Grundorsakerna till vår tids påfrestningar

VARI ligger felet? Våra dagars värld åtnjuter moderna uppfinningar, bekvämligheter och ökad fritid. Den besitter snabbhet, kraft och effektivitet. Den har avancerade organisationsformer när det gäller statsstyrelse och social verksamhet. Men ändå finns det på jorden i våra dagar förmodligen mer missnöje, irritation och besvikelse än någonsin tidigare. Varför det? Det är tydligt att något är fel. Men vad?

Felet ligger mycket djupare än människans uppfinningar eller de regerings- och samhällsstrukturer hon har byggt upp.

Att gå till roten med det onda

Låt oss för att belysa saken tänka oss ett byggnadsföretag i ett land som använder cement från den enda cementfabriken i detta land. Med hjälp av denna cement bygger företaget en stor regeringsbyggnad, sedan en fabrik, därefter ett hyreshus, en skola och slutligen en bro. Men så börjar det ena efter det andra av dessa byggnadsverk att visa tecken på svagheter i konstruktionen som för med sig sprickor eller till och med att hela byggnaden faller ihop. Byggnadsföretaget försöker gång på gång att reparera eller bygga helt nya byggnader och gör bruk av nya ritningar, konstruktioner och metoder. Men resultatet blir alltid detsamma.

Skall företaget fortsätta att pröva ytterligare andra ritningar och metoder för att lösa problemet? Problemet har sin grund i det huvudsakliga byggnadsmaterialet: cementen. Den har inte tillräcklig styrka. Den går ganska bra att använda till mindre byggnader, men visar tydligare sin brist när den utsätts för trycket och spänningarna i en större byggnad. En kemisk analys skulle kunna avslöja dess dolda brister.

Endast om företaget finner ett sätt att kompensera eller motverka denna svaghet hos cementen, kanske genom att tillfoga vissa ingredienser, kan det uppnå viss framgång.

Så är också fallet med mänskligheten.

Människan har försökt åstadkomma en fridfull, blomstrande, glädjefylld värld. Hon har bildat politiska regeringar av alla upptänkliga slag, en oavbruten följd som sträcker sig ända till våra dagar. Hon har byggt upp en mångfald andra system — sociala, ekonomiska och andra, däribland system för undervisning och utbildning — allesammans utformade för att göra livet på jorden behagligt och framgångsrikt. Historien är emellertid full av vittnesbörd om sammanbrott för det ena efter det andra av dessa styrelsesätt och system. I dag ser vi dem allesammans visa tydliga tecken på att duka under för påfrestningarna.

Bör vi förvänta att människan skall kunna ändra på dessa förhållanden och med hjälp av nya planer och metoder, genom att byta ut eller jonglera med sina politiska, ekonomiska och sociala ledare, förvandla misslyckandet till framgång? Nej. Något är fel med det grundläggande material som alla dessa regeringar och system är uppbyggda av. Vilket material?

Mänskliga varelser — människorna själva.

De utgör de regeringar och andra system som styr livet på jorden. De gör uppfinningarna, maskinerna och fabrikerna och brukar dem — eller missbrukar dem.

Detta kan låta enkelt. Men de som utformat och byggt upp våra dagars värld underlåter genomgående att ta itu med detta grundläggande problem. Det finns en tydlig brist, inte bara hos vissa regenter, ledare eller partier, utan hos mänskligheten som helhet, vilket är orsaken till dessa misslyckanden. Bibeln uppenbarar vad denna brist är: synden. Bibeln ger oss också de behövliga ”ingredienserna” för att nu motverka denna brist på ett påtagbart sätt.

Har du något att invända mot denna förklaring? Somliga har det. Men vart kommer de med det? Vilken annan tillfredsställande förklaring kan de ge till mänsklighetens ständiga misslyckanden i fråga om att lösa sina problem?

Det krävs en verklig förändring

Även om människorna i denna värld kanske ryggar tillbaka för att använda termen ”synd”, tvingas de att erkänna att om det skall bli någon verklig befrielse från våra dagars påfrestningar måste den oundvikligen vara förknippad med en förändring hos människorna. Men vet de hur detta skall åstadkommas?

Beträffande brott säger till exempel kongressledamoten James H. Scheuer från New York: ”Brottsligheten är ett socialt problem som är sammanflätat med så gott som varenda del av amerikanernas liv. ... För att få bukt med det måste man ändra människornas sinnen och hjärtan.” — To Walk the Streets Safely (Att gå på gatorna i trygghet), sidorna 191 och 192.

Om städernas urartning säger den kände experten Edward C. Banfield: ”En ’förändring i människornas hjärta och sinne’ skulle utan tvivel lösa ganska många problem. Men hur skall en sådan förändring åstadkommas? Till dess att tillvägagångssättet anges i detalj måste denna ’lösning’ avfärdas som en utopi.” — The Unheavenly City, sidan 240.

