Var förståndig — beräkna kostnaden

BERÄKNA kostnaden. Räkna ut kostnaden.a Det rådet gav Jesus Kristus, den visaste människa som någonsin har vandrat här på jorden. Detta sade han, när han talade om att en människa blir en av hans lärjungar. Men det utgör också en princip som kan tillämpas på mycket i vardagslivet. Hur då?

I fråga om att skaffa sig materiella ägodelar: En stor del av annonseringen i tidningar och tidskrifter osv. har bidragit mycket till att människors begär och önskningar ofta vida övergår deras förmåga att betala. Men hos många är längtan efter de här ”prylarna” så stark att de inte kan motstå övertalningsförmågan hos försäljaren, som försäkrar dem om att de har råd med allt det där genom avbetalningsköp: ”Använd grejerna medan du betalar dem. Varför undvara dem tills du har sparat ihop tillräckligt med pengar för att betala dem?” Inte underligt att U.S. News & World Report för 20 november 1978 förklarar: ”Människor skuldsätter sig alltmera: ’Det är verkligen besvärligt.’” Artikeln visade sedan att de privata skulderna i Förenta staterna uppgick till 2.500.000.000.000 dollar.

Med vilka följder? På grund av oförutsedda omständigheter innebär det konkurs för många. Under ett år nyligen var det därför en kvarts million konkurser i Förenta staterna — 85 procent av dem gällde inte firmor, utan enskilda individer. Vad tyder de flesta av dessa konkurser på? Att man inte använt sunt förnuft; man har inte förståndigt beräknat kostnaden för sina ekonomiska åtaganden.

Det är också uppenbart att det är förståndigt att först beräkna kostnaden, när det gäller äktenskap. Hur många människor, och speciellt då ungdomar, gifter sig inte utan att först ha tänkt sig ordentligt in i vad det hela innebär! Det är därför som det är så många fler separationer och skilsmässor bland tonåringar än bland människor i någon annan åldersgrupp. Vad tyder detta på? Att i synnerhet de här människorna hade glömt att beräkna kostnaden — och inte bara i pengar.

Det kostar en hel del att lyckas i sitt äktenskap. Att betala kostnaden innebär många gånger att överse med andras brister för fridens skull, att tålmodigt uthärda sådant som inte så lätt kan ändras, om det över huvud taget kan ändras. Det innebär inte bara att tänka på ”oss” i stället för enbart på ”mig”, utan det innebär också att vara villig att sätta sin partners intressen framför sina egna. Allt detta innebär att man ser realistiskt på sig själv och på den andre individen, att man inser att inget äktenskap är fullkomligt och att man måste ta det onda — ”vedermöda i köttet” — med det goda. (1 Kor. 7:28) Ja, många fler äktenskap skulle bestå och vara lyckliga, om de som gift sig först av allt hade beräknat kostnaden. För många ungdomar skulle det säkert ha inneburit att de varit förståndiga och väntat några år, tills de på alla sätt varit bättre rustade att axla äktenskapets ansvar — mentalt, fysiskt, känslomässigt och ekonomiskt.

Och det finns också andra sidor i livet, där en människa kan handla dumt, visa att hon är oförståndig, genom att inte först beräkna kostnaden. Ungdomar kanske övertalar sina föräldrar att köpa dyrbar utrustning, som de behöver för att utöva en viss hobby, men som de sedan snart tröttnar på. Den unga människan beräknade inte vad det kostade i fråga om tid, energi och uppmärksamhet för att en sådan investering skulle ge någon utdelning. Och så var inte bara hans fars pengar utslängda till ingen nytta, utan det var också den tid som han hade använt på hobbyn.

Som vi redan nämnt var det Jesus Kristus som ursprungligen sade detta om att beräkna kostnaden. Han gjorde det, när han talade om att en människa blir en av hans lärjungar. Kostar det något att bli en Jesu Kristi lärjunge? Ja, det gör det verkligen! I en söndagsartikel i New York Daily News hette det därför om en lovande populär TV-stjärna, som beslöt att bli en Jesu Kristi efterföljare som ett vittne för Jehova Gud:

”Hon kunde ha bott i det snobbiga Bel Air och iförd det senaste modet från St.Laurent’s kört en blänkande Rolls Royce. Hon kunde ha haft romanser som gett stora rubriker i tidningarna, hon kunde ha rumlat om, och hon kunde ha haft ihop det med många olika män och gett upphov till mycket skvaller. ... Hennes fantastiska chanser att snabbt bli millionär, att bli superstjärna i TV och göra sensation på nattklubbar är förbi.”

