och vin åt dem som hava en bedrövad själ”, inte såsom ett stimulerande medel för att göra dem mer medvetna om sin plåga utan snarare för att de skall glömma sitt elände. (Ords. 31:6, 7) Den forntida seden att ge brottslingar myrrablandat vin för att lindra smärtan vid avrättningen kan förklara varför de romerska soldaterna räckte Jesus vin, blandat med myrra, då de hängde honom på pålen. — Mark. 15:23.

Eftersom alkoholhaltiga drycker verkar hämmande och avtrubbande, förbjöd Jehova prästerna och leviterna att tillåta sig att dricka aldrig så litet, när de tjänstgjorde i tabernaklet eller templet, och fastställde dödsstraff för överträdelse av detta förbud. (3 Mos. 10:9; Hes. 44:21) När de inte var i tjänst, stod det dem fritt att dricka med måtta. (1 Krön. 9:29) Det fanns också en gudomlig förordning att nasirerna, så länge deras nasirlöfte varade, inte fick dricka alkoholhaltiga drycker. (4 Mos. 6:2—4, 13—20; Am. 2:12) Eftersom Simson skulle vara nasir från sin födelse, fick hans mor inte ens röra vid vin eller starka drycker under sitt havandeskap. (Dom. 13:4, 5, 7, 14) Under utövandet av sitt ämbete ”tillkommer det ... ej konungar ... att dricka vin, ej furstar att fråga efter starka drycker”, ty om de gjorde det, kunde de glömma ”lagen och förvända rätten för alla eländets barn”. (Ords. 31:4, 5) Såsom vi redan har framhållit bör förordnade tjänare i den kristna församlingen på liknande sätt ”skicka sig värdigt” och inte vara ”benägna för mycket vindrickande”. — 1 Tim. 3:8, 9.

Måste man avhålla sig helt?

Ja, ibland. Alkoholism har sagts vara en sjukdom, som gör att den som lider av den känner ett ständigt tvång att dricka alkoholhaltiga drycker, ett tvång som är starkare än hans vilja att avstå från att dricka. Människor som dras med sådant lidande bör avhålla sig helt och hållet, så att de inte överväldigas av en trängtan att dricka till övermått. Det finns andra fall, då det är mindre välbetänkt och därtill skadligt för hälsan att dricka alkohol i aldrig så små mängder. Vidare finns det tillfällen då man bör avstå från att dricka rusgivande drycker för att undvika att bli en stötesten för andra, alltså av kärlek till andra och av omtanke om deras samvete, alldeles som aposteln Paulus framhåller. (Rom. 14:21) Tänk på att kärleken är ”mer ljuv än vin”. (Höga V. 1:2, 4; 4:10) När det kommer till kritan, är ju alkoholhaltiga drycker inte något man måste ha. I fyrtio år drack israeliterna inte vin eller starka drycker. (5 Mos. 29:5, 6) När rekabiterna i nästan 300 år hade avstått från att dricka vin, blev de lovordade för sin trohet. (Jer. 35:2—19) Att den starke Simson och den härdade Johannes döparen fullständigt avhöll sig från alkohol, under det att de levde som nasirer, försvagade inte någonderas hälsa. — 4 Mos. 6:1—4; Dom. 16:17; Matt. 11:18; Luk. 1:15; 7:33.

Om det är bättre för dig att vara helnykterist, då är det gott och väl. Men om du kan känna dig fri att njuta av denna goda gåva från Jehova, bör du göra det vid lämpliga tider, på lämpliga ställen och i överensstämmelse med Guds lagar om måttlighet.

”Inte särskilt vetenskapliga”

I en bok om den i bibeln beskrivna syndafloden och istiden, The Biblical Flood and the Ice Epoch, påtalas det förhållandet att evolutionisterna har gjort gällande att vad som bara är teori skulle vara fakta, utan att de lagt fram några bevis. Vi citerar från sidan 240: ”Darwin framlade sina förmodanden beträffande ärftligheten såsom vetenskapliga rön; de var inte särskilt vetenskapliga. ... Om man betraktar honom som propagandamakare i stället för pedagog eller vetenskapsman, då blir hans bestämda hållning och nära nog messianska självsäkerhet förståeliga. Med sin självmedvetna inställning ansåg han att han inte behövde bekräfta sina påståenden. Och utan att ha bekräftelse eller bevis förfäktade andra akademiker med all makt Darwins idéer.”