Är du en sådan som Gud skulle utvälja?
”Gud utvalde det dåraktiga i världen, för att han skulle låta de visa komma på skam.” — 1 KORINTIERNA 1:27.
1. Varför har många valt att bli dårar i världens ögon?
SKULLE du avfärda en uppgift — som du visste var viktig — som någonting oväsentligt bara därför att andra menar att den är att betrakta som någonting rent dåraktigt och som ett tecken på svaghet? Naturligtvis tycker ingen — inte ens ett barn — om att få stämpeln på sig att vara en dåre eller en vekling. Men antag att uppdraget att utföra denna viktiga uppgift kom från en ytterst intelligent dignitär. Skulle du då inte vara villig att svälja din stolthet och ta emot uppdraget? Milliontals människor igenom hela historien har gjort just detta. Vilken uppgift har dessa människor tagit emot, och vem är det som har gett dem uppdraget? Svaret finner vi i Paulus’ första brev till de kristna i det forntida Korint.
2. Vilken verksamhet betraktas som dåraktig av världen?
2 Paulus manade dessa kristna att inte grunda sin tillbedjan helt enkelt på det som var populärt. Han skrev: ”Talet om tortyrpålen är nämligen dårskap för dem som är på väg att förgås, men för oss som är på väg att bli frälsta är det Guds kraft. Det är ju skrivet: ’Jag skall komma de visas vishet att förgås, och de förståndigas förstånd skall jag skjuta åt sidan.’ Var är den vise? Var den skriftlärde? Var denna tingens ordnings debattör? Har inte Gud gjort världens vishet dåraktig? Ty då, i Guds vishet, världen genom sin vishet inte lärde känna Gud, fann Gud för gott att genom dårskapen i det som predikas frälsa dem som tror.” — 1 Korintierna 1:18—21.
3. Vilket budskap, som av världen betraktas som dårskap, skall enligt Guds uppsåt predikas världen utöver?
3 För de så kallade visa och intellektuella i världen är talet om att Kristus göt ut sitt livsblod på en tortyrpåle dårskap. De skrattar åt tanken att man genom att utöva tro på Kristi offer kan få evigt liv i en rättfärdig ny tingens ordning. Att Kristus uppstod från de döda och nu regerar som den mäktige Kungen i Guds himmelska rike är ren fantasi för dem. Men trots detta är det den allsmäktige Gudens uppsåt att låta detta hjärtevärmande budskap bli känt världen utöver. Därför ger han alla som vill bli hans tjänare uppdraget att predika dessa goda nyheter om hans rike. Eftersom detta budskap räknas som dårskap för de visa och intellektuella i världen, kan man fråga: Vilka använder Gud till att predika detta budskap? Lyssna till det inspirerade svaret i Guds eget ord:
4. a) Vilka använder Gud till att predika hans budskap? b) Vilken verkan har det på de visa i världen att han utväljer sådana människor som han gör?
4 ”Ni ser ju på hans kallelse av er, bröder, att inte många som var visa i köttsligt avseende blev kallade, inte många mäktiga, inte många av ädel börd; utan Gud utvalde det dåraktiga i världen, för att han skulle låta de visa komma på skam; och Gud utvalde det svaga i världen, för att han skulle låta det starka komma på skam; och Gud utvalde det som är av ringa börd i världen och det som man ser ner på, de ting som inte är något, för att han skulle göra till intet de ting som är något, så att inget kött skulle berömma sig inför Gud.” — 1 Korintierna 1:26—29.
5. Vad är det som avgör om du är en sådan som Jehova väljer att använda?
5 Är du det slags människa som Gud skulle utvälja till att utföra det verk som han vill ha utfört på jorden i vår tid? Om du är en sådan människa, innebär det att du måste bereda dig på att bli betraktad som en dåre av världen. ”Denna världens vishet är nämligen dårskap inför Gud”, heter det i bibeln. (1 Korintierna 3:19) För att du med framgång skall kunna tjäna Jehova Gud måste du därför vara villig att vandra vidare på ett sådant sätt att du från världens ståndpunkt sett förefaller vara en dåre. Finns det några historiska exempel som visar att det inte enbart var så att Guds tjänare betraktades som dårar av människor i världen, utan att det också var så att världens vishet var dårskap inför Gud?
Forntida exempel
6. Hur kom det sig att den verksamhet som Noa var upptagen i verkade dåraktig för världen, trots att den gav prov på Guds vishet?
