En ytterst allvarlig form av vårdslöshet

Eftersom bibeln talar om en tid då Guds vilja skall ske på jorden som den sker i himmelen, är det uppenbart att det är mycket önskvärt att få leva då. Vårdslöshet med avseende på möjligheten att få leva då skulle följaktligen vara ett ytterst allvarligt slag av vårdslöshet. I sin berömda bergspredikan sade Jesus: ”Lyckliga är de som är medvetna om sitt andliga behov.” (Matt. 5:3) För att någon skall vinna liv måste han vända sig till bibeln och ta reda på vad Gud har att säga. På så sätt kan man undvika att handla stick i stäv mot de fysiska lagar och morallagar som styr universum. Människan är så danad att hon ständigt måste inhämta kunskap om Gud. Det är faktiskt bokstavligt talat så ”att människan lever icke allenast av bröd, utan att hon lever av allt det som utgår av HERRENS [Jehovas] mun”. — 5 Mos. 8:3.

Ingen människa kan därför ostraffat försumma den andliga sidan av sitt liv. Vi ser vad denna försumlighet lett till för människor i allmänhet i världen, när de ägnar sig åt materiella strävanden i stället för andliga. Men sådan försumlighet är ännu allvarligare för dem som bekänner sig vara kristna. Aposteln Paulus skrev till de kristna på hans tid och uppmanade dem att ägna den största uppmärksamhet åt det de hade hört. Han påpekade att varje olydig handling under lagen i det forntida Israel fick vedergällning i enlighet med rättvisans krav. Sedan frågade han: ”Hur skall vi då komma undan, ifall vi inte har brytt oss om en frälsning av sådan storhet” som den som Jesus Kristus fört fram i ljuset? — Hebr. 2:3.

Om vi nu är omsorgsfulla med att lära känna Guds uppsåt från hans ord, bibeln, kommer vi att få hjälp att leva ett lyckligare liv redan nu, och det kommer att leda till evigt liv för oss i en värld som är fri från vårdslöshet och olyckor.

Vad kan man göra åt kaffekrisen?

PÅ 1930-talet fanns det sådant överskott av kaffe att de brasilianska producenterna lär ha bränt 70 millioner säckar kaffe! Och på 1940-talet kunde man i New York Post läsa en annons om kaffe till salu för drygt fyra kronor per kilo.

Som kaffedrickarna är väl medvetna om har förhållandena ändrats avsevärt på 1970-talet. Kaffepriser på 40 till 50 kronor per kilo förvandlade en tidigare ganska blygsam utgift till en av de större posterna på kassakvittot. I Tokyo steg priset på en kopp kaffe på vissa serveringar till 300 yen (över fyra kronor), vilket fick till följd att ägarna anklagades i tidningen Daily Yomiuri för att ”roffa åt sig opportunistiska vinster genom att utnyttja prisökningen”.

Höga kaffepriser är inte något större problem för de teälskande japanerna, som i medeltal inte dricker mer än omkring 100 koppar kaffe om året. Men för svenskarna, som i medeltal dricker mer än 1.300 koppar per år, kan kaffet bli en stor utgift. Genomsnittsamerikanen befinner sig mellan dessa