Hur vi lägger en fast grundval i Kristus
1. Hur har en del till bekännelsen kristna kommit till korta i att följa Jesus?
KRISTENDOMENS ledare gör det inte svårt för någon att vara en kristen. Jesus Kristus sade: ”Mitt ok är milt, och min börda är lätt.” Hur kommer det sig då att så många kommer till korta? Jesus var inte någon mördare, tjuv eller utpressare. Men fängelserna är fulla av män och kvinnor som bekänner sig till något slags religion som kallas ”kristen”. Vad har hänt med deras slag av ”kristendom”? Jesus var inte heller någon drinkare, äktenskapsbrytare eller bakdantare. Men i de olika kyrkorna, från de allra förnämsta till de anspråkslösaste, kan man räkna upp en hel del sådana personer som tillhör församlingen. Vad är det som de saknar och som avhåller dem från att följa i Kristi fotspår? Jesus satte in all sin kraft, sedan han blivit vuxen, på att undervisa andra om Gud och hans rike. Men bland de millioner människor i våra dagar, som anser sig vara Kristi efterföljare, finner man bara jämförelsevis få tusenden som är villiga att använda några få timmar i månaden till att predika Kristi budskap för människor som de inte tidigare varit bekanta med. Hur kommer det sig? — Matt. 11:30; 1 Petr. 4:15; 1 Kor. 6:9, 10; Apg. 10:42.
Man måste välja rätt grundval
2. Vad betonade Jesus i avslutningen till ”bergspredikan”?
2 Jesus gav själv svaret såsom avslutning på en av sina ryktbaraste predikningar, ”bergspredikan”. Det är få till bekännelsen kristna som inte har hört delar av denna predikan flerfaldiga gånger, men hur många kommer egentligen ihåg de lärdomar Jesus gav, då han uttalade dessa ryktbara ord. Såsom en höjdpunkt på allt det som han hade yttrat vid detta tillfälle framhävde han sina ords vikt och betydelse genom att säga: ”Därför, var och en som hör dessa mina ord och gör efter dem, han må liknas vid en förståndig man, som byggde sitt hus på hälleberget. Och slagregn föll, och vattenströmmarna kommo, och vindarna blåste och kastade sig mot det huset; och likväl föll det icke omkull, eftersom det var grundat på hälleberget. Men var och en som hör dessa mina ord och icke gör efter dem, han må liknas vid en oförståndig man, som byggde sitt hus på sanden. Och slagregn föll, och vattenströmmarna kommo, och vindarna blåste och slogo mot det huset; och det föll omkull, och dess fall var stort.” (Matt. 7:24—27) Av denna illustration måste vi dra den slutsatsen att grundvalen, på vilken vi bygger, bör vara det som vi först och främst bör bekymra oss om. Att vi gör det utvisar lydnad för Guds ord och vilja såsom de uppenbaras av hans Son. — Joh. 17:3.
3. Varför har flertalet av dem som bekänner sig till kristendomen varit försumliga, och hur framhöll Paulus detta klart och tydligt och påpekade vad resultatet blir?
3 Om vår grundval skall kunna läggas på Jesu ords hälleberg, måste vi göra oss förtrogna med dessa ord. Och det är på den punkten som flertalet av dem som bekänner sig till kristendomen har varit försumliga. De griper sig inte ens an med att söka vinna insikt, ty de har inte någon verklig önskan att lära känna Gud. Paulus, som var en framträdande Jesu apostel, framhöll detta klart och tydligt och påpekade vad resultatet blir, då han sade: ”Och alldeles som de icke godkände att behålla exakt kunskap om Gud, så prisgav Gud dem åt ett icke godkänt sinnestillstånd, till att göra otillbörliga ting, uppfyllda som de voro av all orättfärdighet, ondska, vinningslystnad, skadelystnad, fulla av avund, mordiskhet, kiv, svek, elakhet; de voro örontasslare, bakdantare. ... Fastän dessa mycket väl känna till Guds rättfärdiga förordning, att de som bedriva sådant äro förtjänta av döden, hålla de icke endast på med att göra sådana ting utan godkänna också dem som bedriva dem.” (Rom. 1:28—32, NW) Människor i våra dagar bygger på denna gamla världs föränderliga moraliska normer, den världs som med visshet skall förgås, när Guds vrede kommer till uttryck. ”Genom din hårdhet och ditt hjärtas obotfärdighet samlar du ju över dig vrede, som skall drabba dig på vredens dag, då, när det bliver uppenbart, att Gud är en rättvis domare. Ty ’han skall vedergälla var och en efter hans gärningar’.” — Rom. 2:5, 6.
