Fortsätt att se framåt, fortsätt att gå framåt med Jehova
”Ordet som utgår ur min mun ... skall ... hava verkat, vad jag vill, och utfört det, vartill jag hade sänt ut det.” — Jes. 55:11.
1. Vilken grundval har vi för tillit till att Jehova skall verkställa sina uppsåt?
DET råder inte minsta tvivel om att Jehova alltid kröner sina uppsåt med säker framgång. Hans ord såväl som mänsklighetens historia vittnar om att han har gjort detta i gångna tider, och detta försäkrar oss om hans fortsatta intresse för att uppfylla den ursprungliga profetian om Riket och det löfte som gavs i Eden. Och alldeles som Jehova fortsätter att alltid se framåt, måste vi också göra det. De många profetior som ännu inte blivit uppfyllda ger oss många starka skäl att se framåt.
2. Vilket viktigt arbete har blivit anvisat åt oss, och vilkas bistånd har vi till att fullgöra det?
2 Men vi vill inte bara fortsätta att se framåt med Jehova Gud, utan vi vill också fortsätta att gå framåt med honom, eftersom han har mycket arbete för sina tjänare på jorden att utföra. En del av detta arbete är att predika de goda nyheterna om Guds rike, så att människor tydligt kan visa att de är antingen för det eller emot det. (Matt. 24:14; 25:31—46) Uppenbarelseboken 14:6, 7 visar att bördan av detta predikoarbete inte helt och hållet vilar på Guds jordiska tjänares axlar, utan att de har hjälp av änglahärskaror, som både ger ledning och påverkar händelseförloppet.
3. Vilken förpliktelse har vi gentemot medtroende?
3 Som Kristi sanna efterföljare, som har uppdraget att bedriva denna verksamhet, måste vi vara lojala och sannfärdiga mot varandra. Vi vill vara så hjälpsamma som vi på något sätt kan, eftersom vi har en större förpliktelse att betjäna varandra än att betjäna dem som är utanför. ”Ja, låt oss, så länge vi har tid som är gynnsam för det, göra det som är gott gentemot alla, men särskilt mot dem som är besläktade med oss i tron.” (Gal. 6:10, NW) Vem vet hur länge vi kommer att ha tid som är gynnsam för det? Låt oss alltså göra allt gott vi kan mot varandra innan svåra ekonomiska förhållanden eller bitter förföljelse kanske begränsar våra strävanden. Skulle sedan hårda tider drabba oss, kommer vi att ha den inställning som behövs för att fortsätta att hjälpa och uppmuntra varandra. Låt oss alltså vara villiga att ha fördrag med varandras svagheter och tillkortakommanden. Låt oss i stället för att vara ömtåliga och klagande vara villiga att lida för rättfärdighetens skull och för fridens skull i församlingen. Ja, ”upphäv inte suckar mot varandra, bröder, på det att ni inte må bli dömda”, alltså ogynnsamt. — Jak. 5:9, NW.
Vad ligger omedelbart framför oss?
4, 5. a) Vilka ting ligger omedelbart framför oss? b) Vad kan vi vara säkra på när det gäller den ”stora vedermödan”?
4 Bland det som ligger omedelbart framför oss är verkställandet av Guds domar över ”det stora Babylon”, den falska religionens världsvälde. (Upp. 17:15—18) Detta markerar början av den ”stora vedermödan”. (Matt. 24:21) Jesu Kristi sanna efterföljare och deras medförbundna kommer att överleva detta. Och vad skall hända sedan? Satan och hans styrkor, under symbol av Gog i Magog, kommer att gå till angrepp mot Guds folk, i det de är avundsjuka på dessas frid och välstånd. Detta kommer att utgöra signalen för de himmelska härskarorna under Jesus Kristus att ingripa mot djävulens synliga styrkor, och detta markerar början av ”striden på Guds, den Allsmäktiges, stora dag” vid Harmageddon. (Upp. 16:14, 16) Denna drabbning kommer att präglas av krig broder mot broder, pest, hagelstenar, blixtar, eld och svavel, tidvattensvågor och jordbävningar, vilket alltsammans kommer att verka för att hävda Jehova Guds rättmätiga suveränitet. — Hes. 38:14—23.
