Använd den tid som återstår förståndigt!

1. Vilken felaktig uppfattning hyser många i vår tid?

MÅNGA människor här i världen, i synnerhet vetenskapsmän, lärare och politiska ledare, är av den uppfattningen att det har funnits människor på jorden i flera millioner år. De tror att människan har nått sitt nuvarande tillstånd i utvecklingen genom en evolutionsprocess, och de menar att denna process kommer att fortsätta under obestämd tid framåt. Därför räknar de med att människan har obegränsade möjligheter och obegränsad tid att förverkliga sina planer. Men de kristna låter inte lura sig av denna sataniska dogm. Guds främste motståndare skulle önska att alla människor trodde att det inte finns någon fastställd tid för någonting, inte ens för Guds uppsåt och syften. Men den kristne, som hyser full tillit till Gud och hans ord, vet att människan inte har någon oändlig framtid i denna tingens ordning. Han är medveten om var vi befinner oss på tidens ström, och han vet att Guds domar över denna tingens ordning snart skall verkställas.

2, 3. a) Hur förhåller det sig med många kronologiska uppgifter som ges i profanhistorien? b) Var kan vi få den pålitligaste vägledningen i dessa frågor?

² Eftersom den kristne har exakt kunskap om Jehova och hans uppsåt, förkastar han människors spekulationer. Dit hör också de historieskrivares spekulationer som inte tror på bibeln utan som fastställer fantastiska data för olika händelser i människans historia. I sin bok The Secret of the Hittites, där upptäckten av hettiterna skildras, talar C. W. Ceram i kapitlet ”Kronologin som vetenskap” om hur otillförlitliga sådana data är och säger:

”Alla som för första gången griper sig an med att studera forntidens historia måste imponeras av den säkerhet, med vilken moderna historieskrivare daterar händelser som inträffade för flera tusen år sedan. När man går vidare i studierna, kommer ens förundran att öka, om man alls reagerar. Ty när man undersöker källmaterialet till forntidens historia, upptäcker man hur knapphändiga, inexakta eller rent ut osanna urkunderna var redan vid den tid då de först blev skrivna. Och om de var bristfälliga från början, så är de nu ännu bristfälligare i det skick de har nått oss: till hälften förstörda av tidens tand eller av människors vårdslöshet och omilda behandling.

Ja, ju mer vi undersöker saken, desto mindre imponeras vi av de data som ursprungligen ingav oss sådan vördnad. Vi börjar få en balanserad syn på den kronologiska historiens ram — vi ser den som ett rent hypotetiskt sifferskelett, som är farligt nära att ge efter i alla fogar. Krokig och vind, som denna ram är, ger den oss en bild av en ovanligt godtycklig historisk skildring, samtidigt som vår intuition säger oss att de gamla kulturerna måste ha genomgått en rimlig och organisk tillväxt av något slag. När vi kommer så långt i våra studier, börjar vi tvivla på vartenda datum!

Låt oss anföra ett exempel på kronologins otillförlitlighet: forskare har efter hundraårig möda måst flytta tidpunkten för Egyptens enande under konung Menes, som grundade Egyptens första dynasti, från år 5867 f. Kr. till år 2900 f. Kr. Och inte ens detta senare årtal, då Egyptens historia verkligen anses ha börjat, har ännu kunnat fastställas med fullständig säkerhet.

Men när vi tränger ännu djupare in i ämnet, återvänder vår vördnad för de resultat man kommit till i det historiska detektivarbetet. Vi får klart för oss att forskarna har varit noga med att skilja mellan ’säkra’ och ’förmodade’ data. Och vi upptäcker att den forntida historiens kronologiska ram i varje fall vilar på några få fasta punkter. Vissa betydelsefulla data, med hjälp av vilka man bestämmer andra data, kan fastställas så gott som utan någon felkalkyl. De är ’säkra’.”