Ett nyttigt undervisningsmönster
4. Vad bör vi ägna omsorg åt, förutom att vi väljer en rätt grundval, och hur börjar vi göra detta?
4 Det räcker inte med att vi väljer en rätt grundval att bygga på, utan vi bör också ägna stor omsorg åt själva byggandet. ”I överensstämmelse med Guds oförtjänta godhet, som blev mig given, lade jag såsom en vis arbetsledare en grundval, men en annan bygger på den. Men må var och en alltfort giva akt på hur han bygger på den. Ty ingen människa kan lägga någon annan grundval än den som är lagd, nämligen Jesus Kristus. Om någon nu bygger på grundvalen med guld, silver, dyrbara stenar, trä, hö, strå, skall vars och ens verk bliva uppenbart, ty dagen skall avslöja det, ty det kommer att uppenbaras medelst eld; och elden själv kommer att visa hurudant vars och ens verk är.” (1 Kor. 3:10—13, NW) Kristus är vår grundval, och hans ord är livets ord, men om vi skall kunna få liv genom dem, måste vi låta dem bli ett mönster för nyttig undervisning och gestalta livet efter dem. Det räcker inte med att vi vet att Guds ord är sant och att vi sluter oss till den organisation, som Gud har byggt upp på hälleberget, Jesus Kristus. (Rom. 2:13) Också vi måste bygga flitigt för att omvandla vårt sinne och vårt handlingssätt, så att de bringas i överensstämmelse med det mönster som vi har fått från Gud. ”Och sluta upp med att taga gestalt efter denna tingens ordning, och bliv i stället förvandlade genom att göra om edert sinne, för att ni må kunna för eder själva utröna Guds goda och välbehagliga och fullkomliga vilja.” — Rom. 12:2, NW.
5. Vad är Jehovas vittnens stora intresse, och vilket ytterligare ansvar kommer såsom en följd därav?
5 I våra dagar börjar tusentals människor i alla delar av världen att inse hur nödvändigt det är att man vänder sig till Jehova Gud och hans Son, Jesus Kristus. De önskar uppriktigt bygga på Kristi fasta grundval, men många vet inte var de skall börja. Jehovas vittnens stora intresse och brådskande verksamhet är inriktade på att finna och föda dessa fårlika. Detta medför en stor tillströmning av människor, som sluter sig till den församling som Gud har låtit bygga upp i detta syfte. Det betyder att Jehovas vittnens församlingar utvidgas, varvid kravet på ett motsvarande antal övade och kvalificerade tjänare, som kan leda dessa nykomlingars verksamhet, måste fyllas. Det är uppenbart att det är viktigt att dessa, som nyligen kommit till, blir hjälpta att skrida framåt till mogenhet, ty om de inte får hjälp att lägga en fast grundval i Kristus, kommer det snart i en del församlingar att vara så att de nyintresserade, som också söker följa handlingssättet i denna gamla tingens ordning, är många flera till antalet än de som har övat sin tankeförmåga i överensstämmelse med den nya tingens ordning, och så kommer de så småningom att urarta och gå tillbaka till den gamla tingens handlingssätt. Det är fördenskull uppenbart att en synnerligen viktig del av den verksamhet som stundar för bevarandet av en sund organisation är ett nyttigt undervisningsprogram. Drar du full nytta av detta undervisningsprogram?