Om krig och våld skrev Frankrikes förre president Charles de Gaulle: ”Även om vi kanske hoppas, vilket skäl har vi till att tro att passion och egennytta, grundorsaken till väpnad konflikt mellan människor och nationer, skall upphöra att verka; ... kort sagt att människans natur någonsin kommer att bli annorlunda än den är?” — The Edge of the Sword (Svärdets egg), sidorna 8 och 9.

Ja, grundorsaken till de påfrestningar som vilar så tungt på oss ligger i första hand hos människan och hennes ”passion och egennytta”. Människor må använda vilka termer de vill — bibelns sanning kvarstår att människan av naturen är syndfull. Men vad innebär då begreppet ”synd”?

Människan ”förfelar sitt mål”

På de språk som bibeln skrevs på (hebreiska och grekiska) betyder de ord som översatts med ”synd” helt enkelt ”att förfela”, dvs. i betydelsen att förfela eller inte nå upp till ett visst mål eller syfte.

Vilket är det mål eller syfte som mänskligheten förfelar eller inte når upp till?

Det är målet att vara i harmoni med Skaparen, Jehova Gud, med hans personlighet, normer och tillvägagångssätt. Bibeln förklarar att Gud skapade människan till sin egen avbild, till Guds likhet. Precis som en son bör efterlikna sin far bör människan efterlikna sin Skapare — inte till utseendet, eftersom Gud är en ande, men i hans tillvägagångssätt, egenskaper och normer. — 1 Mos. 1:26, 27; Joh. 4:24; 1 Kor. 11:7.

Bibeln visar emellertid att det första människoparet vände sig emot sin Skapare under inflytande av en trolös andeson av Gud. Gud tillät det första människoparet att skaffa sig avkomma, och jorden har blivit uppfylld av deras avkomlingar, som vi tillhör. Men precis som cementfabriken, som producerade bristfällig cement, har det upproriska människoparets avkomlingar allesammans varit bristfälliga. Till följd av ärftlighetslagarna har de fötts ofullkomliga och syndfulla.

Som aposteln Paulus skrev har alltså alla ”syndat och är i saknad av Guds härlighet”. (Rom. 3:23, NW) De förfelar sitt mål. Detta framgår inte bara av att deras kropp så småningom åldras, bryts ner och dör. Denna brist framgår ännu tydligare av människans handlingssätt, tänkesätt och det hon strävar efter.

Men hur kan detta förklara varför vår generation har fått uppleva en sådan oerhörd ökning när det gäller stress och påfrestningar? Människor har levat på jorden i tusentals år. Varför har förhållandena så märkbart förvärrats i vår tid?

Också på detta ger bibeln ett rättframt svar. Detta svar sammanfattas i följande regel: ”Vadhelst en människa sår, detta skall hon också skörda.” (Gal. 6:7, NW) Man kan inte så ogräs och skörda vete eller så giftig murgröna och skörda vindruvor. Och det är precis lika sant att en människa inte kan så det onda och skörda det goda.

Det som gäller för enskilda individer gäller också för nationer eller för människosläktet som helhet. I århundraden har människor och nationer skjutit Guds ord åt sidan och ägnat honom endast en skrymtaktig läpparnas tjänst. De har inte sökt hans vägledning eller underordnat sig hans vilja utan har följt sina egna ambitioner, sina egna idéer. I dag får de inbärga sin skörd i världsomfattande skala. Skördetiden är inne för hela mänskligheten. Vad har de frambringat? Ett paradis av frid, behag och överflöd? Nej, ett ogräsland av pliktförgätenhet, sönderslitna familjeband, brottslighet och våld, av sjuka städer, förorenade vattendrag, sjöar och landområden. Det kunde inte bli annorlunda, ty ”Gud kan man inte gäckas med”. — Gal. 6:7, NW.

Den andra grundorsaken till påfrestningarna

Men har allt detta bara varit resultatet av människans egen ofullkomlighet? Kan den ges skulden för alla de fasor som mänskligheten utsatts för historien igenom, och särskilt i vår tid? Så ofta har fruktansvärda ting hänt mänskligheten att det verkar som om de likt marionettdockor dras in i tragiska händelser. Varför? Varför slår hela nationer in på en kurs som gränsar till vansinne, begår fasansfulla illdåd och torterar och slaktar systematiskt millioner människor?

Är det möjligt att mänskligheten har blivit och blir påverkad av krafter som ligger utom räckhåll för människan? Driver osynliga krafter sitt spel med nationerna och utsätter dem för påfrestningar?

Vi syftar inte på påfrestningar från några förmodade varelser som lever på andra planeter.

