Tar du tacksamt emot Jehovas gåvor?
VI FÅR alla utan undantag ta emot goda gåvor, som vi bör vara tacksamma för. Antingen vi äter mat, andas in luft eller tillgodogör oss solens värme, tar vi emot något som uppehåller livet. Förutom dessa livsviktiga gåvor tar vi emot mycket annat varje dag. Det kan vara omvårdnad i hemmet, övning på arbetet, ett brev med goda nyheter, ömhetsbevis, en vänskaplig hälsning eller kanske en gäst i vårt hem. Sådana gåvor och många andra fyller ett behov eller bidrar till vår glädje i livet. Hejdar du dig någonsin och ger uttryck åt tacksamhet för dem?
De gåvor som vi får till skänks är inte begränsade till rent materiella saker, som vi får, eller till förmånen att få ha en människa i vår närhet eller ta emot henne i vårt hem. Vi kan öppna sinnet för en ström av idéer och tankar. Vi kan tacksamt ta emot andliga gåvor, råd och uppmuntran grundade på bibeln.
Vad vi än äger eller menar oss äga, har vi, om vi söker efter ursprunget till det, i själva verket fått det från en annan källa. Den kristne aposteln Paulus påminner oss om detta med orden: ”Vad äger du, som du icke har fått dig givet? Men har du nu fått dig givet, vad du har, huru kan du då berömma dig, såsom om du icke hade fått det dig givet?” (1 Kor. 4:7) Vi har ingen anledning att berömma oss eller att skryta över vad vi har materiellt eller andligen. Det är nödvändigt att vi är tacksamma, att vi erkänner den sanna källan till varje enskild nyttig gåva och använder den för det syfte som den är avsedd.
De andliga tingens företräde
När vi tänker på allt som vi får ta emot, vad är det då som ger oss den största lyckan, som är till den varaktigaste nyttan? Om vi låter Guds ord vara vår värdemätare, svarar vi ofelbart att det är de andliga gåvorna som är värdefullast. Känner du det så? Vi bör vara särskilt mottagliga för det som Jehova Gud ger oss, eftersom bibeln förklarar att han ger idel goda gåvor och idel fullkomliga skänker. (Jak. 1:17) Med tanke på detta är det logiskt att de kristna, såsom aposteln Paulus framhåller, ”inte skall sätta sitt hopp till den osäkra rikedomen utan till Gud, som rikligt ger oss allt vad vi behöver” till att njuta av det. — 1 Tim. 6:17, Hd.
Men är det inte egendomligt att fastän Jehova är en givare utan motstycke, tar flertalet människor inte emot hans andliga gåvor? Om de fortsätter att visa ifrån sig hans gåvor, kommer det att sluta med att de berövas sin förmåga att ta emot vad det vara må. För att försäkra oss om fortsatt lycka och för att kunna ta fasta på det hopp som erbjuds oss måste vi tänka efter om vi personligen tacksamt tar emot dessa gåvor från Gud som gör det möjligt för oss att vinna ”det verkliga livet”. — 1 Tim. 6:19.
Gåvor som Gud ger
Vad är det då för andliga gåvor från Gud som vi bör uppskatta? Det har med fog sagts att av alla goda gåvor är Jesus Kristus Guds största gåva till människosläktet. Ingenting överträffar denne älskade Son såsom gåva. ”Så älskade Gud världen [av människor], att han utgav sin enfödde Son.” (Joh. 3:16) Men fastän Jesus Kristus var Guds främste livsförmedlare, finns det anledning att fråga: Hur många människor tar emot honom i denna egenskap? Den judiska nationen som han själv tillhörde gjorde det inte, och det gör inte heller flertalet människor i dag. Gör du det?
Förutom att Jehova gav människorna sin Son, har han gett dem sitt ord, ”sanningens ord”, bibeln. (2 Tim. 2:15; 3:16) Tvärtemot vad somliga påstår är bibeln, den Heliga skrift, inte något som människor frambragt. Människor användes visserligen då bibeln skrevs, men aposteln Petrus förklarar att helig ande drev dessa människor till att göra detta. Är det så du betraktar bibeln? — 2 Petr. 1:20, 21.
Ännu en gåva, den heliga anden, är nära förbunden med Guds nu nämnda gåvor, hans Son och hans ord, bibeln. Före sin himmelsfärd uppmanade Jesus lärjungarna att vänta i Jerusalem på uppfyllelsen av Jehovas löfte att sända hjälparen eller den heliga anden. Tio dagar efter Jesu himmelsfärd utgöts denna gåva, den heliga anden, över 120 lärjungar. (Apg. 1:4, 8; 2:1—4) Den heliga andens verksamhet då på pingstdagen medförde en betydelsefull välsignelse och förmedlade fortgående upplysning till dem som tacksamt tog emot den. Samma heliga ande kan vara oss till gagn och nytta i dag.
