Tröst för människor som suckar och jämrar sig
ALDRIG i människans hela trista historia har förhållandena i världen bragt plågor och sorg över mänskligheten så som de gör i dag. Varje verksamhetsgren, varje område för mänsklig strävan, varje samhällslager håller på att sjunka djupare och djupare ner i korruption och synd. Till följd härav suckar och sörjer goda, rättskaffens människor utöver jorden, och ordspråket tillkännager skälet: ”När de rättfärdiga hava makten, gläder sig folket; men när en ogudaktig man utövar väldet, suckar folket.” — Ords. 29:2, AS, marg.
Oförvitligheten i politiken har försvunnit så gott som på alla håll. Inte bara bland små lokala myndighetspersoner, utan på det högsta internationella planet, inom de inre kretsarna av den förment intakta Förenta nationernas organisation, florerar bedrägeri och oredlighet. Till och med inom militären och bland ordningens handhavare förekommer det korruption och skandaler. Ibland blir oredliga ämbetsinnehavare avsatta, vid andra tillfällen störtas en hel regim genom revolution, eller också kanske folket vänder sig till militärdiktatur eller den gudlösa kommunismen för att få lindring i sina svårigheter. Men bördorna och umbärandena blir inte minskade. ”Lik ett rytande lejon och en glupande björn är en ogudaktig furste [härskare] över ett fattigt folk.” — Ords. 28:15.
I ekonomiskt avseende förvärras förhållandena allt mera. Ärlighet och rent spel är okända storheter i affärsvärlden. I stället betraktas lögn, snikenhet och bedräglighet som hörande med till etiken för den grymma kommersialismen. Priskrig, skatteskruvar, på konstlad väg åstadkommen varubrist och många andra onda ting samverkar till att förtrycka folket och vålla elände.
Man litar inte längre obetingat på domstolarna, ty många av deras betydelsefulla avgöranden hänger på formaliteternas sköra tråd, och i vissa fall ”säljer de rättvisa” åt den högstbjudande. Tilltron till skolväsendet har likaledes rubbats. Vid späda år får barnen lära sig denna världens vägar, och när de växer upp och genomgår gymnasier och högskolor bereder sig många för en framtid på den ”respektabla” brottslighetens väg. I Amerika har ju för inte så länge sedan en rad skandaler inträffat inom de högre skolorna, med både narkotikatrafik bland eleverna och mutsystem i fråga om idrotten, som bär syn för sägen i detta avseende. I socialt hänseende är världen mera fördärvad än någonsin i historien. Ungdomsbrottslingar av föregående generation har växt upp och blivit vuxna förbrytare, som i sin tur föder och när en avkomma som överträffar sina föräldrar i fråga om ohämmad ondska. I många fall har familjens helgd fullständigt försvunnit, och skilsmässor och aborter hör till ordningen för dagen.
Och hur står det till med de organiserade religionssystemen? Under denna period, då den moraliska ostraffligheten och troheten har befunnit sig på ständig nedgång, har kyrkornas medlemsantal ständigt ökats. Detta bevisar att det finns mera samfundsväsende och mindre kristendom. Det bevisar ytterligare, att ledarna för dessa religionssystem är till stor del ansvariga för den brottslighet och ondska som nu blomstrar. För betalning gör prästerna och predikanterna — genom sina traditioner och djävulsinspirerade läror — Jehovas heliga ord, bibeln, värdelös. Resultatet har blivit att folket har vänt sig bort från Gud och hans heliga moralkodex och satt den så kallade vetenskapens tomma filosofi och spekulationer i dess ställe. Hela hopen, det blinda folket och deras blinda vägledare, har fallit raklånga i gropen. — Matt. 15:14.
Folket delat i sin inställning
Detta är en fruktansvärd kommentar till den nuvarande sakernas ordning, men den är inte desto mindre en ärlig värdering av förhållandena, sådana de består. Det är som profeten Jesaja förklarade, då han talade om kristenhetens prototyp, Israel: ”Ve dig, du syndiga släkte, du skuldbelastade folk, du ogärningsmäns avföda, I vanartiga barn, som haven övergivit HERREN, föraktat Israels helige och vikit bort ifrån honom!” (Jes. 1:4) Jeremia beskriver dem också träffande: ”Ty bland mitt folk finnas ogudaktiga människor: de ligga i försåt, likasom fågelfängaren ligger på lur, de sätta ut giller till att fånga människor. Såsom när en bur är full av fåglar, så äro deras hus fulla av svek. Därigenom hava de blivit så stora och rika; de hava blivit feta och skinande. För sina ogärningar veta de icke av någon gräns, de hålla icke rätten vid makt, icke den faderlöses rätt till att främja den; och i den fattiges sak fälla de icke rätt dom. Skulle jag icke för sådant hemsöka dem? säger HERREN. Skulle icke min själ hämnas på ett sådant folk som detta är? Förfärliga och gruvliga ting ske i landet. Profeterna profetera lögn, och prästerna styra efter deras råd; och mitt folk vill så hava det.” — Jer. 5:26—31.
Ja, naturligtvis, de onda som nu har framgång på andras bekostnad, de ”vill så hava det”. De önskar inte någon förändring. Deras olyckliga offer, å andra sidan, delar upp sig i två klasser: Dels de som blir bittra och cyniska och vänder sig till själviska, köttsliga nöjen för att försöka glömma medmänniskornas lidanden och den förfärliga vanära som dessa onda förhållanden drar över Guds namn; och dels de människor som har en god vilja — en stor skara bland alla klasser, trosbekännelser och samfund — som är verkligt bekymrade och som suckar och sörjer över det nuvarande avskyvärda tillståndet. Att dessa senare jämrar sig innebär inte att de är blödiga naturer, som inte kan ”bita samman tänderna och bära sin börda”. Nej, det innebär, att de har samma kärlek till Guds rättfärdiga lag som förmådde psalmisten — en man med ett starkt hjärta — att utropa: ”Vattenbäckar rinna ned från mina ögon, därför att man icke håller din lag.” (Ps. 119:136) Det är dessa som nu blir välsignade och tröstade av Gud.
