Fortsätt att undvika girighetens snara
”Se till, att ni tar er till vara för varje slag av girighet, ty även om en människa har överflöd på ägodelar, kan hon icke med sin egendom trygga sitt liv.” — LUKAS 12:15, Hedegård.
1. Varför är Paulus’ varning för girighet och lystnad aktuell?
VI LEVER i en värld som tillber materiellt välstånd. Affärsvärlden vädjar ständigt till människors giriga åstundan efter att få berika sig själva. Framgång mäts vanligtvis efter hur stor lön man har. Därför är bibelns alla varningar för girighet och den besläktade synden vinningslystnad eller habegär aktuella. (Kolosserna 3:5; 1 Timoteus 6:10) En gemensam nämnare för både girighet och habegär är enligt ordboken ”att ha eller visa ett starkt begär efter ägodelar och framför allt efter materiella ägodelar”. Girighet kan vara lika allvarligt som otukt eller avgudadyrkan, för Paulus gav följande förmaning: ”Nu skriver jag till er att sluta upp att vara i sällskap med någon så kallad broder som är en otuktsman eller en girig människa eller en avgudadyrkare eller en smädare eller en drinkare eller en utpressare, ja att inte ens äta med en sådan.” — 1 Korintierna 5:11; Efesierna 5:3, 5.
2. Hur varnade Jesus och Jehova oss för habegär?
2 Jesus gav sina efterföljare följande varning: ”Ta er i akt för allt slags habegär.” (Lukas 12:15) Och Jehova lät ett bud mot denna synd ingå i de tio budorden: ”Du skall inte ha begär till din nästas hus. Du skall inte ha begär till din nästas hustru, ej heller till hans tjänare eller hans tjänarinna, ej heller till hans oxe eller hans åsna, ej heller till något annat som tillhör din nästa.” — 2 Moseboken 20:17; Romarna 13:9.
Ingen kan slappna i vaksamhet
3. Hur greps Eva och sedan israeliterna av lystnad?
3 Faktum är att ingen enda kan sänka garden mot girighet, lystnad eller habegär. Det var lystnad som fick Eva att synda i Edens lustgård: ”Kvinnan [såg] att trädet var gott till mat och att det var något för ögonen att längta efter, ja, trädet var åtråvärt att se på.” (1 Moseboken 3:6, NW) Vid ett tillfälle i öknen visade israeliterna en lystnad som var vämjelig. När Jehova, som svar på deras klagorop över att bara ha manna att äta, skaffade fram fullt upp av vaktlar, handlade de som frossare och blev strängt straffade. — 4 Moseboken 11:4—6, 31—33.
4. Vilka andra historiska exempel visar farorna med girighet och lystnad?
4 Senare, vid striden om Jeriko, var det lystnad som fick Akan att stjäla en del silver och guld och en dyrbar mantel av bytet från staden. (Josua 7:20, 21) Girighet fick Gehasi, Elisas tjänare, att försöka få ekonomisk vinning av att Naaman genom ett underverk blev botad från sin spetälska. (2 Kungaboken 5:20—27) Kung Ahab var en annan girig man. Han lät Isebel, hans hedniska hustru, anstifta dödandet av Nabot, hans granne, så att han kunde lägga beslag på Nabots vingård. (1 Kungaboken 21:1—19) Till sist har vi Judas Iskariot, som tillhörde kretsen av Jesu förtrogna och som girigt använde sin ställning till att stjäla ur den gemensamma kassan. Och girighet fick honom också att förråda Jesus för 30 silvermynt. — Matteus 26:14—16; Johannes 12:6.
5. Vad lär vi av att olika slag av människor råkade i girighetens snara?
5 Alla dessa giriga personer straffades. Men lade du märke till vilka skilda slag av människor som råkade i girighetens snara? Eva var en fullkomlig kvinna, som bodde i ett paradis. Akan och israeliterna hade personligen bevittnat Jehovas underverk. Ahab var kung och kanske den rikaste mannen i landet. Gehasi och Judas var välsignade med ett rikt andligt umgänge och stora tjänsteprivilegier. Men ändå blev de alla giriga. Vem som helst — hur rik han än är, hur stora tjänsteprivilegier han än har eller vad han än har varit med om — kan således råka i denna snara. Inte så underligt att Jesus gav förmaningen: ”Ta er i akt för allt slags habegär.” — Lukas 12:15.