5 Oberoende av vad som händer kan vi vara säkra på att Jehova skall rädda sitt folk. Så länge som vi verkligen känner Jehova Gud och osjälviskt tjänar honom kommer vi inte att ha någon orsak att känna fruktan. Som klass kommer vi att överleva den ”stora vedermödan” för att utgöra grundvalen till den nya jorden.
6. Varför kan vi säga att tiden för den ”stora vedermödan” kommer att bli en tid av jubel för oss, och hur bör detta påverka oss redan nu?
6 Någonting annat som vi kan vara säkra på är att tiden för den ”stora vedermödan”, Jehovas dag, kommer att vara en tid för jubel. Tänk på den tacksamhet för Jehovas sätt att ge frälsning som Noa och hans familj måste ha känt då regnet började falla; tänk på den glädje som israeliterna måste ha känt då de kom undan till andra sidan av Röda havet och sedan såg Farao och hans här uppslukas i detta hav. Guds krig vid Harmageddon kommer att vara mycket mera överväldigande än dessa stora frälsningsgärningar som Jehova utförde. Det är sant att den ”stora vedermödan” kommer att inge fruktan och vara åtföljd av ett mått av svårigheter. Men Guds tjänare kommer att känna hänförelse när de får bli vittnen till det som de har förkunnat om och sett fram emot under så många år. Det kommer verkligen att vara någonting att berätta om med glädje och tillfredsställelse för dem som blir uppväckta från de döda. Själva tanken på det bör stimulera vår nitälskan i att kungöra Jehovas snabbt annalkande dag.
Att träda in på den renade jorden
7. a) Med vilket slags föräldrar kommer mänskligheten att välsignas? b) Vilket slags människor kommer att representera de himmelska härskarna, och vilka resultat ger detta?
7 Hur välbehagligt kommer det inte att vara att gå framåt efter den ”stora vedermödan”, träda in på den renade jorden och få uppleva början av den tusenåriga regering som skall utövas av Kristus och hans brud, bestående av 144.000 män och kvinnor som blivit köpta från jorden! De kommer att vända sin uppmärksamhet mot människosläktet i syfte att uppfostra en stor familj av fullkomliga söner och döttrar. Tänk vilka kärleksfulla föräldrar de kommer att vara! Drivna av kärlek och medkänsla kommer de att börja sin verksamhet som föräldrar och ge den vägledning och hjälp som behövs för att de som överlever vedermödan skall övervinna sina svagheter och ofullkomligheter. Därpå, när Jesus Kristus börjar uppväcka de döda till liv, kommer bruden att arbeta tillsammans med honom för att hjälpa de uppväckta att börja växa mot fullkomlighet. Genom det som Kristus och hans brud kommer att göra för människosläktet kommer Jehova Guds tält eller tabernakel att vara bland människorna. (Upp. 21:1—4) Till representanter för sig på jorden kommer de att ha trogna män som furstar. (Ps. 45:17) Dessa furstar kommer inte att likna de korrumperade, egoistiska politiker som har styrt människorna i många århundraden. I stället kommer de att likna dem som Mose uppmanades att välja: ”Dugande män, som frukta Gud, pålitliga män, som hata orätt vinning.” (2 Mos. 18:21) Dessa kommer att sörja för en rättvis och kärleksfull förvaltning, med trygghet och bekvämlighet för alla. — Jes. 32:1, 2.
