren år 1918. Då började han uppväcka de trogna medlemmarna av den andliga bruden från de döda och förena dem med sig i himmelriket. Kvarlevan av bruden, som de förtänksamma jungfrurna var en bild av, sade då enligt Uppenbarelseboken 19:7: ”Låt oss glädjas, ja vara jublande glada, och låt oss ge honom äran, därför att Lammets bröllop har kommit, och hans hustru har gjort sig redo.”

17. a) Varför kunde den förtänksamma jungfruklassen glädja sig? b) Vad tog de förtänksamma jungfrurna med sig, och vad kunde de därför göra?

¹⁷ Ja, den tid då den förtänksamma jungfruklassen vaknade andligen och kom att förstå innebörden i ”tecknet” som började framträda år 1914 kännetecknades av stor glädje. Då kunde följande ord tillämpas på den: ”Lyckliga är de som är bjudna till kvällsmåltiden vid Lammets bröllop.” (Uppenbarelseboken 19:9) I Jesu liknelse tog de fem förtänksamma jungfrurna med sig extra olja, så att de kunde fylla på sina lampor och på så sätt förena sig med det lyckliga och glada brudföljet med tända lampor. När brudgummen kom, gick ”de jungfrur som var redo ... in med honom till bröllopsfesten; och dörren stängdes igen”. — Matteus 25:1—10.

18. a) Vad kunde den smorda kvarlevan göra på grund av att den efter första världskriget fortfarande hade tillräckligt mycket av Guds upplysande ord och hans heliga ande inom sig? b) Vad tillkännagavs vid deras första konvent efter kriget?

¹⁸ I enlighet med bilden av de fem förtänksamma jungfrurna satte den smorda kvarlevan i gång med att ge den himmelske brudgummen ett ljust och glatt välkomnande, eftersom tiden var inne för honom att ingå äktenskap med sin brud, församlingen. Trots den andliga förvirring som de erfor under första världskriget, hade de fortfarande tillräckligt mycket av Guds upplysande ord och hans heliga ande inom sig som ”lerkärl” för att på nytt kunna tända på sitt arbete med att upplysa människor om Guds rike styrt av hans brudgum och kung. (2 Korintierna 4:7) Följaktligen höll den förtänksamma jungfruklassen sitt första internationella konvent i Cedar Point i Ohio i USA den 1—8 september 1919. Där tillkännagavs det att man tänkte ge ut en ny tidskrift förutom The Watch Tower (Vakt-Tornet). Denna nya tidskrift skulle kallas The Golden Age (Den Gyllne Tidsåldern), ett namn som beskrev det slags tidsålder som den återställda mänskligheten skulle få åtnjuta under brudgummens och kungens, Jesu Kristi, tusenårsregering. Denna tidskrift utges fortfarande, men nu under namnet Awake! eller Vakna!

19. a) Hur kom den förtänksamma jungfruklassen att bli ett framträdande tecken i det sammansatta ”tecknet” på Jesu ”närvaro”? b) Vilka är nu de lyckliga på jorden?

¹⁹ Strax efter detta konvent utgavs det första numret av The Golden Age — numret för 1 oktober 1919. Med hjälp av denna tidskrift och andra publikationer som Bibel- och Traktatsällskapet Vakttornet utgett gick den lojala jungfruklassen ut i sitt uppdrag att upplysa världen. Dess medlemmar satte i gång efterkrigsarbetet med att predika ”dessa goda nyheter om riket ... till ett vittnesbörd för alla nationerna” innan slutet för den här tingens ordning skulle komma. (Matteus 24:14) På detta sätt blev den smorda kvarlevan, den förtänksamma jungfruklassen, ett framträdande drag i ”tecknet” som skulle utmärka Jesu osynliga ”närvaro” som bemyndigad kung och ”avslutningen på tingens ordning”. Detta upplysande arbete utgör ytterligare ett tungt vägande bevis för att ”ändens tid” började då hedningarnas tider slutade år 1914. Lyckliga är alla de som ser dessa förutsagda ting i detta ”tecken” och förstår det i allt vad det betyder!

Ge snabbt gensvar på ”Tecknet”!

”Håll er ... vakna, ty ni vet inte dagen och inte heller timmen.” — MATTEUS 25:13, Bo Giertz’ svenska översättning.

1. Varför skulle det vara oförståndigt att vara lik de dåraktiga jungfrurna i Jesu liknelse?

HUR oförståndigt är det inte, i ljuset av den gyllne tidsålder som skall komma för den återlösta människovärlden, att vara lik de fem dåraktiga jungfrurna i Jesu liknelse! De handlade för sent och fick inte komma in i ”himmelriket”. Dessa dåraktiga jungfrur handlade inte som ljusspridare när tiden krävde det. (Matteus 25:1—12) När ”dessa goda nyheter om riket” har predikats ”på hela den bebodda jorden till ett vittnesbörd” och ”slutet” är här, kommer de att ha gått miste om sin möjlighet att ta del i detta aldrig återkommande tjänsteprivilegium. — Matteus 24:14.

2, 3. a) Med vilken uppmaning avslutade Jesus liknelsen om de tio jungfrurna? b) Varför är den uppmaningen fortfarande aktuell, och vad måste därför den förtänksamma jungfruklassen hela tiden vara försedd med?

² Detta är anledningen till att Jesus Kristus avslutade sin liknelse med följande uppmaning: ”Var alltså ständigt vaksamma, eftersom ni inte vet vare sig dagen eller stunden.” — Matteus 25:1—13.

³ Dessa ord uttalade av brudgummen Jesus Kristus är mycket aktuella, i synnerhet nu, när vi har kommit 71 år in i ”avslutningen på tingens ordning”. Inte ens nu i denna sena tid känner kvarlevan av den förtänksamma jungfruklassen till dagen eller stunden då ”dörren” stängs för vidare möjligheter att komma in i himmelriket för att få vara tillsammans med brudgummen som de blivit bortgifta med. Hela tiden gäller det för dem som söker bevisa sig vara ”förtänksamma” jungfrur att vara försedda med andlig olja. Genom att handla så låter de ljuset lysa, och det gör de genom att sprida ”dessa goda nyheter om riket” till ett världsomfattande, internationellt vittnesbörd ända till dess att ”slutet” kommer. — Matteus 24:14; Markus 13:10; Uppenbarelseboken 14:6, 7.

”Fåren” och ”getterna” skils nu åt

4. Vilken liknelse, som var den sista Jesus uttalade i detta sammanhang, måste enligt Matteus’ redogörelse uppfyllas som en del av ”tecknet” på hans ”närvaro”?

⁴ Innan ”slutet” på ”avslutningen på tingens ordning” kommer, måste ett annat verk med att skilja människor åt äga rum och tjäna som en del av ”tecknet” som visar att vi lever i ”ändens tid”. (Daniel 12:4) Detta verk utförs i uppfyllelse av Jesu liknelse om fåren och getterna, med vilken Matteus avslutar sin redogörelse för Kristi stora profetia om ”tecknet” på hans osynliga ”närvaro” och på ”avslutningen på tingens ordning”.

5. När skulle människor skiljas som får och getter?

⁵ Lägg nu märke till vad Jesus förutsade angående detta, enligt vad som står skrivet i Matteus 25:31—46. Han började liknelsen genom att säga: ”När Människosonen kommer i sin härlighet och alla änglarna med honom, då skall han sätta sig på sin härliga tron. Och alla nationerna skall samlas inför honom, och han skall skilja människor från