6. Vad krävs om vi skall kunna undvika girighetens snara?
6 Men hur kan vi då göra detta? Endast genom självbehärskning och ständig självrannsakan. Girighet och lystnad börjar i hjärtat. För att undvika girighetens snara måste vi ständigt rannsaka våra hjärtan för att se om någon form av girighet håller på att slå rot där. Bibeln hjälper oss att göra detta. Hur då? För det första talar den om vad Jesus och hans lärjungar sade om girighet. När vi granskar det de sade i ämnet, väcker det vissa rannsakande frågor, som vi bör ställa oss själva för att se var vi själva står, när det gäller girighet och lystnad.
Att rannsaka våra motiv
7. Hur hjälper Jesu svar till den man som var indragen i en arvstvist oss att rannsaka oss själva?
7 Det som fick Jesus att varna för habegär var en begäran från en av hans åhörare: ”Lärare, säg till min bror att dela arvet med mig.” Jesus svarade: ”Människa, vem har satt mig till domare eller utskiftare över er?” (Lukas 12:13, 14) Därefter övergick han till att varna för habegär. Med tanke på den viktiga andliga uppgift Jesus var här för att fullgöra ville han inte bli inblandad i ett gräl om materiella ting. (Johannes 18:37) Men detta samtal väcker rannsakande frågor, som vi kan ställa oss själva. Anta att vi inte led någon speciell nöd, men att vi tyckte att vi hade rätt att göra anspråk på någon omtvistad förmögenhet eller något omtvistat arv. I vilken utsträckning skulle vi då kämpa för att få det vi menade oss ha rätt till? Hur mycket av vår tjänst för Jehova eller av våra relationer till våra bröder skulle vi offra för att vinna det som vi betraktade som våra rättigheter? — Ordspråksboken 20:21, NW; 1 Korintierna 6:7.
8. Hur kan vi undvika att bli lika de skriftlärda, som Jesus omnämnde i Lukas 20:46, 47?
8 Begrunda några andra ord av Jesus. Han varnade sina efterföljare och sade: ”Se upp för de skriftlärda som ... glupskt förtär änkornas hus.” (Lukas 20:46, 47) Vilket grymt utslag av girighet! De kristna är ju förpliktade att ha omsorg om änkor och inte att plundra dem. (Jakob 1:27) Men anta att du kände en änka som hade mottagit en ansenlig försäkringssumma och att du på grund av någon oförutsedd händelse snabbt behövde pengar. Skulle då din första tanke vara att gå till änkan, därför att du tyckte att hon skulle vara den som det var lättast att övertala eller att hon borde hjälpa dig, därför att ”hon har så gott om pengar”? Eller anta att du redan hade lånat pengar och nu hade problem med att betala tillbaka dem. Skulle du då känna dig berättigad att skjuta upp återbetalningen till änkan, därför att ”hon inte kommer att ställa till så mycket bråk” eller kanske därför att du tycker att ”hon egentligen inte behöver pengarna”? När vi ställs inför ekonomiska problem, måste vi akta oss för att låta vårt tänkesätt påverkas, så att vi inte längre tänker efter principer.
9. Hur kan vi råka i den snaran att vi beundrar personligheter för vår egen fördels skull?
9 Judas beskrev också ett sätt varpå girigheten kan förleda oss. Han talade om människor som hade nästlat sig in i den kristna församlingen och som fördärvade den med sin lystnad och sin tygellöshet och som visade ”sig falska mot vår ende ägare och Herre, Jesus Kristus”. (Judas, vers 4) De beundrade också ”personligheter för sin egen fördels skull”. (Judas, vers 16) Vi skulle inte vilja vara sådana. Men begrunda följande: Upptäcker vi att vi föredrar att tillbringa tid med rikare kristna och inte ägnar så mycket uppmärksamhet åt de fattigare i församlingen? Skulle det i så fall kunna vara så att vi hoppas på att få någon fördel av det umgänget? (Jämför Apostlagärningarna 20:33; 1 Tessalonikerna 2:5.) När vi visar gästfrihet mot ansvariga bröder inom organisationen, gör vi det då av kärlek eller därför att vi hoppas på att få några privilegier i gengäld? Om det är av den sistnämnda orsaken, kanske vi också ”beundrar personligheter” för vår egen ”fördels skull”.