6. Vilket gagn får organisationen av ett nyttigt undervisningsprogram, och vilket individuellt ansvar för det med sig?
6 Paulus var ett sådant nyttigt mönster i den första församlingen, och han förmanade den unge Timoteus: ”Du, mitt barn, fortsätt därför att förvärva kraft i den oförtjänta godhet som är i förbindelse med Kristus Jesus; och det som du hörde av mig med många vittnens understöd, detta må du anförtro åt trogna män, som i sin tur äro tillräckligt kvalificerade att undervisa andra.” (2 Tim. 2:1, 2, NW) Genom ett sådant handlingssätt läggs en fast grundval för starka, sunda kristna, men dessutom bidrar det till frambringandet av kvalificerade män, förmedelst vilka den sunda, nyttiga kristna undervisningen kan utvidgas. Den här angivna kursen berör inte bara vårt personliga studium och vår egen övning och fostran, utan den inbegriper också att vi tillämpar och gör bruk av den övning vi fått på ett praktiskt sätt. Sällskapet Vakttornet har sörjt för många hjälpmedel åt Jehovas vittnen; men om vi skall kunna överleva såsom individuella kristna och fullgöra det uppdrag som åvilar alla kristna som en följd av deras överlämnande, måste var och en av oss bli rustad att engagera hjärta och sinne i vårt tal, när vi använder bibeln. Vi kan inte till obegränsad tid lita till att tryckta publikationer skall tala å våra vägnar, när vi utövar förkunnartjänsten såsom Jesu efterföljare.
Insiktens betydelse för byggandet
7. Vad är första steget vid förvärvandet av djup insikt, och varför är det viktigt?
7 Paulus framhöll vilken kraft och styrka man vinner genom en rätt insikt i Guds ord, när han skrev: ”För att han måtte förläna eder, efter sin härlighets rikedom, att göras starka till eder invärtes människa med kraft genom hans ande, att genom eder tro hava Kristus boende i edra hjärtan med kärlek; så att ni må vara rotade och befästa på grundvalen, på det att ni må bliva grundligt i stånd till att med sinnet fatta — tillika med alla de heliga — vad som är bredden och längden och höjden och djupet.” (Ef. 3:16—18, NW) Sådan djup insikt kommer genom Guds ande, som vilar över hans organisation, och vi kan såsom individer få gagn av den, då vi rustar och väpnar oss med samma slags kunskap. Gud har givit oss sitt ord, bibeln, så att vi kan veta vad hans vilja är och förbereda oss för hans tjänst. Men hur är det, läser du bibeln regelbundet? Hur skulle du annars kunna lära känna Guds tankar och på grundvalen bygga ett kristet livsmönster som kan bestå under de glödheta prövningar som en kristens tro blir utsatt för?
8. Varför läggs det tonvikt vid exakt kunskap, hur vinner vi den, och vad blir följden?
8 Guds ord är grundvalen för vår tro. När vi flitigt studerar det, har vårt sinne umgänge med Guds sinne. Vår tro blir befäst och stärkt. Vi är ”alltid redo att framföra ett försvar” genom att ge ”ett skäl för hoppet”, som vi hyser, och på så sätt blir vi rustade till att undervisa andra om livets väg. (1 Petr. 3:15, NW; 2 Tim. 2:2) Men varför läggs det sådan tonvikt vid ”exakt” kunskap? Varför bör vi med sådan omsorg ägna oss åt studiet av Vakttornets spalter, och varför bör vi så samvetsgrant sätta oss in i sambandet mellan bibeltexterna och det stoff som vi begrundar? Genom Vakttornets spalter ger Jehova sitt folk vägledning och ständiga, skriftenliga råd, och vi måste omsorgsfullt studera dessa ting och ägna stor uppmärksamhet åt detaljerna för att kunna rätt tillämpa och bruka de upplysningar vi får, så att vi kan vinna full insikt i de principer som har med studiet att göra och så att vi kan förvissa oss om att vårt tänkesätt är rätt med avseende på dessa ting. På så sätt blir vi ”grundligt i stånd att med sinnet fatta — tillika med alla de heliga —” fullheten i vårt uppdrag och i det predikoansvar som Jehova har givit alla kristna som följer i hans Sons fotspår. Varje annan kurs skulle frambringa ett oberoende tänkande och skulle vålla söndring. ”Jag förmanar eder, mina bröder, vid vår Herres, Jesu Kristi, namn att alla vara eniga i edert tal och att icke låta söndringar finnas bland eder, utan hålla fast tillhopa i samma sinnelag och samma tänkesätt.” (1 Kor. 1:10) Om alla som är förenade i den kristna organisationen har Guds och Kristi sinne, kommer det att råda enhet, och alla kommer att bli uppbyggda i mogen insikt.