8. Vilka förhållanden kan vi förvänta i Guds nya ordning? Varför det?
8 Sedan den ogudaktiga världen har blivit tillintetgjord och Satan och hans demoner kastats i avgrunden kommer det inte längre att finnas någon ondska, någon falsk religion, någon demonverksamhet. Ingen skall då göra någonting som är ont eller åstadkomma något fördärv på hela Guds heliga berg, eftersom jorden kommer att vara fylld av Jehovas kunskap alldeles som havsdjupet är fyllt av vatten. (Jes. 11:9) Det kommer inte bara att råda frid mellan alla folk och raser, utan det kommer också att råda frid mellan människorna och de övriga av skapelserna på jorden: ”Jag skall på den dagen för deras räkning sluta ett förbund med djuren på marken och med fåglarna under himmelen och med kräldjuren på jorden ... och låta dem bo där i trygghet.” Människorna kommer att utöva ett kärleksfullt herravälde; människan kommer inte att hysa fruktan för djuren, och djuren kommer inte att hysa någon sjuklig fruktan för människan. Hela jorden skall återspegla den härlighet som tillhör Skaparen, som är den ”Gud som ger frid”, och Jesus Kristus, som är ”Fridens furste”. — Hos. 2:18; Rom. 16:20, NW; Jes. 9:6, Åk.
Uppståndelsehoppet
9. Varför kan vi vara säkra på de dödas uppståndelse?
9 Vi kan också med den starkaste förvissning se fram emot de dödas uppståndelse. Varför det? Därför att Gud har gett oss många löften med denna innebörd, och han kan inte ljuga. (Tit. 1:2) Dessutom har han försett alla med en bekräftelse på detta genom att han uppväckt Jesus från de döda. (Apg. 17:31) Det är så säkert och visst att uppståndelsen kommer att äga rum att Jehova betraktar dessa döda som om de i själva verket var levande, alldeles som Jesus sade till de tvivlande sadducéerna på den tiden. — Matt. 22:31, 32.
10. Vad kommer att bli uppväckt? Varifrån sker det?
10 Vad kommer att bli uppväckt? Inte den kropp som dog, eftersom den har återvänt till stoft och kan ha blivit en del av andra levande varelser. Det är som aposteln Paulus visar: ”Vad du sår görs inte levande, med mindre det först dör. Och vad det som du sår beträffar, så sår du inte den kropp som skall utvecklas, utan blott och bart ett korn”, och ”Gud ger det en kropp, alldeles som det har behagat honom”. (1 Kor. 15:35—38, NW) Ja, det är inte en kropp danad av samma molekyler, utan själen — personen själv — som kommer att bli uppväckt från gravtillståndet, scheol eller hades, alldeles som det förutsades beträffande Jesus: ”Du skall icke lämna min själ kvar i Scheól.” — Ps. 16:10, Åk; Apg. 2:24—27.
11. a) Vad är den första uppståndelsen? b) Vilka har del i den? När sker detta?
11 Vad slags kropp kommer den uppväckta själen eller personen att ha? För dem som får del av den första uppståndelsen kommer det att vara en härlig, gudomlig, oförgänglig kropp. Den första uppståndelsen är först till tiden, betydelsen och beskaffenheten, och de som får del av den är Kristi smorda efterföljare, de 144.000 som visas stå på Sions berg. (Upp. 20:4, 6; 14:1, 3) Beträffande uppväckandet av sovande smorda under Herrens närvaro läser vi: ”Herren själv skall stiga ned från himmelen med ett befallande rop, med en ärkeängels röst och med Guds basun, och de som är döda i förening med Kristus skall uppstå först.” (1 Tess. 4:16, NW) Beträffande de återstående av denna skara, de som dör efter denna uppståndelse, säger Paulus vidare: ”Efteråt skall vi, de levande, som lever kvar, tillsammans med dem bli bortryckta i skyar för att möta Herren i luften, och sålunda skall vi alltid vara med Herren.” (1 Tess. 4:17, NW; Upp. 14:13) Enligt vad som visas i 1 Korintierna 15:51, 52 betyder detta att de inte avsomnar i döden, utan att de i ett nu blir uppväckta till himmelskt liv och förenade med Herren Jesus Kristus i de osynliga himlarna.
