Inblick i nyheterna

”Oändligt mer förödande”

● Spanska sjukan krävde åren 1918 och 1919 ungefär 20.000.000 människors liv. Vid en genomgång av den nya boken ”Epidemier i Amerika, 1918—1976” nämner Bernard Dixon denna pandemi och framhåller: ”Såsom den enda specifika företeelse i historien som kan jämföras med två världskrig i fråga om att skörda människoliv var den oändligt mer förödande. Åtminstone en femtedel av den mänskliga familjen fick genomlida värk och feber på grund av spanska sjukan.”

I den brittiska tidskriften ”New Scientist” säger Dixon också: ”Ovanligt nog var de flesta av de millioner som dog [i spanska sjukan] i sina bästa år. I Västra Samoa tillintetgjorde viruset på mindre än tre månader 7.500 av en befolkning på 38.000. 3.500 patienter togs in på San Francisco Hospital med lungkomplikationer, när sjukdomen drabbade staden, och mer än en fjärdedel av dem dog.”

Medan många anser att influensaepidemin åren 1918 och 1919 var anmärkningsvärd på grund av att den härjade runt om i världen och krävde så många liv, är sådana händelser av mer än blott och bart historisk betydelse. De utgör en del av ”tecknet” på Jesu Kristi närvaro som osynlig andlig konung i himmelen. När Jesus besvarade frågan: ”Vad skall vara tecknet på din närvaro och på avslutningen på tingens ordning?” svarade han bland annat: ”Det skall vara stora jordbävningar och på den ena orten efter den andra farsoter och hungersnöd.” — Matt. 24:3; Luk. 21:7, 11.

”Den moraliska snårskogens logik”

● I 41 brev till redaktören för den religiösa avdelningen i tidskriften ”Toronto Star” misstyckte elever i elfte klassen i en skola nära Peterborough i Ontario i Canada ”på det hela taget att det finns några som helst absoluta moraliska normer för vad som är rätt och orätt”. Enligt redaktören för tidskriftens religiösa avdelning, Tom Harpur, ”hävdade de i stället att moral är en fråga om individuellt val”. I en åtföljande artikel skrev Harpur: ”I vissa avseenden är [eleverna] mer känsliga för orättvisor än de äldre. Men logiken i deras brev, om man drar slutsatsen av den, är den moraliska snårskogens logik, där varje människa gör vad som är rätt i hennes egna ögon.”

De kristna vet att ”det står icke i vandrarens makt att rätt styra sina steg”. (Jer. 10:23) Bibeln varnar vidare för att ”ett oupptuktat barn drager skam över sin moder”. (Ords. 29:15) Hur viktigt är det därför inte att gudaktiga föräldrar hos sina söner och döttrar inplanterar de högsta moralnormerna — de normer som människans Danare gett upphov åt!

Vänner från undre världen

● Efter en katolsk själamässa i Brooklyn i New York begravdes nyligen ännu en man som påstods ha varit en toppfigur inom den organiserade brottsligheten. I tidningen New York ”Times” hette det: ”Fader Gigante talade i går i kyrkan där [den ansedde brottslingen] ofta brukade vara närvarande, och han uppmanade dem som känt honom att inte gråta.” I ett känslobetonat lovtal på 10 minuter hävdade prästen, en ”vän till familjen”, att den avlidne ”fullgjort sitt livsverk genom att älska och hjälpa andra. ... Han är nu i Guds händer.”

Enligt New York-tidningen ”Daily News” kunde representanter för en byrå för bekämpandet av den organiserade brottsligheten samtidigt från andra sidan gatan se hur ytterligare en beryktad brottsling fanns bland de närvarande jämte ”rabbi Abraham Novitsky, som till helt nyligen förestått en illegal spelhåla i ett varuhus i stadsdelen Queens”. Prästen Gigante hade själv nyligen gjort sig skyldig till lagtrots genom att inför rätta vägra att vittna om olagliga förmåner, som han påstods ha tagit emot för en fängslad ”väns” räkning, som tillhörde den undre världen, medan denne var medlem i stadsfullmäktige. Prästen och rabbinen skötte båda förrättningen vid graven.

Sådana uppgifter, som är vanliga i storstadspressen i Amerika, får tänkande människor att undra över hur kyrkor och synagogor så öppet kan ignorera förseelser, som både medlemmarna och prästerskapet gör sig skyldiga till. Visserligen bör kyrkorna hjälpa syndare, och Jesus kom för att frälsa sådana; men de som fick sådan hjälp måste ändra sitt handlingssätt och inte fortsätta med sina orätta gärningar under religiös täckmantel. — Jämför 1 Korintierna 5:11—13; 6:10, 11; Hesekiel 18:21—23.