Det är intet tvivel om, vilka det är som utgör denna klass av välsinnade människor, ty de får ett särskilt igenkänningstecken. ”Och Jehova sade till honom: Gå mitt igenom staden, mitt igenom Jerusalem [den stad som kallades med Guds namn och var en passande bild av kristenheten i dag] och sätt ett tecken på pannan på de människor som sucka och som jämra sig över alla de styggelser som sker mitt i den.” Sedan detta verk med att sätta tecken är utfört, skall, säger profetian, den allsmäktige Gudens avrättningsstyrkor utföra ett snabbt arbete i Harmageddonstriden och fullständigt utrota varje man, kvinna och barn som inte har fått det rätta tecknet på sig, dvs. alla som inte suckar och jämrar sig på grund av den ondska som bedrives på jorden. — Hes. 9:2—5, AS.
Hur de tröstas och får råd
Den tröst som dessa sörjande får kommer från ”all trösts Gud”, från honom ”som tröstar oss i all vår nöd, så att vi genom den tröst vi själva undfå av Gud kunna trösta dem som äro stadda i allehanda nöd”. — 2 Kor. 1:3, 4; 7:6; 2 Tess. 2:16.
Det är ”genom den tröst som skrifterna giva”, som Jehova skänker hopp åt dem som inte sympatiserar med den nuvarande sakernas ordning. (Rom. 15:4) Det är genom de inspirerade skrifterna som Jehova säger: ”Sök Jehova, alla ni saktmodiga på jorden som hava hållit hans föreskrifter; sök rättfärdighet, sök saktmod: det kan hända att ni bliva dolda på Jehovas vredes dag.” ”Sök Jehova, och ni skola få leva. ... Sök det goda och icke det onda, på det att ni må leva; och så skall Jehova, härskarornas Gud, vara med eder, som ni säga. Hata det onda och älska det goda och befäst rättvisan i porten.” ”O, ni som älska Jehova, hata det onda.” (Sef. 2:3; Amos 5:6, 14, 15; Ps. 97:10; AS) ”Eder kärlek vare utan skrymtan; avskyn det onda, hållen fast vid det goda.” ”Var och en som åkallar Herrens namn, han vände sig bort från orättfärdighet.” — Rom. 12:9; 2 Tim. 2:19.
Om man älskar rättfärdighet och hatar det onda, som denna klass gör, de som är fyllda av avsky för djävulens anordning i världen i dag, kommer man att sky orättfärdighetens söliga vägar och vandra på den sköna, banade väg som leder till den härliga nya världen. Det rena Ordets råd lyder: ”Fly sådant, du gudsmänniska, och far efter rättfärdighet, gudsfruktan, tro, kärlek, ståndaktighet, saktmod.” ”Fly ungdomens onda begärelser och far efter rättfärdighet, tro och kärlek och frid med dem som av rent hjärta åkalla Herren.” ”Avhållen eder från allt ont.” — 1 Tim. 6:11;. 2 Tim. 2:22; 1 Tess. 5:22.
Hoppet fästat vid en ny värld
I den kris som hemsöker världen ger kunskapen om Jehova Gud och hans uppsåt, vilken han uppenbarar för dem som han tröstar, en tillfredsställelse och tillförsikt och sinnesfrid som andra inte äger. De som äger den blir inte onödigt oroade och retliga och bråkar och rasar inte över det som händer och sker dag efter dag. De avundas inte de ogudaktigas välgång i denna tid. De blir inte otåliga och anklagar Gud orättvist för att vara senfärdig till att undanröja våldet från jorden. (2 Petr. 3:9) I stället rättar de sig efter ordspråkens och psalmernas trösterika råd: ”Avundas icke den orättrådige och finn ej behag i någon av hans vägar. Ty en styggelse för HERREN är den vrånge, men med de redliga har han sin umgängelse.” (Ords. 3:31, 32; 23:17; 24:1, 19) ”Harmas icke över de onda, avundas icke dem som göra orätt. Ty de varda snart avhuggna såsom gräs, och vissna såsom gröna örter. Förtrösta på Jehova och gör, vad gott är. ... Vila i Jehova och bida tåligt på honom: harmas icke över den, vilkens väg är lyckosam, över den man som bringar onda rådslag till utförande. Ty ännu en liten tid, så är den ogudaktige icke mer. Ja, du skall noggrant betrakta hans plats, och han skall icke finnas till. Men de ödmjuka skola besitta landet och skola fröjda sig i den överflödande friden.” — Ps. 37:1—3, 7, 10, 11, AS.
Vilket dyrbart löfte är inte detta! De som längtar efter att få leva under en rättvis och rättfärdig styrelse i frid och tillfredsställelse skall få sina böner hörda, och det mycket snart. Den store teokraten, Jehova Allsmäktig, har redan börjat härska som konung på sin härliga tron i himlarna och har till uppsåt att nu snart rensa bort all upproriskhet och ondska, utrota dem som nu fördärvar jorden och lägger den i ruiner och befästa en ny värld, där rättfärdighet skall bo. (2 Petr. 3:13; Upp. 11:18) Därför kommer de, som nu undandrar djävulens babyloniska värld sitt gillande och understöd och ger sin fullständiga tro och huldhet åt Guds nya värld, att få den storslagna möjligheten att få leva under detta teokratiska styre för evigt, allt till pris och ära för Jehova Gud och till hävdande av hans stora namn.