och handlade av brist på tro”? — Apg. 17:27; 1 Tim. 1:12—16, NW; Gal. 1:13.

20. Hur framhöll Jesus samma möjlighet och ansvar?

²⁰ Samma barmhärtiga slutledning finner vi i Jesu ord i Johannes 3:16—19 (NW): ”Gud älskade världen så mycket, att han gav sin enfödde Son, ... inte för att han skulle döma [fördöma] världen, utan för att världen skulle bli frälst genom honom.” Detta sades inte på spe. Det var en verklig möjlighet. Jesus var ”det sanna ljuset, som ger ljus åt varje slags människa”. Men det var som Jesus sade: ”Människorna har älskat mörkret mer än ljuset, eftersom deras gärningar var onda.” Det var deras val. De föredrog att ha det på det sättet. — Joh. 1:9, NW.

21. Hur blir släktet av dem som söker Jehova beskrivet i Psalm 24:3—6?

²¹ Varför skulle du inte förena dig med det släkte som beskrivs i Psalm 24:3—6? ”Vem får gå upp på HERRENS berg, och vem får träda in i hans helgedom? Den som har oskyldiga händer och rent hjärta, den som icke vänder sin själ till lögn [som inte har fört Min själ till idel värdelöshet, NW] och den som icke svär falskt. Han skall undfå välsignelse av HERREN och rättfärdighet av sin frälsnings Gud. Sådant är det släkte, som frågar efter honom; de som söka ditt ansikte, de äro Jakobs barn.”

22. Vilken utomordentlig vädjan kommer till uttryck i Jesaja 55:6, 7?

²² Varför inte ge gensvar till den vädjan som kommer till uttryck i Jesaja 55:6, 7? ”Söken HERREN, medan han låter sig finnas; åkallen honom, medan han är nära. Den ogudaktige övergive sin väg och den orättfärdige sina tankar och vände om till HERREN, så skall han förbarma sig över honom, och till vår Gud, ty han skall beskära mycken förlåtelse.” Detta är vad du kan få erfara, den välsignelse du kan få.

Uthållighet

◇ Även när man försöker göra gott mot andra kan det ibland krävas stor uthållighet. Detta besannas ofta när det gäller Jehovas vittnen, som gör gott på bästa tänkbara sätt, i det de hjälper människor att förstå och tillämpa Guds ord och på så sätt få Guds välsignelse.

En kvinnlig förkunnare bland Jehovas vittnen i Malaysia besökte en ung kinesisk flicka som bodde i ett garage bakom ett stort boningshus. Hon lämnade flickan ett exemplar av den bibliska studiehjälpredan Från det förlorade paradiset till det återvunna paradiset på kinesiska och avtalade om att komma tillbaka för att sätta i gång ett kostnadsfritt bibelstudium med flickan.

Vid första besöket var flickan upptagen med att stryka en stor hög tvätt och hade inte läst något i boken. Lördagar hade hon ledigt från sitt arbete, och därför avtalade man om ett besök på lördagen. Vid andra besöket fann vittnet att flickan fortfarande hade en stor hög tvätt som skulle strykas och dessutom ett rum fullt med besökande släktingar. När förkunnaren följande lördag kom tillbaka för tredje gången, fann hon att flickan inte hade hunnit med strykningen. Men hon var alltjämt intresserad av ett kostnadsfritt bibelstudium och ämnade tala med sin köttsliga syster för att höra om hon skulle vilja vara med vid studiet. Vid nästa besök, det fjärde, kunde flickan meddela en glad nyhet: hennes syster ville också studera, så nästföljande vecka skulle alla träffas i systerns hem några kilometer längre bort.

Tidigt följande lördag drog det ihop sig till åskväder. Men vittnet, som inte ville försumma att hålla sin överenskommelse, gav sig av och blev under vägen genomvåt in på bara kroppen. Hon fann huset låst och ingen hemma. Förkunnaren tänkte för sig själv: ”Jag skall ge flickan en chans till.”

Vid sjätte besöket gick vittnet till flickans bostad. Flickan bad uppriktigt om ursäkt, och man avtalade om att hålla bibelstudiet kommande lördag. Vid sjunde besöket kom studiet verkligen i gång, och från och med då hölls det utan några uppehåll eller avbrott. Den unga kinesflickan var flitig i studierna, började komma till Jehovas vittnens möten och är nu själv en ordinerad Ordets förkunnare. Allt detta tack vare uthållighet i att göra det som är gott. — Gal. 6:9.