³ Utanför bibelns tidtabell visar sig följaktligen flertalet data som historieskrivare anger vara otillförlitliga. Endast några få ”säkra”, dvs. absoluta, tidpunkter, t. ex. 539 f.v.t., kan godtas såsom tillförlitliga. De kristna, som hyser tillit till Jehovas ord, vet att bibelns inre vittnesbörd ger den pålitligaste vägledningen i sådana här saker. På så sätt får vi hjälp att med stor exakthet avgöra var vi befinner oss på tidens ström, i synnerhet med avseende på den sjunde tidsperioden eller ”dagen” som är omnämnd i Första Moseboken. — 1 Mos. 2:2, 3.

Den sjunde dagen

4. När skapades Adam och Eva?

⁴ Enligt den tillförlitliga bibliska kronologin skapades Adam år 4026 f.v.t., förmodligen på hösten det året, mot slutet av den sjätte skapelsedagen. Sedan förde Gud djuren fram till mannen för att han skulle ge dem namn. Men om Adam sade Jehova, enligt skildringen i Första Moseboken: ”Det är icke gott, att mannen är allena.” (1 Mos. 2:18) Det stod säkert mycket snart klart för Adam att han var ensam, kanske på bara några dagar eller några veckor. Han kom att inse att han behövde en annan jordevarelse som han kunde tala med, som kunde dela hans erfarenheter och hans liv. Det behövde inte heller ta särskilt lång tid för honom att ge djuren namn. De ursprungliga djurarterna kan ha blivit namngivna relativt fort, ty när sådana ursprungsarter fördes in i arken i Noas dagar, var det inte fråga om millioner djur utan kanske bara om några hundratal ursprungsarter. Följaktligen behövde Adam kanske bara en helt kort tid efter sin skapelse till att ge djuren namn och till att inse att han behövde ett komplement. Eftersom det dessutom var Jehovas uppsåt att människan skulle föröka sig och uppfylla jorden, är det bara rimligt att Gud skulle skapa Eva kort efter Adam, kanske bara några få veckor eller månader senare samma år, 4026 f.v.t. När Eva hade blivit skapad, började omedelbart Guds vilodag, den sjunde tidsperioden.

5. Hur kan vi räkna ut var vi befinner oss på tidens ström?

⁵ Alltså sammanfaller tydligen Guds sjunde dag och den tid människan har funnits här på jorden. För att kunna räkna ut var människan befinner sig på tidens ström i förhållande till Guds sjunde dag, som omspänner 7.000 år, måste vi fastställa hur lång tid som har förflutit från det år då Adam och Eva skapades, år 4026 f.v.t. Från hösten det året till hösten år 1 f.v.t. är det 4.025 år. Från hösten år 1 f.v.t. till hösten år 1 v.t. är det ett år (det fanns inget år noll). Från hösten år 1 v.t. till hösten år 1968 är det allt som allt 1.967 år. Om vi summerar 4.025 och 1 och 1.967, får vi 5.993 år från hösten år 4026 f.v.t. till hösten år 1968. Alltså återstår det sju år till dess hela 6.000 år av den sjunde dagen har förflutit. Sju år från hösten 1968 för oss fram till hösten år 1975, 6.000 hela år in på Guds sjunde dag, hans vilodag.

6, 7. a) Vad var det som utgjorde en förebild till Kristi tusenårsregering? Förklara. b) Vad fyller Jehovas tjänare med förväntan nu?