Verksamheten i tjänsten och byggandet
9. Hur utgör verksamhet i Guds tjänst en verklig styrkekälla?
9 Även om vår kännedom om Guds uppsåt och exakt insikt om hans krav bygger upp oss, så är det också nödvändigt med verksamhet i Guds tjänst, om man skall få en verklig styrkekälla. Vi blir styrkta och väpnade genom varje upplevelse eller erfarenhet vi får och blir övade för nya och större uppgifter i Guds tjänst. När Jehovas tjänare befrämjat den sanna tillbedjan under århundradenas lopp, har de inte låtit sig hindras av hotfullt motstånd från fienden, ty deras krigföring består inte rätt och slätt i försvar utan inbegriper också anfall. Vid den tid då det forntida Israel återvände från den babyloniska fångenskapen hotade fiendens motstånd under någon tid att hejda återuppbyggandet av templet för Jehovas tillbedjan. Men återuppbyggandet av templet fick inte ligga nere, ty genom sin profet väpnade och styrkte Gud själv sitt folk för det verk som stundade. ”Varen frimodiga, allt folk i landet, säger Jehova, och arbeten; ty jag är med eder.” — Hagg. 2:5, Åk.
10. Vad har åstadkommit förändringar i vårt arbetes natur?
10 Jehovas vittnen är i våra dagar en stark organisation av arbetare. Under Jehovas tjänares hela nutida historia har dessa vittnen nitiskt och ivrigt utfört Guds verk, men under årens lopp har den övning och undervisning de fått och deras effektivitet ute på fältet blivit alltmer omfattande, även om en del av dessa år sannerligen har varit brydsamma. Den klass av människor som utgör Guds trogne och omdömesgille slav ägnar sig nu energiskt åt tempeltjänsten. Sedan de befriades ur sin fångenskap år 1919, har den kristna verksamhetens framåtskridande inte saktat av fram till denna dag. Det skördearbete, som bestod i insamlandet av Jesu Kristi smorda efterföljare, blev fullbordat. I och med församlandet av den stora skaran av ”andra får” har vittnesbördet om Riket utvidgats och nått till jordens avlägsnaste hörn, och sedan det händelserika året 1919 har stora förändringar inträffat i fråga om arbetets natur.
11. Hur handlar de som håller jämna steg med Guds organisation? Vad har det resulterat i?
11 Liksom Jehovas trogna forntida vittnen (Hebréerna 11) följer de som i våra dagar ägnar sig åt Guds tjänst noggrant Jehovas ledning, och de har blivit storligen välsignade. De som hållit jämna steg med Jehovas organisation har gått framåt från den ena nya tjänstemetoden till den andra, och de har insett att varje förändring har inneburit ett framsteg och varje arbetsmetod varit ägnad att fullgöra ett visst syfte. Den välsignelse som dessa trogna ansträngningar har fått röna vittnar om Guds ynnest och godkännande. Och de som har varit verksamma under denna ”ändens tid” har fått fullt gagn av denna välsignelse och av den välutvecklade predikometod som nu tillämpas. Vad har satt dem i stånd att dra framåt från en verksamhetsgren till en annan? Eftersom de har sökt att lära känna Guds sinne förmedelst hans ord, har de blivit ledda framåt av Guds heliga ande till att klart se vad det är för ett verk som Gud utför och att inse vad som är Guds uppsåt med avseende på deras tjänst. Detta har satt dem i stånd att bygga säkert och ”rätvinkligt” på Kristi Jesu grundval. Jehovas folk är nu föremål för de mest intensifierade övningsprogram som någonsin givits åt Guds tjänare. Till följd härav finns det hundratusentals kvalificerade Ordets förkunnare som oförskräckt går ut till folks dörrar. De håller korta, upplysande predikningar från Guds ord och bläddrar flinkt i bibeln från det ena bibelstället till det andra för att fast befästa sanningen i det budskap som de bär ut. Vilket trosbyggande verk har inte fullbordats på detta sätt! Och hur bygger det inte upp tron hos Guds folk att se hur en svällande härskara dagligen går anfallsvis till väga i den sanna gudsdyrkan till hjälp och räddning för dem som befinner sig i slaveri under den nuvarande tingens ordnings falska normer.
12. Vilka exempel har vi som visar att Gud ger utförliga anvisningar åt sina tjänare?
12 Hur tacksamma kan vi inte vara över att Guds föreskrifter aldrig har varit otillräckliga, när det gällt det förhandenvarande verket. Jehovas tjänare har aldrig länge behövt vara i tvivelsmål beträffande vad de borde göra. (Ps. 25:9; Am. 3:7) Noa fick en utförlig beskrivning på arken. Mose fick se en syn av tabernaklet och David av templet. (1 Mos. 6:14—16; 2 Mos. 25:40; 1 Krön. 28:11, 12) Guds profeter i forna tider fick veta vad de skulle säga och var och när de skulle säga det. Det enda initiativ som krävdes av dem var att de skulle vara lydiga. Jona försökte komma ifrån det uppdrag han fått av Jehova, men Guds vilja blev utförd utan hänsyn till Jonas personliga önskningar, såsom en läxa för oss. — Jon. 1:1—3; 2:1; 3:1—3.