10. På vad sätt skulle vi kunna skaffa oss ekonomisk vinning av vår tillbedjan av Jehova? Vilkas exempel skulle vi i så fall följa?
10 Ett uttryck för girighet som irriterade Jesus mycket var när han i templet fann ”dem som sålde nötkreatur och får och duvor och penningmäklarna på sina säten”. Nitälskan för Jehovas hus fick honom att driva ut dessa ur templet och att utropa: ”Sluta upp med att göra min Faders hus till ett marknadshus!” (Johannes 2:13—17) Har vi en liknande nitälskan? I så fall skulle det vara bra att vi frågade oss själva: Skulle jag diskutera affärsangelägenheter i Rikets sal? Försöker jag att få medkristna med i någon djärv affärssatsning därför att de, på grund av att de är andliga bröder, har svårare att säga nej? Använder jag alla mina vänner inom organisationen till att utvidga mina affärskontakter? Vi bör verkligen inte girigt skaffa oss ekonomisk vinning genom att utnyttja våra kontakter med våra bröder.
11. Vilka kristna principer hjälper oss att bevara en rätt inställning, när vi har affärer ihop?
11 Innebär detta att kristna aldrig kan göra affärer ihop? Nej. Det är bara det att affärer har sin tid och plats och tillbedjan har en annan tid och plats. (Predikaren 3:1) Men när kristna har affärer ihop, bör de inte glömma bort bibelns principer. När en kristen gör en affärsöverenskommelse, bör han inte söka lagliga kryphål för att slingra sig undan sina moraliska skyldigheter. (Matteus 5:37) Inte heller kommer han att bli oförsonlig eller hämndlysten om en affär går snett och han förlorar pengar. Aposteln Paulus skrev följande till de kristna i Korint: ”Egentligen är det då på det hela taget ett nederlag för er att ni har rättssaker med varandra. Varför lider ni inte hellre orätt? Varför låter ni er inte hellre bedragas?” (1 Korintierna 6:7) Skulle du för församlingens skull kunna välja att bli bedragen i stället för att gå till domstol?
12. Vilka bibliska principer kommer att hjälpa dem som ägnar sig åt affärer att undvika girighetens snara?
12 Kristna som ägnar sig åt affärer måste vara mycket försiktiga. Nu för tiden är många affärsmetoder mördande, men en kristen kan inte tillgripa sådana metoder. Han får aldrig glömma att han är en Kristi lärjunge. Han vill inte ha ord om sig att vara oärlig eller att bruka fräcka metoder. (Jämför Ordspråksboken 20:14; Jesaja 33:15.) Och han bör aldrig glömma bort Jesu varning för att göra rikedomen till en gud eller Johannes’ varning för ”köttets begär och ögonens begär och det pråliga skrytet med ens resurser i livet”. (1 Johannes 2:16; Matteus 6:24) Kan du som kristen affärsman eller affärskvinna motstå frestelsen att vädja till andra människors lystnad för att öka försäljningen? Eller spelar du på deras fåfänga eller stolthet för att främja din affärsverksamhet? Sköter du ditt förvärvsarbete på ett sådant sätt att du inte skäms för att tala med Jehova om det i dina böner? — Matteus 6:11; Filipperna 4:6, 7.
13, 14. a) Vilken jämvikt måste förmögna kristna bevara? Och de som inte är förmögna? b) Hur hjälper bönen i Ordspråksboken 30:8 oss att lära oss att vara resonliga i fråga om rikedom?
13 Slutligen skrev Paulus till Timoteus: ”De som är beslutna att bli rika faller i frestelse och en snara och många oförnuftiga och skadliga begär, som snabbt drar ner människorna till undergång och tillintetgörelse.” (1 Timoteus 6:9) Det är inte någon synd att vara rik, även om rikedom för med sig sina egna problem och frestelser. (Matteus 19:24—26) Faran är att vara besluten att bli rik. En äldste sade till exempel: ”Problemet uppstår ofta, när en man betraktar sin rike kristne broder och tänker: ’Varför skulle inte jag också kunna vara sådan?’”