⁶ Efter 6.000 år av lidande, mödosamt arbete, bedrövelse, sjukdom och död under Satans styre är människorna sannerligen i oerhört stort behov av lindring, av vila. Den sjunde dagen i den judiska veckan, sabbaten, utgjorde en mycket god bild av Guds rikes slutliga styrelse i 1.000 år med Kristus som konung, då människorna skall bli upplyfta från den 6.000 år långa perioden av synd och död. (Upp. 20:6) Därför blir de kristna fulla av förväntan, när de av Guds tidtabell förstår att vi närmar oss slutet på 6.000 år av människans historia. Detta beror i synnerhet på att man sedan början av ”ändens tid” år 1914 har kunnat bevittna uppfyllelsen av det stora tecknet på de ”yttersta dagarna”. Och — såsom Jesus sade –”detta släkte skall icke förgås, förrän allt detta sker”. (Matt. 24:34) Några av det ”släkte”, dvs. den generation, som såg början av ändens tid år 1914 kommer fortfarande att vara vid liv på jorden och få se hur den nuvarande onda tingens ordning förintas i striden vid Harmageddon. — Upp. 16:14, 16.

⁷ Vi kan vänta oss att den kritiska tiden når sin kulmen i en nära framtid, ty det definitiva slutet är nära för denna gamla ordning. Inom högst några få år skall det som återstår av de bibliska profetiorna med avseende på dessa ”yttersta dagar” bli uppfyllt, och detta skall medföra befrielse för de överlevande människorna till liv i Kristi härliga tusenårsrike. Vilka svåra men samtidigt storslagna dagar ligger inte alldeles framför oss!

8. Kan någon med bestämdhet säga när Harmageddonstriden skall bryta ut?

⁸ Betyder detta att striden vid Harmageddon kommer år 1975? Ingen kan med bestämdhet säga vad som kommer att inträffa ett visst år. Jesus sade: ”Om den dagen och den stunden vet ingen något.” (Mark. 13:32) Det är nog för Guds tjänare att med visshet veta att tiden snabbt håller på att rinna ut för denna tingens ordning under Satan. Hur dåraktigt skulle det inte vara av en människa att inte hålla sig vaken och vara vaksam inför den begränsade tid som återstår, inför de världsomvälvande händelser som snart skall inträffa och inför behovet att arbeta på sin frälsning!

Tidens värde

9. Nämn ett sätt att bedöma tidens värde.

⁹ Att ha kunskap om Guds tidtabell, att veta var vi befinner oss på tidens ström, är en sak; att begagna den tid vi har på oss är en annan sak. Om det är värdefullt att ha kunskap om tiden, så är det ännu värdefullare att göra förståndigt bruk av den. Tiden anses så värdefull att somliga har sagt att ”tid är pengar”. Tiden är dyrbar, värdefull, en högt skattad tillgång. Man kan till exempel bedöma tidens värde på samma sätt som man ofta avgör en varas värde — av tillgången och efterfrågan. På ponnyexpressens tid i Förenta staterna brukade man få betala flera dollar för att skicka ett brev som nu bara kostar omkring sex cent i postporto. Varför är skillnaden så stor? Därför att det på den tiden endast fanns några få män som befordrade post såsom ryttare vid ponnyexpressen. Tillgången på dessa män var mycket begränsad, men efterfrågan på deras tjänster var stor, och därför var de värdefulla. Men i dag är tillgången på dem som forslar post mycket större, och därför är postbefordran inte så dyr.

10, 11. Varför är tiden så dyrbar i denna tingens ordning?

¹⁰ Hur skall man då enligt denna regel om tillgång och efterfrågan bedöma tidens värde? Är människornas tillgång på tid i denna ordning begränsad? Ja. Är efterfrågan på mera tid och på en förlängning av livstiden stor? Utan tvekan! För ofullkomliga människor, som är döden underkastade, är tillgången på tid mycket begränsad, men efterfrågan på den är stor. Alltså är tiden ytterligt värdefull. I bästa fall är människans livslängd omkring sjuttio eller åttio år. Några lever litet längre. Men livslängden är mycket, mycket kortare på många håll där sjukdom, undernäring eller våld förkortar den. Också vad de friska beträffar ebbar deras kraft ut i och med att de åldras, så att de inte kan göra så mycket på en viss tid som de har brukat göra. Slutligen kommer den dag då de inte kan göra något alls, därför att de blivit offer för döden. Fördenskull finner vi detta råd i Predikaren 12:1: ”Så tänk då på din Skapare i din ungdomstid, förrän de onda dagarna komma och de år nalkas, om vilka du skall säga: ’Jag finner icke behag i dem.’”

