har pengar eller tjänar pengar. Det är dennes egen angelägenhet. Inte heller bör andra avundas honom hans ställning eller rikedom. Och om en sådan person inte är oärlig och om han behärskar sin rikedom i stället för att låta rikedomen behärska honom, kan han vara nöjd. Han kommer att hjälpa andra med vad han har. Aposteln Paulus förordar att människor inte skall vara likgiltiga eller sakna syfte, utan att de skall ha självaktning och ett uppsåt i livet. Han sade att de kristna ”genom att arbeta i stillhet måtte kunna äta mat de själva har tjänat till” och att en kristen bör ”arbeta strängt och med sina händer utföra gott arbete, så att han kan ha något att dela ut åt den som har behov”. — 2 Tess. 3:12; Ef. 4:28.

Skaparen, som i grund känner människonaturen, har gett sitt ord bibeln, och genom att lära sig och tillämpa bibelns visa principer kan man få stor vinning i form av förnöjsamhet och kan undvika de många sår av genomborrande kval som den som söker rikedom och status drabbas av. — 1 Tim. 6:6, 10.

Inblick i nyheterna

Religionen — för fred eller krig?

● Tidskriften ”Redbook” har nyligen låtit företa en undersökning av 65.000 kvinnors uppfattningar om hur religionen påverkar deras liv, och denna undersökning visade att bara 14 procent tror att ”det är en synd att ta del i vilket som helst krig”. I tidskriften gavs också denna kommentar: ”Det är mycket mindre vanligt att mycket religiösa kvinnor säger att ’det är en synd att ta del i krig’ än att icke-religiösa eller obetydligt religiösa kvinnor gör det.” Tidskriften drog slutsatsen att ”om vår statsstyrelse skulle bli frommare, skulle detta kanske ändå inte innebära att en era av fred infördes på jorden”.

I ”National Observer” infördes en dikt som kommenterade de religiösa konflikterna i Irland och Libanon och den muhammedanska Hanafisektens ockupation av byggnader i Washington. Dikten slutade med några ord om att hatet och blodsutgjutelsen i Guds namn är något mycket underligt, även om sådant alltid har förekommit i historien.

Under historiens lopp har de ledande männen i världen till synes varit blinda för den världsliga religionens roll både när det gäller att underblåsa krig och uppamma blodtörst under politiska krig. Kommer sådana religioner alltid att undgå ansvar? Nej.

Bibelns profetior visar att världens religioner, som blandar sig i politiken, liknar en stor sköka, som ”jordens kungar begått otukt” med och som bär ansvaret för alla deras blod ”som blivit slaktade på jorden”. Profetian visar att samma ”jordens kungar” inom kort ”skall hata skökan och ... bränna upp henne med eld” och göra slut på hennes blodiga karriär. — Upp. 17:1, 2, 12, 16; 18:24.

Influensamysterium

● ”Under hela historien hade döden inte gästat så bistert och hastigt”, hette det i ”Science Digest” om spanska sjukan år 1918. I artikeln framhölls det att justinianska pesten på 500-talet ”lär ha krävt 100 millioner liv — men den varade i 50 år. Digerdöden på 1300-talet sägs ha krävt 62 millioner liv världen utöver, men den varade i tre år. Trots att första världskriget ”hade dödat mer än 21 millioner människor under fyra år av ihållande stridigheter”, framhåller ”Science Digest”, ”krävde influensaepidemin nästan lika många liv på bara fyra månader”.

Det hette vidare: ”Med en ironi som övergår människans förstånd dog farsoten bort nästan samtidigt med att det stora kriget slutade. ... Varför den började, varför den slutade, vart den tog vägen, är det ingen som vet än i denna dag.”

Men många som studerat bibelns profetior vet att Jesus Kristus förutsagt att just sådana händelser skulle utmärka början till slutet för den nuvarande tingens ordning. Jesus vidareutvecklade sin profetia att ”folk skall resa sig upp mot folk och rike mot rike” genom att säga att det skulle bli ”hungersnöd och FARSOTER på den ena orten efter den andra”, vilket skulle utgöra tecknet på ”tidens ände”. — Luk. 21:7—11; Matt. 24:3—8; 1917 års övers.