6 Noa åtog sig en uppgift som tedde sig dåraktig ur människors synvinkel sett men inte ur Guds. Tänk dig att på torra land bygga en kolossalt stor, lådliknande byggnad, med en volym på 36.800 m3, en byggnad som skulle flyta på vattnet. Ett till synes spekulativt företag som med all säkerhet skulle dra hån och löje över sig! Tanken att Jehova Gud skulle göra slut på världen verkade absurd för människorna. För dem var Noa en dåre när han predikade ett sådant budskap. (2 Petrus 2:5) Men faktum är att det var deras levnadssätt, deras sätt att utföra saker och ting på, som räknades som dårskap inför Gud. De fördärvade jorden och uppväckte därmed Guds vrede. (1 Moseboken 6:5) Noa var således villig att låta sig betraktas som en dåre i förbindelse med att Gud gav prov på sin vishet och makt.
7. Varför tycktes Mose handlingssätt vara dåraktigt, men vad visade slutresultatet?
7 Skulle du i syfte att behaga Jehova kunna lämna rikedom och en förnäm släkt för att i stället acceptera att bli illa behandlad? Mose gjorde det. Fastän han hade blivit ”undervisad i all egyptiernas vishet”, var han villig att lämna detta sätt att leva och ta emot den smälek som vilar på Guds smorde. (Apostlagärningarna 7:22; Hebréerna 11:24—26) Helt visst föreföll Mose handlingssätt vara dåraktigt för den egyptiska världen, men världens vishet visade sig vara dårskap, då Egyptens visa män förödmjukades genom tio plågor och nationens militärmakt tillintetgjordes av Gud i Röda havet. Sådana exempel visar att människors vishet i själva verket är dårskap inför Gud. Deras vishet kan inte mäta sig med den vishet och makt som den Allsmäktige äger.
8. a) Från vilket samhällsskikt kom flertalet av de första kristna? b) Men vilken verkan hade ändå deras predikande på de visa i världen?
8 Hur var det då med de första kristna? En professor i historia skrev: ”De flesta av de första kristna var av ringa härkomst och kom från de lägre skikten av hantverkar- och köpmannaklassen i de större städerna.” (Joseph W. Swain: The Ancient World) Kristi efterföljare under det första århundradet var sannerligen vanliga människor, något som deras fiender riktade uppmärksamheten på. (Apostlagärningarna 4:13; Johannes 7:48) Men den vishet som Kristi efterföljare talade med gjorde att de visa i världen kom på skam. De kunde inte utforska och förstå Guds heliga hemlighet som gällde Kristus och Riket; för dem var ett sådant tal dårskap. Alldeles som det heter i bibeln: ”Denna vishet har ingen av denna tingens ordnings styresmän lärt känna, ty om de hade känt den, skulle de inte ha hängt härlighetens Herre på pålen.” — 1 Korintierna 2:7, 8.
Guds verk med att förkunna evangelium
9. a) Vem var i själva verket upphovet till de anvisningar Jesus gav? b) Vad måste Jesu lärjungar göra för att kunna predika budskapet om Riket för de människor som var förtjänta?
9 Jesus Kristus gav prov på Guds vishet både genom det goda exempel han själv var och genom de anvisningar han gav om hur verket med att förkunna evangelium skulle utföras. Han sade nämligen: ”Jag [gör] ingenting ... av eget initiativ, utan alldeles som Fadern har lärt mig talar jag dessa ting.” (Johannes 8:28) Jesus vände sig direkt till människor med budskapet om Riket. Han undervisade dem offentligt och i deras hem. Vi kan för ett ögonblick se på de anvisningar han gav sina lärjungar, de 12 och de 70 som han sände ut för att ta del i verket med att förkunna evangelium. Du kan läsa dessa anvisningar i Matteus 10:1—14 och Lukas 10:1—12. Jesus uppmanade där sina lärjungar att söka rätt på människor. ”I vilken stad eller by ni än kommer in, så utforska vem i den som är förtjänt”, sade han. Ja, leta reda på dem som har en önskan att lyssna. Och vad skulle lärjungarna säga till dem? ”Predika och säg: ’Himmelriket har kommit nära’”, löd den anvisning Jesus gav. — Matteus 10:7.
