22. Vad betyder det att vara som ”den yngste”, och hur blir detta belyst i bibelns redogörelse?

²² Vad skulle det betyda att vara som ”den yngste”? Unga män sattes ofta till uppgifter som var mindre framträdande, även om de var nödvändiga. När till exempel Ananias såväl som hans hustru gav upp andan på grund av ett ingripande från Gud, var det ”de yngre männen”, som bar bort dem och begravde dem. (Apg. 5:5, 6, 10) Sedan aposteln Petrus uppmanat sina medäldste att tjäna som ödmjuka föredömen för hjorden, sade han: ”Så skolen I ock, I yngre, å eder sida underordna eder de äldre.” (1 Petr. 5:1—5) Timoteus, som var ganska ung i jämförelse med aposteln Paulus, sades vara bland dem som tjänade Paulus som hans ”medhjälpare”. (Apg. 19:22) Onesimus, den förrymde slaven, som den gamle Paulus kallade ”min son”, hade ”betjänat” Paulus, som en son skulle ha gjort med sin far, medan Paulus var i fängelse. (Filem. v. 9, 10, 13; jämför 2 Timoteus 1:16—18.) Genom att arbeta ödmjukt tillsammans med dessa äldre och mera erfarna tjänare åt Gud vann de yngre männen rika välsignelser och fick övning.

23. Är det bara de yngre som skall visa sådan anspråkslöshet i sinnet?

²³ Deras uppgifter kunde ha förefallit ge föga ära eller prestige, men deras handlingssätt ger exempel på den rätta inställning som alla bör ha, oavsett ålder. Sedan aposteln Petrus gett de yngre rådet att underordna sig de äldste, säger han därför vidare: ”Men omgjorda er allesammans med anspråkslöshet i sinnet gentemot varandra, ty Gud står emot de högmodiga [dem som syns vara förmer, Interlinear], men han ger oförtjänt omtanke åt de ödmjuka.” — 1 Petr. 5:5, NW.

24. Vilket storslaget gagn leder detta handlingssätt till, och hur bidrar det tydligt till kristen endräkt?

²⁴ Hur behagligt är det inte att tjäna tillsammans, när en ödmjuk och blygsam ande är rådande i en församling! Vilken kraft för personer som effektivt arbetar tillsammans som en krets visar sig inte andan av broderskap vara, när den ådagaläggs av kristna äldste, varigenom benägenheter till tidsödande stridigheter eller vredgat disputerande avlägsnas! (1 Tim. 2:8) Här finns det helt visst mycket för oss alla att begrunda. Söker vi den sanna storhet som kommer av sådan ödmjuk tjänst, som har broderlig kärlek till motiv? Låt oss allesammans visa den genom att vi är hjälpsamma, hänsynsfulla, intresserade av alla, däribland dem som är ringa, i det vi ger alla deras tillbörliga mått av personlig värdighet och förtjänst. (Rom. 12:10, 15, 16) Vi visar oss därigenom vara sanna lärjungar till honom som är den främste i att tjäna: Guds Son, Kristus Jesus.

Vad betyder det att vara en ”ordinerad ordets förkunnare”?

1, 2. a) Vilka tankar väcker ordet ”minister” i olika länder? b) Vad behöver vi lägga märke till i fråga om det nutida bruket av detta ord i jämförelse med dess tidigare bruk?

NÄR du ser eller hör ordet ”minister”, vad tänker du då på? På svenska och på många andra språk syftar detta ord eller dess motsvarighet bara på en politisk befattningshavare, till exempel en ”justitieminister” eller en ”premiärminister”. Men i länder med språk som är grundade på eller starkt påverkade av latinet (där detta ord har sitt ursprung) kan ordet ”minister” också föra tankarna till en religiös befattningshavare, en ”ordinerad Ordets förkunnare”,