Har du blivit döpt för att få liv?
Skulle du vilja leva för evigt i Guds underbara nya världs paradis? Om du vill det, måste du, innan det är för sent, bli döpt för att få liv!
JEHOVAS vittnens internationella sammankomst ”Guds vilja”, som hölls under sommaren 1958, tilldrog sig världsvid uppmärksamhet både på grund av sin storlek och på grund av sina särskilt utmärkande drag. En sak, som blev omtalad vitt och brett, var dopförrättningen, då 7.136 kristna blev döpta. Till jordens fyra hörn nådde bilder från dopet genom tidningar och tidskrifter, journalfilmer och TV-utsändningar.
Varför tilldrog sig detta dop så stor uppmärksamhet? Förmodligen därför att det var ett dop genom fullständig nedsänkning. Och varför håller Jehovas vittnen styvt på fullständig nedsänkning? Därför att deras dop är påbjudet i Guds ord; och på grundspråket, grekiska, har de ord som återgivits med ”döpare”, ”dop” och ”döpa” inte innebörden bestänka, utan svarar mot uttrycken nedsänkare, nedsänkning och nedsänka eller doppare, doppning och doppa. Ordagranna översättningar av bibeln, till exempel Rotherhams och Benjamin Wilsons, framhäver detta. — Matt. 3:11; Luk. 3:3, 16; Ro, ED.
Johannes döparen utförde dop genom nedsänkning i Jordan, och detsamma gjorde Jesu lärjungar. Därför heter det att Johannes döpte ”i Enon nära Salim, ty där fanns mycket vatten”. Religionshistorien för den första kristna tiden visar att i det första århundradet döpte de kristna undantagslöst genom nedsänkning. Bestänkning tillgrep man senare och endast av bekvämlighetsskäl. — Joh. 3:23.
De 7.136 som blev döpta vid sammankomsten ”Guds vilja” tillhörde alla raser, många olika folk och vitt skilda åldersgrupper, alltifrån dem som knappt nått tonåren till dem som för länge sedan passerat de sjuttio. Men bland dem fanns inga spädbarn. Varför inte det? På grund av Jesu befallning beträffande dopet, som lyder: ”Gå därför och gör lärjungar av människor av alla nationer, döpande dem.” En lärjunge är en ”person som åtnjuter undervisning av någon” annan. Ett spädbarn kan inte ta emot biblisk undervisning. Liksom det inte i den första kristna församlingen förekom dop genom bestänkning, så döpte man inom den inte heller spädbarn. — Matt. 28:19, 20, NW.
Vad är innebörden i det kristna dopet i vatten, och vari består dess värde? Avtvår det arvsynden, såsom en del påstår? Nej, det kan det inte, ty Jesus själv gav de kristna föredömet, i fråga om dop såväl som allting annat, och han var syndfri. Dopet är i stället en symbol av att en person har överlämnat sig åt att göra Guds vilja, och därför är dopet förbundet med hans ordination såsom en förkunnare av Jehovas ord. Fördenskull visar aposteln Paulus att när Jesus kom till Jordan för att bli döpt, sade han: ”Se, jag kommer för att göra din vilja.” — Hebr. 10:9.
Genom att Jesus sänktes ned under vattnet i sitt dop, dog han symboliskt sett i förhållande till sin forna levnadskurs, som hade inneburit att han hjälpt till att underhålla sin mor och hennes familj genom snickarverksamhet, och började den särskilda tjänst, som hans Fader hade sänt honom till jorden för att utföra. Vad var det för en särskild tjänst? ”Därtill är jag född, och därtill har jag kommit i världen, att jag skall vittna för sanningen.” (Joh. 18:37) Att han blev fullständigt nedsänkt under vattnet framställde också en bild av att han var villig att gå så långt som att ge ut sitt liv i döden och bli begraven därför att han höll fast vid att göra sin himmelske Faders vilja.