En fjärde gåva från Jehova Gud, som han har gett oss genom sin Son, är överlämnade män till att bygga upp den kristna församlingen. Den kristne aposteln Paulus talade om dessa i förbindelse med en av bibelns psalmer, då han sade: ”’När han for upp i höjden, förde han bort fångar; han gav gåvor i form av människor.’ Och han [Jesus Kristus] gav några som apostlar, några som profeter, några som evangelister, några som herdar och lärare, med tanke på de heligas utbildning, för arbete som tjänare, för uppbyggandet av Kristi kropp.” — Ef. 4:8, 11, 12; Ps. 68:19; NW.
Jehova har gjort det möjligt för oss att vinna många andra gåvor, förutom dessa fyra, bland dem gåvan evigt liv. (Rom. 6:23) Men för att man skall göra sig förtjänt av denna lön, livet, måste man först tacksamt ta emot de redan nämnda gåvorna. Tar vi individuellt tacksamt emot dessa andliga gåvor? Tar vi till exempel emot Jesus Kristus? Hur kan vi avgöra om vi gör det eller inte?
Att ta emot gåvan Guds Son
I första århundradet, när Jesus gick omkring här på jorden och frambar budskapet om Riket, visade det sig mycket tydligt om människor tog emot honom eller inte. Det fåtal som gjorde detta blev lärjungar till honom. De tog emot Jesus såsom Guds föranstaltning, genom vilken det var möjligt att vinna evigt liv, och tog del med honom i att predika dessa goda nyheter för andra. — Luk. 8:1.
I första århundradet var det förstås så att flertalet inte tog emot Jesus, och några av dem gick så långt att de vållade hans död. Men hur kunde man efter Jesu död år 33 v.t. visa om man tog emot eller förkastade Guds Son?
Den princip som Jesus angav var då tillämplig: ”Den som tar emot er [mina representanter], han tar emot mig, och den som tar emot mig, han tar [också] emot honom som har sänt mig.” (Matt. 10:40, Hd) Den här principens vikt och betydelse framhävs av den fråga som rösten från himmelen ställde till fariséen Saulus: ”Saul, Saul, varför förföljer du mig?” Saulus ville omedelbart få svar på sin undran: ”Vem är du?” Och rösten från himmelen svarade: ”Jag är Jesus, den som du förföljer.” — Apg. 9:4, 5.
Saulus förkastade naturligtvis inte Jesus genom att direkt förfölja honom. Jesus var i himmelen, och där kunde Saulus inte nå honom. Men Saulus förföljde Jesu lärjungar, och det var i själva verket detsamma som att förfölja Jesus. Därför hade Jesus i en liknelse sagt så här: ”Sannerligen, jag säger er: Allt vad ni har gjort mot en av dessa mina minsta bröder, det har ni gjort mot mig!” — Matt. 25:40, Hd.
Frågan är alltså: Tar du tacksamt emot Guds Son genom att visa vänlighet och gästfrihet mot hans jordiska representanter som tar ledningen i att predika de goda nyheterna om Guds rike? Tar du tacksamt emot råd och vägledning av dem som är verksamma ”å Kristi vägnar”? Tar du del med dem i det offentliga predikoverk som Jesus gav sina lärjungar i uppdrag att utföra? — 2 Kor. 5:20; Hebr. 13:17; Apg. 1:8.
Att ta emot Guds ord
Vilken inställning har du till den andra av Guds gåvor, hans ord? Apostlarna Paulus och Barnabas sade så här om vissa judar i första århundradet: ”Det var nödvändigt, att Guds ord först blev förkunnat för er. Men då ni visar det ifrån er och inte anser er själva värdiga det eviga livet, vänder vi oss nu till hedningarna”, dvs. folk av andra nationer. (Apg. 13:46, Hd) Att visa ifrån sig denna gåva, Guds ord, betydde att visa ifrån sig själva livet! Må vi aldrig ha en sådan inställning till Guds ord. Må vi i stället, i likhet med de första kristna i Tessalonika, ta emot det ”icke ... såsom människoord, utan såsom Guds ord, vilket det förvisso är”. — 1 Tess. 2:13.
När du först fick höra talas om de storslagna sanningarna om Guds rike, en paradisisk jord och hoppet om uppståndelse för de döda, kände du dig säkert hänförd. Men tar du också tacksamt emot bibelns principer om en rätt och god moral?
Vid de internationella sammankomsterna ”Fred på jorden” i somras framhölls det till exempel i flera programpunkter vad som är ett tillbörligt moraliskt uppförande för en kristen. Har du personligen sökt tillämpa dessa råd i ditt eget liv? Överensstämmer allt du gör med Guds ords höga moralnormer? Är du villig att ta emot sådana råd från Guds ord med ett lika öppet sinne som du tar emot sanningar i lärofrågor? Om du gör det, då är du i färd med att lägga av din gamla personlighet och håller på att iföra dig en ny personlighet som skapas enligt Guds vilja i sann rättfärdighet och lojalitet. Att du tar emot Guds ord på det sättet gör dig kvalificerad att vinna evigt liv. — Ef. 4:22—24; Rom. 12:2.