10. a) Vilken vägledning gav Jesus när det gällde hur de skulle nalkas den besökte? b) Hur skulle hans lärjungar handla om den besökte inte visade något intresse? c) Vad kan man säga om visheten i Kristi anvisningar?
10 Jesus gav även vägledning när det gällde hur de skulle nalkas den besökte. Han sade: ”Varhelst ni kommer in i ett hus, så säg först: ’Må detta hus ha frid.’ Och om där finns en fridens vän, skall er frid vila över honom. Men om det inte gör det, skall den vända tillbaka till er.” (Lukas 10:5, 6) De skulle stanna hos dem som gav ett gynnsamt gensvar på budskapet om Riket som de predikade. Men om den besökte inte var intresserad, skulle de dra vidare. Vilka i sanning enkla, okomplicerade anvisningar, men ändå tillräckligt uttryckliga för att evangelieförkunnare ända fram i vår tid skall veta vad de skall säga och hur de skall säga det! Är det inte just så man förväntar att Guds vishet skall vara?
11. a) Vad skulle utgöra temat i det budskap som Jesu lärjungar skulle frambära enligt vad Jesus själv visade? b) Vad måste vi göra för att vårt predikande om Riket skall bli effektivt? c) Hur kan du med Skriftens hjälp visa att Riket kommer att lösa de problem som finns uppräknade i denna paragraf?
11 Som vi sett tidigare är Riket kärnan i det budskap som dessa som förkunnar evangelium frambär. ”Säg ständigt till dem: ’Guds rike har kommit er nära’”, löd Jesu anvisning. (Lukas 10:9) Du bör hålla detta tema i minnet, för det är ditt ansvar som evangelieförkunnare att hjälpa dem som lyssnar till dig att förstå på vilket sätt budskapet om Riket verkligen kan vara goda nyheter för dem. Du bör därför försöka skräddarsy budskapet om Riket efter deras behov och ta upp sådant som gäller just dem personligen. Varför inte ta hänsyn till dina åhörares behov och intressen och ta upp och lägga tonvikten på sådana ting som Riket skall åstadkomma och som verkar mest tilltalande för dem? Du kan till exempel visa dem hur Riket skall förverkliga Guds uppsåt med att göra jorden till ett paradis där människor skall få leva för evigt och då använda sådana skriftställen som Jesaja 45:18 och Psalm 37:29. Sedan kan du genom att använda nedanstående skriftställen visa dem hur Riket skall lösa de problem som finns uppräknade här nedan.
Sjukdom: Jesaja 35:5, 6; Uppenbarelseboken 21:3, 4.
Död: Jesaja 25:8; 26:19; Johannes 5:28, 29; 1 Korintierna 15:26.
Hungersnöd: Jesaja 25:6; Psalm 67:7; 72:16.
Bostadsbrist: Jesaja 65:21—23.
Krig: Psalm 46:9, 10; 72:7, 8.
Brottslighet och våld: Psalm 37:9, 10; Ordspråksboken 2:22.
Miljöförstöring: Uppenbarelseboken 11:18.
12. a) Hur kan en evangelieförkunnare avgöra vad en individ är i behov av? b) Vad är nyckeln till att vara en effektiv evangelieförkunnare?
12 Hur kan du avgöra vad de som lyssnar till dig är i behov av? Först och främst genom att vara en god lyssnare, genom att vara villig att lyssna på vad de har att säga. Ställ frågor och lyssna uppmärksamt på de svar de ger och inta inte en försvarsställning om de skulle ge ett svar som du inte hade väntat. Ett vittne som aktivt förkunnat evangelium i mer än 25 år sade: ”Jag försöker omedelbart att få med den besökte i samtalet. På så sätt får jag reda på vad som intresserar honom — i stället för att bara gå på med det som jag kom för att säga.” En annan erfaren evangelieförkunnare sade: ”En upprabblad predikan når kanske enbart deras öron, eller också blåser den bort med vinden.” I själva verket är nyckeln till att vara en effektiv evangelieförkunnare att man är verkligt intresserad av människor, alldeles som Jesus var. (Matteus 9:36—38) Låt människor se att du är intresserad av dem som människor och att du verkligen tror på de goda nyheter du förmedlar till dem. Som ett vittne sade: ”De kommer att dra en enda slutsats om du talar mekaniskt — att du inte har någon övertygelse.”