Varför?

”Huvudsakligen för att hon vägrade att låta någonting eller någon få henne att kompromissa med sin nyligen funna religion, Jehovas vittnen. ... För lite mer än ett år sedan tyckte hon inte att det var någonting konstigt att dansa halvnaken, spela hasard, supa och driva omkring. Som hon själv uttrycker det: ’Ingenting var främmande för mig innan jag kom in i sanningen. Jag var i mörker och okunnighet, och därför följde jag världens normer.’”

Ja, det kostade henne något att bli en sann kristen. Vann hon något på att beräkna kostnaden? Ja, artikeln säger i fortsättningen: ”Hon har aldrig varit lyckligare.” Mycket av den lyckan beror på att hon nu är en heltidsförkunnare av de goda nyheterna om Guds rike. Som en kristen med tro vet hon att ännu större lycka ligger framför henne.

Tidningen Toronto Star för 12 september 1978 berättade om en ishockeyspelare, som år 1977 var den bäste backen i sitt lag, men som bestämde sig för att sluta. Artikeln citerade att han hade sagt följande: ”Jag känner att jag inte kan ägna mig åt ishockey och samtidigt tjäna Jehova. Jag skulle splittra min hängivenhet. Den kretsar kring bibelns principer. ... Det var inget plötsligt beslut. Jag hade tänkt på det för ett år sedan.” Därpå, när artikeln hade gett olika detaljer om hans karriär inom sporten, citerade den honom på nytt:

”Under sommaren for jag till en sammankomst i Montreal och döptes där, kort efter det att jag gift mig. Alltsammans började när jag läste några (av vittnenas) publikationer. Jag tyckte att det lät så riktigt. Jag har alltid trott på Gud, men jag var inte alldeles övertygad. Jag kom helt enkelt fram till den slutsatsen att det är viktigare att tjäna Jehova än att spela ishockey.”

Sedan artikeln talat om att han predikar från dörr till dörr citerade den honom som avslutning, när han sade: ”Jag är inte tvungen att arbeta inom den närmaste tiden — den som skött mina finanser har gjort bra investeringar. Jag inser att de pengar jag tjänade var en ganska stor frestelse, men det är viktigare att göra det som behagar Jehova.” Det är ingen tvekan om att han också beräknade kostnaden och villigt började att betala den.

Men det är något i samband med det Jesus sade om att beräkna kostnaden, som man i allmänhet inte tänker på. Vad är det? Vad var det egentligen Jesus menade, när han den gången sade till sina lärjungar att beräkna kostnaden? Menade han att de först och främst skulle väga för och emot, om de skulle önska bli en av hans lärjungar eller inte? (Så skulle det naturligtvis vara, när det gäller att investera i materiella tillgångar.) Nej, när Jesus talade om att beräkna kostnaden, menade han inte att en människa skulle bestämma sig för om hon skulle bli en lärjunge eller inte, utan snarare att hon tog reda på vad det innebar.

Vakttornet uttryckte det en gång så här: ”Guds ord ger oss rådet att beräkna kostnaden. Inte så att vi skall avgöra om vi skall överlämna oss [till att göra Guds vilja] eller inte — på den frågan finns det bara ett svar — utan att vi inser vad det innebär. Att vi därför är beredda — som Jesus vid det tillfället också uttryckte det — att säga farväl till alla våra tillhörigheter, om det skulle visa sig nödvändigt.”

Det verkar som om några i den här tiden inte helt och fullt beräknade kostnaden, när de överlämnade sig åt att göra Guds vilja och till att följa i Jesu Kristi fotspår. Därför, när det kom prövningar av ett eller annat slag — förföljelse eller frestelser till materialism eller omoraliskhet — så föll de vid vägen. Vad sorgligt! Jehovas belöning för att man troget tjänar honom är viss, för hans löften sviker aldrig — om det så blir det här året, nästa år eller i uppståndelsen. Den förståndige kristne, som har beräknat den kostnad det innebär att bli en Jesu Kristi efterföljare, ångrar sig inte. — Jos. 23:14.

[Fotnoter]