Men innan vi kan överlämna oss på ett godtagbart sätt till att göra Guds vilja, måste vi först tillägna oss kunskap om Jehova Gud och utöva tro på honom, såsom vi läser: ”Utan tro är det omöjligt att täckas Gud. Ty den som vill komma till Gud måste tro, att han är till och att han lönar dem som söka honom.” För det andra måste vi erkänna att vi är syndare på grund av Adams överträdelse och ångra oss och göra bättring, vända om, och få våra synder ”utplånade” genom att utöva tro på Lammets, Jesu Kristi, blod. Först då har vi kommit i en sådan ställning, att vi kan nalkas Gud, såsom Jesus gjorde, och överlämna oss åt honom och hans tjänst. Detta överlämnande förpliktar oss att låta oss nedsänkas i vatten vid första lämpliga tillfälle. — Hebr. 11:6; Rom. 5:12; Apg. 3:19; Upp. 7:14.
Med helig ande och med eld
Johannes döparen, som var en banbrytare i att döpa människor och som döpte Jesus, sade: ”Jag för min del döper eder med vatten på grund av eder ånger och bättring; men den som kommer efter mig är starkare än jag är, vilkens sandaler jag icke är värdig att taga av. Denne skall döpa eder, ni människor, med helig ande och med eld.” När och hur utförde ”denne”, Jesus Kristus, dessa dop? — Matt. 3:11, NW.
Strax före sin himmelsfärd sade Jesus till sina efterföljare: ”Lämnen icke Jerusalem, utan förbiden där, vad Fadern har utlovat, det, varom I haven hört av mig. Ty Johannes döpte med vatten, men få dagar härefter skolen I bliva döpta i helig ande.” Detta dop med helig ande kom lärjungarna till del vid pingsten, alldeles som Petrus visade då han tillämpade orden i Joels profetia på det som då skedde. Detta dop utmärkte begynnelsen för den kristna församlingen, Kristi kropp, och är begränsat till dem som skall bli en del av den. — Apg. 1:4, 5; 2:16—18.
När döpte Jesus med eld? Skedde det också vid pingsten, då eldtungor vilade på hans 120 efterföljare, som var samlade i ett rum i övervåningen till ett hus i Jerusalem? Nej, så kunde det inte vara. Varför inte det? Därför att dop ju betyder nedsänkning, och dessa 120 blev inte nedsänkta i dessa tungor av eld. Men när, hur och vilka döpte Jesus då med eld? Eld är en symbol av tillintetgörelse. Uttrycket dop med eld påminner oss fördenskull om det tillfälle då Sodom och Gomorra mottog ett dop med eld, varvid både städerna och deras invånare tillintetgjordes. Johannes döparen angav detsamma, då han sade om Jesus: ”Han skall samla in sitt vete i ladan; men agnarna skall han bränna upp i en eld, som icke utsläckes.” Detta dop med eld inträffade år 70 e. Kr., då Jerusalem förstördes av romarna och mer än en million judar förlorade livet och 97.000 tillfångatogs. Inga kristna omkom i detta fruktansvärda blodbad, ty de hade lytt Jesu ord att de borde fly från Jerusalem, när de såg staden omringas av krigshärar. — Matt. 3:12; Luk. 21:20, 21.
Förebilder till ”dopet för att få liv”
Alltså finner vi att i det första århundradet fick alla de judar, som utövade tro på Jesus, överlämnade sig och blev döpta, erfara ett dop som betydde liv, under det att andra, likt agnar, blev döpta med eld och till tillintetgörelse. Så är det också i vår tid. Just hur detta är tillämpligt i vår tid framgår av två profetiska mönsterbilder, som Jehova lät framställa för mycket länge sedan. En av dessa inträffade i Noas dagar, såsom Petrus framhåller. Sedan Petrus påpekat att åtta själar vid den tiden på grund av Guds tålamod ”blevo förda i trygghet genom vattnet”, fortsätter han så här: ”Det som svarar mot detta frälsar nu också eder, nämligen dopet,” — 1 Petr. 3:20, 21, NW.