En mycket viktig metod i förkunnandet av evangelium
13. Hur framgår det i bibeln att de första kristna lydde Kristi anvisningar när det gällde predikandet?
13 Som vi har sett uppmuntrade Jesus Kristus sina efterföljare att gå direkt hem till människor med budskapet om Riket. Apostlarna följde hans anvisningar, och genom att använda denna mycket viktiga metod i förkunnandet av evangelium visade de också prov på Guds vishet. I den bibliska redogörelsen heter det: ”Varje dag fortsatte de utan uppehåll att i templet och från hus till hus undervisa och förkunna de goda nyheterna om den Smorde, Jesus.” (Apostlagärningarna 5:42) Längre fram gjorde aposteln Paulus en återblick på sitt arbete som evangelieförkunnare tillsammans med några medkristna bröder och sade: ”Jag ... undandrog mig [inte] att berätta för er om några av de ting som var nyttiga eller att undervisa er offentligt och från hus till hus; utan jag vittnade grundligt både för judar och för greker om sinnesändring inför Gud och tro på vår Herre Jesus.” — Apostlagärningarna 20:20, 21.
14. Vad visar att metoden att gå från hus till hus och förkunna evangelium är en effektiv metod?
14 Även om Guds tjänare ofta har blivit hånade och betraktade som dårar för att de använt denna apostoliska metod när de predikat om Riket, framgår det av dess enormt fina framgång att den har Guds godkännande. Den brittiske sociologen Bryan Wilson analyserade till exempel Jehovas vittnens tillväxt i Japan och rapporterade: ”Flertalet [58,3 procent] av dem som har blivit vittnen förklarade att de först fick sitt intresse väckt genom ett hembesök som en förkunnare gjorde hos dem.” Och för många år sedan sade den katolske prästen John A. O’Brien till omkring 200 präster vid St. Joseph’s Seminary i New York: ”Hemligheten bakom sankt Paulus’ enastående framgång var att han var outtröttlig i att gå från hus till hus för att värva anhängare. Ironiskt nog används nu den apostoliska metoden av icke-katolska sekter, särskilt då Jehovas vittnen.”
Varför det behövs ett schema för förkunnandet av evangelium
15. Varför är det så viktigt att vi i vårt schema avsätter tid för vår predikoverksamhet från hus till hus?
15 Är det inte så att man måste ha ett schema för att kunna ta itu med viktiga frågor? Du har troligen avsatt en bestämd tid för att äta och sova, såväl som för din skolgång eller ditt förvärvsarbete. För att du skall få någonting gjort är det viktigt att du har ett schema. Detsamma gäller vårt predikande från hus till hus. Eftersom Satan, djävulen, kämpar för att söka förhindra att de goda nyheterna om Guds rike når människorna, måste vi ha ett schema för att regelbundet kunna ta del i predikandet om Riket. Annars kan det lätt bli så att ”vi helt enkelt inte har tid” att utföra detta verk. (1 Korintierna 9:16) Det är Satans mål att se till att en sådan situation uppstår.
16. Vilka exempel visar värdet av att ha ett schema för sin predikoverksamhet?
16 En läkare som varit ett Jehovas vittne i mer än 25 år säger att också han har funnit att det är nödvändigt att ha ett schema för att hinna med att förkunna evangelium. Ägaren till en stor boskapsfarm i Förenta staterna säger: ”Det var omkring år 1944 som jag insåg att det enda sättet för mig att komma ut i tjänsten på fältet var att i mitt schema reservera en särskild dag för den.” Han tillägger: ”Ännu i denna dag avsätter jag en dag i veckan för tjänst på fältet.” En kristen äldstebroder som också är advokat har funnit att han genom att ha ett bestämt schema för vittnandet kan ta del i predikoverksamheten 15 timmar i månaden i medeltal. Om han har några förrättningar på lördagen, förlägger han dem till eftermiddagen, efter förmiddagens tjänst på fältet. — Jämför Kolosserna 4:5.