12. Vilka andra kommer att bli uppväckta, och när kan vi förvänta att vissa av dem skall bli uppväckta?
12 Hur förhåller det sig med de övriga av de döda människorna? Aposteln Paulus betygade att ”de döda skola uppstå, både rättfärdiga och orättfärdiga”. Likaså förutsade Jesus att ”alla som äro i gravarna skola höra hans röst” och komma ut. Vidare får vi veta att ”döden och dödsriket [hades, NW]” skall ge ifrån sig alla de döda i dem. Till dem hör den välvilligt inställde ogärningsman som hängde på pålen vid sidan om Jesus och som Jesus sade följande till: ”Jag säger dig i sanning i dag: Du skall vara med mig i paradiset.” (Apg. 24:15; Joh. 5:28, 29; Upp. 20:13; Luk. 23:42, 43, NW) Med tanke på att trogna män alltifrån Abel till Johannes döparen uppenbarligen kommer att utses till jordiska representanter för Riket, är det troligt att de kommer att vara bland de första som blir uppväckta. (Ps. 45:17) Om några av dem som fyllt Guds krav för att få överleva den ”stora vedermödan” har dött eller skulle dö före denna händelse, så kommer de också utan tvivel att bli uppväckta till liv tidigt under tusenårsregeringen. Detta bör vara rimligt, eftersom sådana personer skulle kunna vara till stor nytta vid undervisningen av de många orättfärdiga som kommer att bli uppväckta.
13. Med vilka kännetecknande drag kommer de döda människorna att uppväckas?
13 Hur förhåller det sig med dem som kommer tillbaka till liv på jorden? Vilket slags kroppar kommer de att ha? Hur kommer de att se ut? Enligt vad som visas av tidigare uppståndelser, i synnerhet Lasarus’ uppståndelse, kommer de utan tvivel i hög grad att se ut som de gjorde innan de dog, så att de kan känna igen sig själva och kännas igen av andra. (Joh. 11:39—44) En lång person kommer inte att komma tillbaka som en kortväxt person, och inte heller kommer en mycket gammal person att se ut som en tonåring när han kommer tillbaka. Män kommer att vara män, och kvinnor kvinnor. De kommer att ha de personligheter som kännetecknade dem och samma minne. Alldeles som det uppenbarligen förhöll sig med dem som blev uppväckta i det förflutna, så kommer de uppväckta att ha friska och fullständiga kroppar. De skall inte komma tillbaka i det sjukliga tillstånd som ledde till deras död. Men detta betyder inte att de kommer att ha fullkomliga kroppar, eftersom sådana inte skulle vara i överensstämmelse med ofullkomliga personligheter. I stället kommer de att komma fram med ofullkomliga kroppar, och allteftersom de sedan gör andliga framsteg, i det de övervinner sina svagheter och ofullkomligheter genom lydnad för Rikets styre och tar emot det försonande gagnet av Jesu offer, kommer deras kroppar att komma allt närmare fullkomlighet.
14, 15. a) Vad är uppväckandet av de döda ett uttryck för från Guds sida? Vems ord visar detta? b) Hur kommer Jesus att känna det i förhållande till uppväckandet av de döda?
14 Uppståndelseanordningen är ett uttryck för kärlek från Jehova Guds sida, vilket vi kan se av den tålmodige och trogne Jobs ord: ”Om en rask man dör, kan han då få leva igen? ... Du skall ropa, och jag skall själv svara dig. Efter dina händers verk skall du längta.” Ja, Jehova Gud längtar efter dem som befinner sig i scheol eller hades, i synnerhet efter dem som i likhet med Job har bevisat sin ostrafflighet mot honom under svåra provsättningar. — Job 14:14, 15, NW.
15 Och uppväckandet av tallösa millioner kommer helt visst också att skänka glädje åt Jesus Kristus. Någonting som vittnar om Jesu villighet att uppväcka de döda och den glädje han finner i det är hans svar till en spetälsk, som en gång kom till honom och sade till honom i tro: ”Herre, vill du, så kan du göra mig ren.” Och vad sade Jesus till honom? ”’Jag vill! Bli ren!’ Då försvann spetälskan genast från honom.” — Luk. 5:12, 13, Hd.