Om någon alls på den tiden skulle erfara frälsning, måste han bli döpt till Noa. Det vill säga: han måste utöva tro på Guds profet, sätta sin tillförsikt till honom. Han måste bli oskiljaktigt förenad med Noa, fullständigt underordna sig Noas ledning, låta Noa vara sitt ”huvud”. Det var inte vattendopet då på den tiden som frälste Noas familj; det utrotade de onda. Att de gjorde gemensam sak med Noa var i stället det som betydde frälsning för dem.
En liknande profetisk bild framställdes senare, på Mose tid. Detta inträffade när Israels nation följde Mose genom Röda havet. Det som frälste dem — i likhet med Noas familjs frälsning — var det förhållandet att de blev döpta till Mose genom att de erkände Mose såsom sitt ”huvud”, underordnade sig honom och följde hans föreskrifter. Genom att göra gemensam sak med honom blev de döpta till Mose, såsom aposteln Paulus framhåller: ”Våra förfäder ... voro under molnskyn och ... gingo genom havet. ... alla blevo döpta till Mose förmedelst molnskyn och havet.” — 1 Kor. 10:1, 2, NW.
Dop för att få liv i våra dagar
I synnerhet är det profetiska dramat med Noas familj, som blev döpt till honom för att dess medlemmar skulle vinna frälsning och liv, fullt av betydelse för oss i våra dagar. Uppfyllelsen av bibelns profetior antyder att vi lever i denna onda gamla världs yttersta dagar, när återigen endast några få människor kommer att begagna sig av möjligheten att bli döpta för att få liv och det stora flertalet kommer att erfara ett dop till tillintetgörelse. Jesu profetia framhäver detta: ”Alldeles såsom Noas dagar voro, så skall Människosonens närvaro vara. ... De togo ingen notis om något, förrän floden kom och sopade bort dem allesammans — så skall Människosonens närvaro vara.” — Matt. 24:37—39, NW.
Liksom Noa var den, hos vilken frälsning och räddning undan följderna av Guds vredesyttringar kunde vinnas på den tiden, så är i våra dagar Jesus Kristus den, hos vilken detsamma kan vinnas vid Guds nära förestående vredesyttring, Harmageddon. Ja, ”i ingen annan finnes frälsning; ej heller finnes under himmelen något annat namn, bland människor givet, genom vilket vi kunna bliva frälsta”; och detta gäller såväl i fråga om frälsning undan nära förestående tillintetgörelse som i fråga om frälsning till evigt liv. — Apg. 4:12.
Kan det då vara riktigt att säga att vattendopet i våra dagar är detsamma som dopet för att få liv? Nej, ty om detta inte blir utfört såsom ett vittnesbörd om en människas överlämnande, är det utan betydelse. Är det dopet med den heliga anden? Nej, ty Skriften framhåller att det dopet endast är för Kristi kropps lemmar, under det att en ”stor skara” av ”andra får”, som framställdes i bild genom Noas söner och sonhustrur, i våra dagar också har fått mottaga det dop för att få liv som Petrus anspelar på. Är det då en människas överlämnande åt Jehova Gud som är detta dop för att få liv? Nej, men det har att göra med detta överlämnande. Att vi överlämnar oss åt Gud enligt Jesu förebild innebär att vi gör gemensam sak med den större Noa, liksom Noas familj gjorde gemensam sak med honom och israeliterna gjorde det med Mose. Gud döper oss därpå till den större Noa genom att föra in oss under skyddet från den nya tingens ordning, som framställdes i bild genom Noas ark. Dopet för att få liv framhäver vårt förhållande till Jesus Kristus såsom den större Noa och den del han har i att vi blir skonade vid Harmageddon. För att göra gemensam sak med honom måste vi ta ståndpunkt för Jehova och hans rike genom att överlämna oss till att göra Hans vilja och därpå symbolisera detta överlämnande vid första lägliga tillfälle, och vi måste underordna oss Jesus Kristus såsom den ”ledare och befälhavare”, som Jehova har utsett. — Jes. 55:4, NW.