14 Bibeln ger följande råd: ”Må ert levnadssätt vara fritt från penningkärlek, i det ni nöjer er med det som är. Ty han har sagt: ’Jag skall på inga villkor släppa dig, inte heller på några villkor överge dig.’” (Hebréerna 13:5) Om du är förmögen, betraktar du då din förmögenhet som en gåva, som något som du kan använda i Jehovas tjänst? Vid ett tillfälle sade Jesus till en rik ung man att om han önskade följa honom, så måste han skänka bort hela sin förmögenhet. Vad skulle du ha valt om Jesus hade sagt det till dig — att behålla din förmögenhet eller att följa Jesus? (Matteus 19:20—23) Och om du inte är rik, kan du då känna dig nöjd med att inte vara det? Kan du undvika den snara som habegäret utgör? Är du villig att lita på Jehovas löfte: ”Jag skall på inga villkor släppa dig, inte heller på några villkor överge dig”? — Se också Ordspråksboken 30:8.
Var rik inför Gud
15, 16. a) Vilken liknelse använde Jesus för att förstärka sitt råd angående habegär? b) Vad var det grundläggande problemet för mannen i Jesu liknelse?
15 När Jesus uppmanat sina åhörare att ta sig ”i akt för allt slags habegär”, övergick han till att tala om en bonde vars åkrar bar ovanligt riklig skörd. Mannen började ”överlägga med sig själv och säga: ’Vad skall jag göra, eftersom jag inte har någonstans att samla in min skörd?’ Så sade han: ’Detta vill jag göra: Jag vill riva mina förrådshus och bygga större, och där vill jag samla in all min spannmål och alla mina goda ting; och jag vill säga till min själ: ”Själ, du har många goda ting lagrade för många år; ta nu igen dig, ät, drick, roa dig.”’” Men just den natten dog mannen. All den där hopsamlade rikedomen hjälpte honom inte ett dugg. Jesus drog följande slutsats: ”Så går det den som samlar skatter åt sig själv men inte är rik inför Gud.” — Lukas 12:16—21.
16 Begick mannen någon uppenbar synd, till exempel utpressning eller stöld? Det sägs inte så i liknelsen. Men han hade ändå ett problem. Han förlitade sig på att hans rikedom skulle ge honom en tryggad framtid och glömde något som var viktigare: att vara ”rik inför Gud”. Det är just genom att sanna kristna gör sitt förhållande till Gud till det viktigaste i sitt liv som de kan undvika girighetens snara och därigenom inte vara någon del av världen. — Johannes 17:16.
17. Hur betraktar en balanserad kristen problemet med att förtjäna sitt uppehälle?
17 En gång gav Jesus det här rådet: ”Var ... aldrig bekymrade och säg: ’Vad skall vi äta?’ eller: ’Vad skall vi dricka?’ eller: ’Vad skall vi sätta på oss?’ Alla dessa ting är ju det som folk i nationerna så ivrigt strävar efter.” (Matteus 6:31, 32) Det är sant att vi alla ställs inför samma problem som ”folk i nationerna”. De flesta av oss måste arbeta hårt för att försörja sig och kunna köpa den mat och dryck och de kläder som vi behöver. (2 Tessalonikerna 3:10—12) Men vi vägrar att låta sådana saker ställa detta att bli ”rik inför Gud” i skuggan.
18. Hur kommer förtröstan på Jehova att göra det möjligt för oss att undvika girighetens snara?
18 Jehova är källan till allt välstånd. (Apostlagärningarna 14:15, 17) Han har lovat att ta särskild vård om sina tjänare. Jesus sade: ”Er himmelske Fader vet ju att ni behöver alla dessa ting. Fortsätt därför med att först söka riket och hans rättfärdighet, så skall också alla dessa andra ting tilldelas er.” (Matteus 6:32, 33; Psalm 37:25) Tror du på det löftet? Litar du på att Jehova kommer att hålla det? Kommer du att vara nöjd med de anordningar Jehova gör? I så fall kommer du att kunna undvika den snara som girigheten utgör. (Kolosserna 3:5) Du kommer då alltid att sätta din tjänst för Jehova och ditt förhållande till honom i främsta rummet, och hela ditt levnadssätt kommer att utgöra en demonstration av din tro på honom.
Kommer du ihåg?
◻ Vilka slags människor påverkas av girighet och lystnad?
◻ Hur kan vi skydda oss mot girighet och lystnad?
◻ Vilka uttryck tar sig girighet och lystnad ibland?
◻ Vilka frågor hjälper oss att se om vi undviker girighetens snara eller ej?
◻ Vad är ett utmärkt skydd emot girighet och lystnad?
[Infälld text på sidan 19]
När kristna gör affärer ihop, bör de aldrig glömma bibelns principer