-
En livets uppståndelse och en domens uppståndelseVakttornet – 1979 | 1 januari
-
-
minnesgravarna. På grund av det sätt på vilket dessa fårlika behandlade den smorda kvarlevan av Kristi andliga bröder i det förflutna har de ställts på konungens högra sida av ynnest, och till dem säger han i början av sin tusenåriga regering: ”Kom, ni som har välsignats av min Fader, ta i arv det rike som har varit berett åt er från världens grundläggning.” På så sätt kommer de att föras in på den väg som leder till att de vinner fullkomligt mänskligt liv på en paradisisk jord. (Matt. 25:31—46; Joh. 10:16) De kommer att ha det stora privilegiet att befinna sig här på jorden, när den regerande ”Människosonen”, Jesus Kristus, börjar kalla ut dem som är i minnesgravarna till en uppståndelse, som kommer att ge dem möjlighet att vinna evigt liv på jorden.
-
-
”Jag skall uppväcka honom på den yttersta dagen”Vakttornet – 1979 | 1 januari
-
-
”Jag skall uppväcka honom på den yttersta dagen”
1. På vilken klass av människor som lever i vår tid är Jesu ord: ”Jag skall uppväcka honom på den yttersta dagen” inte tillämpliga?
DESSA märkliga ord yttrades av Jesus, och de finns i Johannes 6:54. De kan inte tillämpas på den levande ”stora skaran”, som överlever den annalkande ”stora vedermödan”. (Upp. 7:9—17) Vilka var det då som Jesus tänkte på, då han yttrade dessa ord för 1.900 år sedan?
2. Till vilka riktade Jesus dessa ord om uppståndelse? Nära vilken judarnas högtid som inbegrep honom skedde det?
2 De bibelverser som finns omkring Johannes 6:54 visar att Jesus inte yttrade dessa ord till blott och bart judar som sådana, utan också till många av sina israelitiska lärjungar, däribland de 12 apostlarna. Deras påsk för år 32 v.t., ”judarnas högtid”, var nära. (Joh. 6:4) Som förberedelse för denna högtid brukade judarna slakta påskalammet i templet i Jerusalem, och prästerna fångade då upp blodet i skålar och stänkte det mot altarets grundval. (Se M’Clintock och Strong: Cyclopædia, band 7, under ”Passover” [påsk], sid. 738, spalt 1, stycket 4, raderna 1—34; och även Alfred Edersheim: The Temple — Its Ministry and Services As They Were at the Time of Jesus Christ, 1874 v.t., sid. 190, 191.) Jesus hade för avsikt att vara med vid denna högtid för att högtidlighålla minnet av den första judiska påsken, som firades nere i Egypten år 1513 f.v.t. Han själv var i själva verket det motbildliga påskalammet, ”Guds lamm”. — Joh. 1:29, 36.
3. Varför spårade judarna upp Jesus efter hans underverk den föregående dagen? Vilket rättfärdigande av detta framförde de till honom?
3 Judarna, bland dem hans lärjungar, hade sett honom utföra ett märkligt underverk dagen innan hans omtalade samtal med dem utspann sig i Kapernaum. Han hade förmerat fem brödkakor och två fiskar för att mätta sina många tusen åhörare. Därför ville de patriotiska judarna göra honom till kung som messiansk ledare för dem. Eftersom Jesus skulle bli en himmelsk messiansk konung, drog han sig undan från dessa som försökte vara kungamakare. Genom att gå ut på vattnet förenade han sig litet senare med sina 12 apostlar, som befann sig i en båt på Galileiska sjön. (Joh. 6:14—21) Men judarna skulle inte så lätt låta sig gäckas i sitt uppsåt att följa en jordisk, mänsklig Messias. Med föregående dags underverk i tankarna spårade de därför upp honom. De ville ha en messiansk kung som kunde förse
-