Representera Gud på ett värdigt sätt
17. Hur noga bör vi vara med vår klädsel, när vi går ut och förkunnar evangelium?
17 Även om världen kanske betraktar oss som dårar på grund av det livgivande budskap vi frambär, bör vi vara noggranna med hur vi ser ut, så att detta viktiga budskap inte på något sätt förringas. Om man går till ytterlighet i sin klädsel genom att antingen vara alltför modern eller elegant eller i stället ovårdad, kan man bli orsak till detta. På distrikt där lite mer välbärgade människor bor kan vi behöva vara extra noggranna med hur vi ser ut och hur vi uppför oss. Innebär detta att det är nödvändigt att ha en dyrbar garderob? Nej, det innebär det inte. En framgångsrik evangelieförkunnare, som har rest en hel del tillsammans med sin man, iakttar noga hur människor på distriktet klär sig. Sedan väljer hon ut en moderat klädstil som återspeglar den som är vanlig på platsen. Vår nuvarande garderob, oavsett hur enkel och anspråkslös den är, kommer att duga, om våra kläder är rena, pressade och ser välvårdade ut. Om du går i kavaj, har du då sett till att alla knappar är isydda? Om du har slips, har du då sett till att det inte finns några fläckar på den? Och hur är det med dina skor, har du sett till att de är välputsade? Kom ihåg att ditt prydliga, värdiga uppförande och sätt att klä dig kommer att inge respekt för ditt budskap. — Titus 2:10.
18. a) Illustrera värdet av att klä sig enligt vad som hör till god ton på platsen. b) Varför bör man undvika att vara alltför fint klädd?
18 Ett vittne berättar att en dam som tidigare inte ens velat samtala med henne bjöd in henne i sitt hem på grund av att hon, detta vittne, hade ägnat lite mer uppmärksamhet åt sitt uppträdande och sitt sätt att klä sig. Sedan de haft ett trevligt och intressant samtal om bibeln, frågade den besökta: ”Från det ena till det andra, vilken kyrka representerar du?” Svaret ”Jehovas vittnen” förvånade den besökta. Hon hade aldrig tidigare släppt in Jehovas vittnen. När vittnet frågade varför hon hade släppt in henne, blev svaret att det var därför att hon såg så ”välvårdad” ut. Kvinnan kände att hon måste lyssna på vad vittnet hade att säga. Ett regelbundet bibelstudium blev resultatet. Å andra sidan kan du genom att vara alltför fint klädd — i trakter där lite enklare människor bor — ge intryck av att du tänker: ”Jag är bättre än du.” Oavsett vilket distrikt vi bearbetar, eller för vem vi predikar, bör vår klädsel och vårt uppträdande således vara av ett sådant slag att det gör att budskapet om Riket tilltalar människor i stället för att det får dem att vända ryggen åt det. — 1 Korintierna 9:19—23.
19. a) Vad är nyckeln till att vara en sådan som Gud utväljer? b) Hur är Kristus ett gott föredöme i detta avseende? c) Vilka privilegier kan du komma i åtnjutande av, om du är villig att låta världen betrakta dig som dåraktig?
19 Det ankommer verkligen på dig själv att besvara frågan: Är jag en sådan som Gud skulle utvälja? Hans val är inte grundat på intellektuell förmåga eller på världslig ställning. Nyckeln är i stället att man är villig att utföra Guds verk på hans sätt, även då man av världen blir betraktad som dåraktig eller svag. Jesus Kristus föregick med gott exempel. Han var villig att låta sina samtida betrakta honom som en dåre och gjorde det i syfte att bli till ”vishet från Gud” för dem som han hade gjort till lärjungar. (1 Korintierna 1:30) Om du är villig att förkunna budskapet om Riket, som betraktas som dårskap av världen, kan Jehova Gud använda dig som ett av sina vittnen, och han kan också välsigna dig och ge dig evigt liv i sin rättfärdiga nya tingens ordning.
Kan du besvara följande frågor —
□ Vilket tal är dårskap för världen?
□ Hur visade Noa och Mose att det som världen kanske betraktar som dårskap i själva verket återspeglar Guds vishet?
□ Vilka anvisningar gav Jesus sina efterföljare för att de skulle kunna fortsätta med verket att förkunna evangelium?
□ Vilken metod är mycket viktig i det fortsatta verket med att förkunna evangelium, och vad visar att denna metod är framgångsrik?
□ Varför är det viktigt att vi gör upp ett schema för vårt förkunnande av evangelium?
□ Hur bör vi klä oss, då vi tar del i att förkunna evangelium?
[Bild på sidan 15]
Innan Jesus sände i väg sina lärjungar för att förkunna evangelium, undervisade han dem om hur de skulle utföra detta verk
[Bild på sidan 17]
Att predika från hus till hus är en i bibeln godkänd metod att förkunna evangelium