13. Vilka ting har vi nu tillgång till, som hjälper oss att få kännedom om Guds vilja och hans sätt att få den fullgjord?
13 Vi har nu tillgång till mångahanda ting, som hjälper oss att få kännedom om Guds vilja och hans sätt att få den fullgjord. När det gäller anvisningar för tjänsten, har vi ju Tjänsten för Guds rike. Det har ordnats med samlingsplatser för tjänsten runt om inom församlingens distrikt, inte endast för att man vid dem skall bedriva bibelstudium, utan också för att alla i grannskapet skall få bistånd till att delta i tjänsten på fältet. Övningsprogrammet har satts i gång för att nya förkunnare skall få hjälp att förbereda sig för att fullgöra sina kristna förpliktelser att predika för andra. Predikningar har utarbetats, som man kan använda vid dörrarna. Rapporter om verksamheten inflyter i Jehovas vittnens årsbok. Det har gjorts anordningar för att speciellt övade tjänare regelbundet skall besöka församlingarna för att bistå dessas medlemmar i deras förkunnargärning. Hur tacksamma kan vi inte vara mot Jehova genom Sällskapet för att det har sörjts för så många nyttiga sätt, varigenom en stark kristen tro kan byggas upp, en tro som är grundad på vår ledare och anförare, Jesus Kristus! Men bygger du verkligen på denna grundval? Ger du ”alltfort ... akt på” hur du bygger på den?
Umgängets och bönens betydelse för byggandet
14. Hur skänker ett rätt umgänge starkt byggnadsmaterial, och varför behöver inte de nya tänka att Paulus’ råd i Hebréerna 10:24 inte gäller dem?
14 Vittnesbörden om att flertalet av dem som har slutit sig till Jehovas vittnen tar sin förkunnartjänst på verkligt allvar blir allt flera. Detta beror på att de inser att Gud är med sitt folk, som han har fäst sitt namn vid, och de vill ha del i det som är Guds uppsåt beträffande dem. (Jes. 2:2, 3) Den tredje källan, från vilken man kan hämta starkt byggnadsmaterial, ett rätt umgänge, är något som alla och envar behöver. Men om vi behöver det rätta slaget av umgänge, så bör vi göra oss till människor av det rätta slaget att idka umgänge med, för att vi skall kunna vara till den största hjälp och nytta för andra, särskilt för de nya. Orden om att ”akta på varandra för att uppliva varandra till kärlek och goda gärningar” betyder att de som ger sådan hjälp och uppmuntran själva måste vara starka, dugliga och rustade att ge av sig själva. (Hebr. 10:24) De nya behöver inte bli missmodiga av denna förmaning från aposteln, och inte bör de heller känna det som om sådana råd inte gällde dem. Du både kan och måste ge av det som du har. Det kanske är helt litet till en början, men när du hjälper till med att väpna andra, blir du också väpnad och bygger på en fast grundval. Dina framsteg blir ”uppenbara för alla människor”. Det ömsesidiga utbytet av uppmuntran bland alla i den kristna gemenskapen är till stort gagn för alla parter. — 1 Tim. 4:15; Rom. 1:12; NW.
15. Hur blir vi uppbyggda genom bönen?
15 En sak till, som vi inte får förbise, när vi tänker på de stärkande faktorerna i vårt byggnadsprogram för att vinna exakt kunskap, är bönen. I vår strävan att idka ett rätt umgänge är vår personliga kontakt med Gud det absolut viktigaste. Genom bönen kan vi övervinna vår fruktan, våra tvivel och vår ovisshet. Genom bönen kan vi stärka vår syn på Guds ord och få lättare för att tillämpa det i vårt eget liv. Genom bönen kan vi ge uttryck åt våra andliga behov och vårt behov av dagligt bröd, och i och med att vi gör det kan vi mera helt och fullt skönja att Guds hand är verksam till gagn för oss, för att fylla våra behov. Vilken uppmuntran måste det inte ha varit för filipperna att läsa Paulus’ ord: ”Bekymra eder icke över något, utan låt i allting, genom bön och åkallan jämte tacksägelse, det som ni begära bliva kunnigt inför Gud; och Guds frid, som överträffar all tanke, kommer att bevara edra hjärtan och edert sinnes förmågor förmedelst Kristus Jesus”! (Fil. 4:6, 7, NW) Jesus gav oss en förträfflig mönsterbön. Har du Herrens bön till mönster? Jesus sade: ”I skolen alltså bedja sålunda.” — Se Matteus 6:9—13.