I vår tid dröjer många med att överlämna sig åt Jehova Gud och symbolisera detta överlämnande genom vattendopet. Således tvekar de att göra gemensam sak med den större Noa. Detta är ett stort fel! Jesus framhöll att denna generation skall uppleva Harmageddon, och han framhöll situationens allvar. De som befann sig på taken eller ute på fälten skulle fly med hast, ty ingen vet vilken dag Harmageddon bryter ut. — Matt. 24:15—18, 34.
Fastän den större Noa, Jesus Kristus, inte är synligen närvarande i denna tid, lämnas Guds folk inte utan synlig ledning. Förhållandena visar att Kristus har en av flera individer bestående ”trogen och omdömesgill slav”, kvarlevan av Kristi kropp, som representerar honom. Denne slav tjänar såsom Guds kanal eller förbindelseled. För att handla i överensstämmelse med vårt dop för att få liv och till den större Noa måste vi underordna oss denne slav och hans lagligen inregistrerade redskap, Sällskapet Vakttornet, och samarbeta med dem. Detta sällskap låter utge biblar och bibelstudiehjälpredor, gör anordningar för olika slags möten där biblisk undervisning förmedlas och har igångsatt ett övningsprogram, som syftar till att hjälpa alla ärliga kristna att bli kvalificerade att predika ”dessa goda nyheter om riket”. — Matt. 24:14, 45—47, NW.
En ny tingens ordning
Alla åt Gud överlämnade kristna som nu tjänar under den trogne och omdömesgille slavens ledning är en del av den nya världens samhälle av Jehovas vittnen. Skulle man, med hänsyftning till ett av de profetiska dramerna, då med rätta kunna säga att den ark, som Noa och hans familj byggde, var en förebild till detta nya samhälle? Nej, ty det är snarare så, att dess medlemmar i förebilden motsvaras av Noas familj. Noa var en förebild till Jesus Kristus, och Noas hustru var en förebild till den kristna församlingen, Kristi brud, som består av bara 144.000 medlemmar, av vilka det återstår endast en kvarleva. Vad kan då sägas om Noas söner och sonhustrur? Dessa var, mycket lämpligt, en bild av den ”stora skaran” av ”andra får”, vilka såsom barn till Jesus Kristus, som är ”Evig fader”, skall få leva i det jordiska paradiset. Alla som i denna tid har blivit döpta för att få liv tillhör en av dessa båda klasser. — Jes. 9:6; Joh. 10:16; Upp. 7:9; 14:1.
Vad är då arken en förebild till? Den nya tingens ordning, som byggs av den större Noa för att ersätta den gamla mosaiska tingens ordning, vilken nådde sitt lagenliga slut efter det att Jesus hade blivit fastnaglad på tortyrpålen år 33 e. Kr. (Kol. 2:14; Hebr. 1:2) Denna nya tingens ordning inbegriper den nya kristna ordningen av ren tillbedjan av Jehova med dess måttstock för ett kristet handlingssätt och den kristna förkunnartjänsten, och den tjänar till att skydda alla dem som utför tjänst inom dess intressesfär. Liksom Noas familj samarbetade med honom i att bygga arken, så samarbetar den nya världens samhälles medlemmar med den större Noa i att bygga upp den nya tingens ordning genom att hjälpa till med att utbreda den sanna tillbedjan.
Har du blivit döpt för att få liv? Om du inte har det, så dröj inte längre härmed, ty Harmageddon nalkas med hast. Tillägna dig den rätta kunskapen, gör gemensam sak med Jesus Kristus och följ hans exempel. Överlämna dig utan förbehåll till att göra Jehovas vilja och bekänn detta offentligt genom vattendopet. Fortsätt så troget i nutidens ark, Guds rena tillbedjans nya ordning, genom att utöva ett rent samvetes gärningar när det gäller din kristna tjänst såväl som ditt dagliga liv. Om du handlar så, kan du hoppas på att överleva Guds vredesyttring och träda in i hans underbara nya världs paradis, där rättfärdighet skall bo och döden inte mera finnas till.