Fasthet i tron — kan det hjälpa dig?
”JAG ÄR TRÖTT PÅ ALLTSAMMANS! Jag står inte ut längre!” Hur ofta har du inte hört någon säga så eller själv varit frestad att göra det? Brottsligheten, våldet, orättvisorna och andra påfrestningar ökar i oerhörd grad, och detta har drivit många till att ge upp i förtvivlan.
Men det är möjligt att bevara en optimistisk inställning — trots prövosamma förhållanden. Bibeln framhäver i detta avseende kraftigt betydelsen av ”trosfasthet”, fasthet i tron. Det som profeten Habackuk fick uppleva visar hur nyttig denna egenskap kan vara.
Habackuk levde av allt att döma på 600-talet f.v.t., men han fick känna på förhållanden som i mångt och mycket liknar dem som flertalet människor konfronteras med i våra dagar. Profeten klagade över det våld, den plundring och de trätor som förekom överallt. (Hab. 1:1—3) ”Därigenom bliver lagen vanmäktig, och rätten kommer aldrig fram”, utropade Habackuk och tillade: ”Ty den ogudaktige snärjer den rättfärdige; så framstår rätten förvrängd.” — Hab. 1:4.
Likt många i vår tid ville Guds profet veta varför den Högste tillåter sådan ondska. (Hab. 1:13, 14) Skaparen gav följande svar:
”Skriv upp din syn och uppteckna den på skrivtavlor med tydlig skrift, så att den lätt kan läsas. Ty ännu måste synen vänta på sin tid, men den längtar efter fullbordan och skall icke slå fel. Om den dröjer, så förbida den, ty den kommer förvisso, den skall ej utebliva.” — Hab. 2:2, 3.
Den ”syn” som tycktes dröja i fråga om sin fullbordan gällde tillintetgörelsen av de ogudaktiga, både de ogudaktiga som fanns bland Guds folk och de som inte bekände sig vara Jehovas tillbedjare. Även om synen tycktes dröja, skulle den med säkerhet uppfyllas.
Men hur skulle Guds profet förhålla sig, under det att han väntade på synen? Det är här som bibeln talar om trosfasthet. Habackuk fick höra dessa ord: ”Se, uppblåst och orättrådig är dennes själ i honom; men vad den rättfärdige beträffar, så skall han förbli vid liv genom sin trosfasthet.” (Hab. 2:4, delvis enl. NW) Hur gör ”trosfasthet” det möjligt för en människa att ”förbli vid liv”? Det finns en viktig lärdom i detta också för människor i vår tid.
Trosfasthet, fasthet i tron, innebär att ha tro på eller stark tillit till Guds löfte att göra slut på de prövosamma förhållandena. Gång på gång framhåller Skriften att Gud finner behag i dem som tillitsfullt tror på dessa löften, men att de som saknar tro misshagar honom. Detta framhålls tydligt i Hebréerna 11:6, där vi läser: ”Utan tro är det för övrigt omöjligt att behaga honom väl, ty den som närmar sig Gud måste tro att han är till och att han blir deras belönare som uppriktigt söker honom.”
Hur kommer då den som är trosfast att ”förbli vid liv”? Detta syftar både på livet nu och i framtiden.
Det hebreiska ord som återges med ”leva” betyder ofta, enligt William Gesenius’ ordbok, ”att leva väl, lyckligt, att ha framgång, att lyckas väl”. Den som har stark tro på Guds löfte att han skall utplåna ogärningsmännen från jorden kommer att leva ett mycket lyckligare liv under tiden han väntar på detta. Profeten Mika, som levde under en tid då människor var så förrädiska att man inte ens kunde lita på sin äktenskapspartner (”på henne som vilar i din famn”), gav prov på en fin inställning, då han sade: ”Men jag vill skåda efter HERREN [Jehova], jag vill visa en väntande inställning i förhållande till min frälsnings Gud.” (Mik. 7:5—7; v. 7 delvis enl. NW) På samma sätt kommer de som i denna tid visar ”en väntande inställning” gentemot Gud att finna att den vittomfattande ondskan inte får övertaget över dem.
En annan välsignelse som trosfasthet medför är att Gud kommer att behålla församlingen av sina trosfasta tjänare ”vid liv” under kritiska situationer, ja, till och med när de hotas av döden. (Ps. 33:18, 19; 41:2, 3; 138:7) Jeremia och Ebed-Melek, som tydligtvis levde samtidigt med Habackuk, är exempel på detta. Båda överlevde babyloniernas förstöring av Jerusalem, som visades i den syn av Guds domar som Habackuk omtalade. — Hab. 1:6—11; jämför Jeremia 39:11—18; 40:1—10.
Denna förutsägelse om att människor som präglas av trosfasthet skall förbli vid liv är särskilt betydelsefull för de kristna. Aposteln Paulus skrev: ”Jag skäms nämligen inte för de goda nyheterna; de är ju Guds kraft till frälsning för var och en som tror, för juden först och även för greken; i dem uppenbaras nämligen Guds rättfärdighet på grund av tro och till tro, alldeles som det är skrivet: ’Men den rättfärdige — av tro skall han leva.’” — Rom. 1:16, 17.
Med dessa ord framhävde Paulus de speciella fördelar som kommer de människor till del som utövar tro på Jesu Kristi syndförsonande offer. En sådan tro medför inte bara att de som äger den får röna Guds välsignelse medan de väntar på att ondskan skall utplånas, utan den leder också till förlåtelse för synder, en rättfärdig ställning inför Gud och ”frälsning” — ja, möjligheten att ”förbli vid liv” för evigt i fullkomlighet. — Hab. 2:4; Joh. 3:16; Apg. 10:43; 26:18; Gal. 2:15, 16.
Med tanke på dessa lyckliga framtidsutsikter kommer alla de som älskar Gud i denna tid att ha nytta av att följa ännu ett råd från bibeln beträffande tron: ”Kasta därför inte bort ert fria och öppna tal, som skall få stor lön i gengäld. Ni har nämligen behov av uthållighet, för att ni, sedan ni har gjort Guds vilja, måtte få uppfyllelsen av löftet. Ty ännu ’en mycket liten tid’, och ’han som kommer skall komma och skall inte dröja’. ’Men min rättfärdige skall leva på grund av tro’, och: ’om han drar sig undan, har min själ inte behag i honom’. Nu är vi inte av det slag som drar sig undan till fördärv för sig, utan av det slag som har tro, så att själen bevaras vid liv.” — Hebr. 10:35—39.
Ja, fasthet i tron på Gud kan hjälpa dig. De trosfasta kommer att ”förbli vid liv” både genom att kunna glädja sig åt ett gudaktigt livs välsignelser redan nu och genom att vinna evigt liv i den nya ordningen med ”nya himlar och en ny jord”, som bibelns profetior utlovar. (2 Petr. 3:13; Upp. 21:1—5) Med detta i tankarna kommer alla de som älskar Gud att troget följa det inspirerade rådet: ”Om den dröjer, så förbida den, ty den kommer förvisso.” — Hab. 2:3.
”En man av trosfasta gärningar skall få många välsignelser, men den som hastar att vinna rikedom skall inte förbli oskyldig.” — Ords. 28:20, NW.
[Infälld text på sidan 3]
”Om den dröjer, så förbida den, ty den kommer förvisso.” — Hab. 2:3.
VAD MENADE PROFETEN HABACKUK MED DESSA ORD?