16. Varför bör vi inte onödigt bekymra oss om våra tillkortakommanden?
16 Jehova vill ha fullvuxna män och kvinnor i sin tjänst. Paulus skrev till korintierna: ”Vaken, stån fasta i tron, skicken eder såsom män, våren starka.” (1 Kor. 16:13) Vi bör vara angelägna om att hålla oss tätt till Jehovas organisation. Utför allt ditt arbete på ett ärligt och uppriktigt sätt, och sök inte rättfärdiga din underlåtenhet att hålla jämna steg med organisationen. Det finns vanligen ett skäl till att man inte gör det, och det beror sällan på bristande förmåga. Jehova vet om våra tillkortakommanden och åstadkommer en utjämning, om vi gör fullt bruk av våra talenter, våra förmågor, våra möjligheter. Om vi studerar, förblir verksamma i Guds tjänst, fortsätter att idka ett rätt umgänge och alltid söker Jehovas ledning, när vi skall fullgöra det som åvilar oss, och aldrig fruktar, då fyller Jehova ut det som brister hos oss. Om vi underlåter att göra bruk av de möjligheter och tillfällen vi har nu, innebär det att vi går miste om privilegier längre fram, och vad värre är, vi kanske misslyckas såsom kristna.
17. Varför behöver vi inte frukta, fastän vi befinner oss i ”ändens tid”?
17 I denna ”ändens tid” finns det sannerligen ingen orsak att frukta, att vara oviss eller att sakna styrka för framtida tjänst. ”Så säger HERREN Sebaot [härskarornas Jehova]: Fatten mod [Edra händer vare starka, Åk], I som i denna tid hören dessa ord av samma profeters mun. ... Friden [skall] skaffa utsäde, vinträdet skall giva sin frukt, jorden skall giva sin gröda, och himmelen skall giva sin dagg; och jag skall låta kvarlevan av detta folk få allt detta till sin arvedel. Och det skall ske, att likasom I, både Juda hus och Israels hus, haven varit ett exempel, som man har nämnt, när man förbannade bland hedningarna, så skolen I nu, då jag har frälsat eder, tvärtom bliva nämnda, när man välsignar. Frukten icke, utan fatten mod [edra händer vare starka].” — Sak. 8:9—13.
18, 19. Vad kommer att göra oss ”ostraffliga på vår Herres, Jesu Kristi, dag”?
18 Våra händer måste vara starka, så att de kan arbeta under alla omständigheter och i vilken ställning det än behagar Jehova att placera oss. ”Slutet på allt har kommit nära. Var därför sunda till sinnes, och var vaksamma med tanke på böner. Framför allt hav intensiv kärlek till varandra, ty kärleken överskyler en mängd synder. Om någon talar, må han tala såsom vore det Guds heliga utsagor; om någon tjänar, må han tjäna såsom beroende av den kraft som Gud förser, på det att Gud i allt må bliva förhärligad genom Jesus Kristus. Äran och makten äro hans alltid och evinnerligen. Amen.” — 1 Petr. 4:7, 8, 11, NW.
19 Vår framtid ligger i Guds hand. Följ hans ledning i alla stycken. Förbered er nu för det som stundar. Lägg en fast grundval i Kristus Jesus för den mäktiga avslutningen och de många härliga skatter av tjänst som ännu hör framtiden till, på det att Gud må ”göra eder ståndaktiga intill änden, så att I ären ostraffliga på vår Herres, Jesu Kristi, dag”. (1 Kor. 1:8) Använd nu tiden till att studera Guds ord i förening med Jehovas vittnen och lägg en fast grundval i Kristus, och när ni så har ”denna förhandskunskap”, var då ”på eder vakt, så att ni icke ledas bort”. — 2 Petr. 3:17, NW.
[Bild på sidan 404]
Ungänge
Bön
Tjänst
Insikt
Studium