16. Hur kan vi få hjälp redan nu genom att i tro se fram emot uppståndelsen?
16 Uppståndelsen är sannerligen också någonting för oss att se fram emot med ivrig förväntan och glädje. Att vi gör detta i tro kan vara en verklig källa till uppmuntran och välsignelse för oss och våra medmänniskor redan nu. När döden tar någon anförvant, kommer vi inte att hänge oss åt de ytterligheter av bedrövelse och sorg som de gör som inte har något hopp. (1 Tess. 4:13, 14) Vi kommer att kunna ge sann tröst åt de sörjande. (2 Kor. 1:3, 4) På grund av att vi har gjort uppståndelsehoppet till vårt eget har vi den förtröstan att också om människor skulle ta vårt liv, så kan de inte utplåna oss ur Guds minne och förhindra att vi blir uppväckta från de döda. (Matt. 10:28) Detta tjänar till att styrka oss till att förbli lojala mot Jehova Gud oberoende av vad människor kan göra mot oss. — Upp. 2:10; 12:11.
17. Vilken verkan bör möjligheten att vi kan förlora belöningen i form av liv ha på oss?
17 Ytterligare en sporre till trofasthet är att det föreligger en möjlighet att vi kan gå miste om livets belöning. (Jämför 2 Timoteus 4:8.) Bibeln uppenbarar att de som uppsåtligt bedriver synd — de som syndar mot Guds ande — inte kommer att bli uppväckta från de döda. (Matt. 12:31, 32; Hebr. 10:26, 27) Detta bör helt visst uppmuntra oss att efterlikna aposteln Paulus’ föredöme i att sträva efter att bevara trofastheten. Paulus sade om sig själv: ”Slagen riktas mot min egen kropp, jag gör den till min lydige tjänare, för att jag, som har predikat för andra, inte själv skall bli underkänd vid provet.” (1 Kor. 9:27, Hd) Ja, må vi aldrig förlora belöningen i form av liv ur sikte och underlåta att anstränga oss för att lojalt hålla fast vid Jehova Gud.
Fortsätt att se framåt, fortsätt att gå framåt
18. Hur bör vi uppföra oss med tanke på att vi tar del i en kapplöpning?
18 Vi har helt visst mycket att se fram emot. Tänk på hur lysande utsikterna är, inte bara för den närmaste framtiden, utan också för de tusen år som ligger framför oss! Vårt levnadslopp har liknats vid en kapplöpning, och det kan sägas att vi nu är på sista sträckan. Vad är det en kapplöpning för tanken till? För den inte tanken till intensiva ansträngningar och koncentration på målet: att vinna loppet? I själva verket är det just detta vi uppmanas att göra: ”Må vi då också lägga av allt som tynger [vare sig det är materialism eller köttets syndiga böjelser] och synden som lätt insnärjer oss [förlust av tron], och må vi med uthållighet löpa det lopp som är oss förelagt, medan vi oavvänt betraktar ... Jesus.” — Hebr. 12:1, 2, NW.
19. Vilket råd gav Jesus sina efterföljare för att hjälpa dem att undvika att bli insnärjda och gå miste om belöningen?
19 Ja, Jesus ger oss föredömet, och han råder oss: ”Fortsätt därför med att först söka riket och hans rättfärdighet.” (Matt. 6:33, NW) I sin stora profetia gav Jesus också en varning för just denna ändens tid: ”Ge akt på er själva, så att edra hjärtan aldrig blir nedtyngda av omåttligt ätande och dryckenskap och livets bekymmer, och den dagen plötsligt — i ett ögonblick — är över er som en snara. ... Håll er ... vakna.” — Luk. 21:34—36, NW.