Men faktum är att hela den mänskliga historien igenom har människor och nationer, som gjort sig skyldiga till nästan ofattbara handlingar av våld och grymhet, gett uttryck åt tro på makter som är människan överlägsna.

Du kanske är böjd att avvisa såsom rena vidskepelsen och inbillningen att det skulle existera andekrafter som är fientliga mot Gud. Men vad beror det på att människor, trots att de övergett hundratals vidskepliga uppfattningar, trots att de förändrat sina religioner och namnen på sina gudar, ständigt har blickat upp till sådana osynliga andekrafter, i tusentals år, ja, ända till våra dagar? Varför har dyrkan av dem spelat en sådan framträdande och varaktig roll under alla perioder av människans historia? Varför bärs lyckobringande föremål till och med av bildade människor i vår tid — däribland av många professionella idrottsmän och idrottsmän bland studenter, av militärer och män som tillhör en lång rad lärda yrken?

Ett framträdande exempel på en människa som sökte hjälp från osynliga krafter var Hitler, som var ytterst intresserad av astrologi såväl som av andra ockulta sysselsättningar. Vi vet allesammans vilka skändligheter som begicks under hans regim.

Mera nyligen, då en masslakt på uppskattningsvis 400.000 personer ägde rum i Indonesien, gjordes följande kommentar av Indonesiens mest framstående författare: ”Det finns en djävul i oss, och när den slipper lös kan vi löpa amok en masse.”

Endast bibeln ger en förnuftig förklaring till allt detta. Den visar att människans syndfulla handlingssätt har gjorts ännu värre av osynliga andekrafter, och att detta är den andra grundläggande orsaken till våra dagars påfrestningar.

Av detta skäl får de kristna följande uppmaning i Efesierna 6:11, 12 (NW): ”Ikläd er den fullständiga vapenrustningen från Gud, för att ni må kunna stå fasta mot djävulens ränker; ty vi har strid, inte mot blod och kött, utan mot herradömena, mot myndigheterna, mot världshärskarna i detta mörker, mot de onda andliga styrkorna i det himmelska.”

Här framhåller Guds ord behovet av att skydda sig mot onda andliga styrkor i det himmelska, mot ”världshärskarna i detta mörker”. Den verkliga striden står inte mot människor utan mot dessa osynliga styrkor som anförs av Satan, djävulen. Jesus talade om honom som ”världens härskare”. — Joh. 14:30, NW.

Men hur kunde ett sådant förhållande få existera, med tanke på Guds allmakt? Bibeln visar att det är på grund av de stridsfrågor som väcktes av Satan när han först gjorde uppror mot Gud. Särskilt bestred han att Jehovas herravälde var rättmätigt. Därefter förledde han andra andesöner av Gud att förena sig med honom i hans uppror.

Bibelns profetior i Uppenbarelseboken avslöjar vidare att dessa osynliga styrkor spelar en betydande roll för ökningen av de påfrestningar som vi utsätts för i våra dagar. De visar att dessa andestyrkor i vår tid har blivit utdrivna ur himlarna och nedkastade till jordens närhet. De bevis som hittills framlagts pekar på året 1914 som den tid då denna profetia gick i uppfyllelse. Sedan redogörelsen skildrat detta nedkastande av demonstyrkorna heter det: ”Ve över jorden och över havet, ty djävulen har kommit ned till er i stor förbittring och vet att han har en kort tidsperiod.” — Upp. 12:10, 12, NW.

Likt en brottsling som trängts in i ett hörn släpper Guds motståndare lös sin vrede i en sista rasande ansträngning. Hans paroll är ”härska eller förgöra”. Precis som en del mänskliga brottslingar är han besluten att om han måste förgås, så skall också alla andra göra det. Han försöker därför besmitta och förorena inte bara jorden utan särskilt alla dess inbyggare, för att på så sätt göra dem icke godtagbara för Gud, värda att tillintetgöras av honom.

Detta kan sannerligen förklara varför människovärlden har gått till sådana ytterligheter i fråga om missgärningar och har handlat så vanvettigt alltsedan året 1914.

Innebär detta att vi inte kan komma ifrån dessa påtryckningar? Nej, den bok som pekat på just denna tid och som visar de verkliga orsakerna till dessa oöverträffade påfrestningar framhåller också den enda källan till sann och fullständig befrielse från all fördärvbringande stress och spänning.

[Bild på sidan 14]

Om det finns allvarliga svagheter i cementen, kan en byggnad falla ihop. En defekt hos mänskligheten är en av orsakerna till sammanbrottet för så många regeringar och system

[Bild på sidan 16]

Hitler, som tog sin tillflykt till ockultism för att få vägledning, bemyndigade de ohyggliga koncentrationslägren