Att ta emot Guds heliga ande
Jesus sade: ”Den himmelske Fadern [skall] giva helig ande åt dem som bedja honom!” (Luk. 11:13) Helig ande är en gåva som Gud ger åt dem som, uppriktigt önskar få den. Men alla önskar inte det. Lärjungen Stefanus sade om vissa judiska ledare i första århundradet: ”Egensinniga människor, med oomskurna hjärtan och öron, ni står alltid emot den heliga anden.” (Apg. 7:51, NW) Dessa människors hjärtetillstånd var ont. De stod emot den heliga anden genom att vända dövörat till för det budskap som Gud lät kungöra genom sina representanter.
Tar du tacksamt emot helig ande? Aposteln Paulus framhöll vad man måste göra för att ta emot den, då han tillrättavisade några för att de på nytt försökte hålla Mose lag. Paulus sade: ”Fick ni anden på grund av laggärningar eller på grund av att ni lyssnade i tro?” (Gal. 3:2, NW) Där har vi det! ”Att ni lyssnade i tro.” Om man skall kunna ta emot Guds heliga ande, måste man med tro lyssna till Guds föreskrifter, och sedan måste man leva enligt dessa föreskrifter. Gör du det?
Vidare måste man direkt be Gud om helig ande. Hur ofta gör du det? Förutsätter du bara att Gud vet att du är i behov av hans ande? Du ber honom om andra saker, inte sant? Lika viktigt är det att du fortsätter att be honom om helig ande, ty Fadern ger ”helig ande åt dem som bedja honom”.
Att ta emot ”gåvor i form av människor”
De som i bibeln kallas ”gåvor i form av människor” inbegriper ”apostlar, ... herdar och lärare”. (Ef. 4:11, NW) Aposteln Johannes var alltså en sådan ”gåva”, som Gud hade föranstaltat om. Men alla tog inte emot Johannes. Han skrev själv att Diotrefes ”tar inte med respekt emot någonting från oss”. (3 Joh. v. 9, NW) Diotrefes tog sannerligen inte tacksamt emot Guds gåvor.
Hur förhåller det sig då i dag? Tar du emot de ”gåvor i form av människor”, som Jehova Gud har dragit försorg om för att du skall kunna vinna andlig kraft och styrka? När resande representanter besöker din församling för att stärka dess andlighet, tar du då emot dem genom att understödja anordningarna under den tid de är hos er? Dessa besök är en stimulans och är till stor hjälp, alldeles som det var med de mogna kristna brödernas besök i första århundradet.
De i våra dagar, som inte tar emot Guds ”gåvor i form av människor”, går sannerligen miste om en välsignelse; de får inte del av den andliga hjälp som de är i så stort behov av nu. Genom att ta emot sådana personer kan du däremot få en hel del nyttig hjälp. Och inte nog härmed, utan genom att ta emot också denna gåva får du utsikt att vinna evigt liv som lön från Gud.
Fortsätt med att uppskatta Guds gåvor
Om du tar emot alla dessa gåvor ur Jehovas givmilda hand, kommer du att bli lycklig. Därför är det nyttigt att du frågar dig: Värdesätter jag alla dessa andliga gåvor? Tar jag tacksamt emot det som Jehova erbjuder? Eller tycker jag att det är alltför mycket i den närvarande tingens ordning som jag måste försaka för att kunna ta emot Guds gåvor? Om jag skulle försaka allt för att följa i Jesu Kristi fotspår — skulle det verkligen vara lönande?
Aposteln Petrus framställde en sådan fråga. Han sade: ”’Se, vi har lämnat allting och följt dig; vad kommer det då i själva verket att finnas åt oss?’ Jesus sade till dem: ’Jag säger er i sanning: I pånyttskapelsen, när Människosonen sätter sig på sin härliga tron, skall ni som har följt mig också själva sitta på tolv troner. ... Och var och en som har lämnat hus eller bröder eller systrar eller fader eller moder eller barn eller jordegendom för mitt namns skull skall få många gånger mera och skall ärva evigt liv.’” — Matt. 19:27—29, NW.
Hur lönande är det inte att tacksamt ta emot Guds gåvor! Ty vad du än lämnar bakom dig i den närvarande ordningen, så skall du få hundrafalt mer av Gud, såväl som evigt liv. Jesus avstod från mer än någon människa kan göra. Han avstod från en härlig tillvaro såsom en ande i himmelen. Han offrade till och med själva livet i trogen lydnad för sin Faders vilja här på jorden. Men vilken lön fick han inte — sin Faders ynnest och upphöjelse till en ställning som rentav var högre än den han hade innan han kom till jorden! — Fil. 2:5—11.
Om vi inser Jehovas goda och kärleksfulla gåvors sanna andliga värde, då kommer våra hjärtan att förmå oss att ge ut mer av vad vi har i fråga om tid, energi och kraft för att göra Jehovas vilja. På det sättet gör vi oss förtjänta av den gåva som bara Jehova kan ge: Evigt liv genom Jesus Kristus, vår Herre. — Rom. 6:23.