hela din själ och av hela din kraft och av hela ditt sinne’ och ’din nästa såsom dig själv’.” (Luk. 10:25—27, NW) Jehova Gud, som är vår domare, ser mer än människor ser. ”Jehova rannsakar alla hjärtan, och varje benägenhet hos tankarna urskiljer han.” (1 Krön. 28:9, NW) Han känner inte bara till vad vi gör utan känner också våra motiv. Han vet om vi verkligen ger ut oss helhjärtat i hans tjänst och om vår kärlek till vår nästa, vår önskan att se honom vinna frälsning, är lika stor som kärleken till oss själva. Nu, innan Gud fäller den slutliga domen, är tiden inne för oss att rannsaka våra hjärtan, att tänka över hur vi utför vår förkunnartjänst, att begrunda om vi har den rätta synen på det utomordentligt viktiga arbete som Gud har givit oss att utföra.

Utvidga dina tjänsteprivilegier

1. a) Vad var det som Jesus mycket åskådligt illustrerade i liknelsen om minorna? Hur gjorde han det? b) Vem är det som har fått kunglig makt, och vilka intressen har han anförtrott åt sina tjänare?

ATT vi behöver vara produktiva i vår Mästares tjänst illustrerades mycket åskådligt av Jesus i en liknelse. Han talade om en man av ädel börd som stod i begrepp att fara utrikes för att skaffa sig kunglig makt och som kallade till sig sina tjänare och gav var och en en mina och sade till dem att driva handel med den. ”När han slutligen kom hem, sedan han hade skaffat sig den kungliga makten, befallde han att man skulle kalla till honom dessa slavar, åt vilka han hade givit silverpenningarna, för att han skulle utröna vad de hade vunnit genom sin handel. Då inställde sig den förste och sade: ’Herre, genom köpenskap har din mina ökats till tio minor.’ Därför sade han till honom: ’Väl gjort, gode slav! Du har bevisat dig trogen i en mycket ringa angelägenhet; tag fördenskull emot myndighet över tio städer.’ Nu kom den andre och sade: ’Din mina, Herre, har givit fem minor.’ Han sade också till denne: ’Må också du bliva satt över fem städer.’” En annan slav, som visserligen inte hade förlorat sin mina, kunde inte visa upp någon vinst, och fördenskull blev han klandrad och kallad otrogen, och det som han hade togs ifrån honom. (Luk. 19:12—26, NW) Det