20. Vilken inställning bör vi ha till världen?
20 Det förståndiga handlingssättet för vår del är helt visst att inrikta vår uppmärksamhet på det som vi lever för. Vi vet att denna tid är de ”yttersta dagarna”, och för vår del är därför det råd som Paulus gav ännu mera tillämpligt än när han först gav det: ”Den tid som återstår är förkortad. Hädanefter må de som ... begagnar sig av världen [vara] såsom de som inte gör fullt bruk av den; ty denna världens skådeplats förändras.” (1 Kor. 7:29—31, NW) Varför skulle vi göra fullt bruk av världen, låta den bli alltuppslukande i vårt liv, som om vi inte hade råd att gå miste om någonting som den har att erbjuda, och göra detta på bekostnad av vår andlighet? Låt oss i stället komma ihåg att ”världen förgår, och dess begär tillsammans med den, men den som gör Guds vilja skall leva i evighet”. Vilket storslaget löfte är inte detta! Visar vi att vi verkligen tror på det genom att helt och fullt handla i överensstämmelse med det, i det vi koncentrerar hela vårt liv kring vårt förhållande till Gud och inte låter något annat förhållande eller någon njutning få otillbörlig vikt och betydelse? — 1 Joh. 2:17, Hd.
21. Vilken inställning bör vi ha till att åtnjuta materiella ting nu? Varför det?
21 Varför skulle vi bli uppslukade i materiella strävanden? I en av sina liknelser varnade Jesus oss för en sådan sinnesinställning, i det han sade: ”Så går det den som samlar skatter åt sig själv, men icke är rik inför Gud.” (Luk. 12:16—21) Lovade inte Jesus dessutom att om vi fortsätter att först söka Guds rike och hans rättfärdighet, så kommer Gud att sörja för våra materiella behov? (Matt. 6:33) Inte heller behöver vi vara otillbörligt bekymrade över vad vi kommer att ha i materiellt avseende i den nya tingens ordning. Om sådana ting vore betydelsefulla, skulle Jehova ha låtit nedteckna dem i sitt ord. Vi vet att det inte är de materiella tingen eller ens ett överflöd av lyxartiklar som gör människor lyckliga i vår tid. De lyckligaste människorna på jorden är Jehovas folk, och de finns främst bland de fattiga när det gäller de ting som världen sätter högt värde på. Vi kan vara säkra på att vi i den nya tingens ordning inte kommer att sakna någonting i materiellt avseende. Och viktigast av allt är att vi kommer att ha ett överflöd av andliga välsignelser och de rikedomar som består i vänskap och kamratskap med medtillbedjare av den ende sanne Guden, Jehova, vilka alla kommer att ådagalägga hans andes frukt. — Ps. 133:1; Gal. 5:22, 23; 1 Tim. 6:17.
22. Hur och på vilka områden kan vi som individer gå framåt med Jehova?
22 Fram till den tiden har vi utmärkta möjligheter att fortsätta att gå framåt i fråga om att fördjupa vårt förhållande till Jehova, tillväxa i kärlek till dem som är besläktade med oss i tron och bringa vårt liv till ännu större överensstämmelse med Guds vilja. Vårt personliga studium och vår bön, närvaro vid församlingens möten och ivrig tillämpning av det vi lär oss har en viktig uppgift i vårt andliga framåtskridande. Genom att vi drar nytta av Jehovas föranstaltningar för fortsatt andlig tillväxt kommer vi inte bara att bevara vårt hopp starkt, utan också förmås att göra gott bruk av våra möjligheter att hjälpa andra att göra detta gudagivna hopp till sitt eget och att leva i överensstämmelse med det. De framsteg vi gör nu kommer att ge oss en tidig start när det gäller att uppodla den inställning vi behöver ha för att växa till fullkomlighet under den tusenåriga regering som utövas av Kristus och hans brud. Må vi därför fortsätta att gå framåt.
23. Vilken försäkran gav Paulus i Hebréerna 6:10, 11? Vilka fakta var den grundad på?
23 Det Jehova har föresatt sig och utlovat kommer han att verkställa. Hans ord skall inte återvända till honom utan resultat. Om detta kan det inte råda något tvivel. Aposteln Paulus försäkrar oss ju att Gud inte är orättvis, och därför kommer han inte att glömma allt det som vi ”har gjort av kärlek till hans namn”. Låt oss därför fortsätta att visa ”samma ivriga omsorg, till dess ... [vårt] hopp slutligen förverkligas”. — Hebr. 6:10, 11, New English Bible.