¹¹ Hur vi än betraktar saken, vare sig vi är unga eller gamla, är vår tid dyrbar. Detta gäller i synnerhet dem som tillber Jehova. Hur ofta hör vi inte dem som är flitigt upptagna med att förkunna de goda nyheterna om Guds rike säga så här: ”Den tid man förfogar över under en dag räcker helt enkelt inte till!” Ja, det är stor efterfrågan på tid överallt. Tiden är rentav värdefullare än pengar, ty borttappade eller förlorade pengar kan ersättas, men förlorad tid kan inte ersättas. Den är borta för alltid.

12. Vad är det som gör tiden särskilt värdefull?

¹² Aposteln Paulus satte stort värde på tiden. När han skrev till de kristna i Efesus, sade han: ”Vaka därför noga över att ni vandrar, inte såsom ovisa, utan såsom visa, i det att ni köper den lägliga tiden åt er, eftersom dagarna är onda.” (Ef. 5:15, 16, NW) Paulus uppmanade efesierna att sätta de betydelsefullare tingen först i livet, även om det kostade dem något, ja, även om det innebar att de måste ta tid från andra förehavanden. Om detta var viktigt på Paulus’ tid, hur mycket viktigare är det då inte i vår tid! Genom att vi mäter och kalkylerar tiden, vet vi att vi lever i de yttersta dagarna för denna tingens ordning. Den håller på att falla sönder inför våra ögon genom den ena orgien av våld och brott efter den andra. Minut efter minut, dag efter dag, år efter år rör den sig ofelbart hän emot den katastrof som skall medföra dess undergång. Denna tingens ordning kan inte vända tillbaka. Hur sanna är därför inte nu de ord som Paulus skrev i 1 Korintierna 7:29 (NW): ”För övrigt, detta säger jag, bröder, den tid som återstår är förkortad.” Den är i synnerhet förkortad i vår tid, eftersom vi närmar oss slutet på 6.000 år av människans tillvaro.

13. I vilket förhållande står Satan till tiden?

¹³ Satan, djävulen, vet också att den tid som återstår är mycket förkortad. I Uppenbarelseboken 12:12 läser vi: ”Djävulen har kommit ned till eder i stor vrede, eftersom han vet, att den tid han har kvar är kort.” Satan, djävulen, har ett verkligt problem med tiden. Det återstår ytterst litet tid för honom. Vad skulle han inte ge för att ha mera tid att söka förverkliga sina skändliga syften! Men det har han inte, och därför är han ursinnig. Du kan vara förvissad om att han kommer att använda den återstående tiden för att på bästa sätt främja sina syften i motstånd mot Gud och hans tjänare på jorden. ”Och draken vredgades än mer på kvinnan och gick åstad för att föra krig mot de övriga av hennes säd, mot dem som hålla Guds bud och hava Jesu vittnesbörd.” — Upp. 12:17.

Använd den förståndigt

14. Hur kan vi använda tiden förståndigt nu?

¹⁴ Vi lever i ”kritiska tider, svåra att komma till rätta med”, ty vi har nu nått de ”yttersta dagarna”. (2 Tim. 3:1, NW) ”Onda människor och bedragare kommer att bli allt värre, vilseleda andra och själva bli vilseledda.” (2 Tim. 3:13, NW) Naturligtvis önskar de kristna använda den tid som återstår för dem i denna tingens ordning förståndigt, för ett rätt syfte, så att de inte blir övervunna av dessa onda tider som är så ”svåra att komma till rätta med” på grund av Satans anslag och angrepp. Men hur kan vi göra det? Ett sätt är att inte slösa bort tiden på onyttiga förehavanden. Vi undviker att slösa med den, om vi efter bästa förmåga och efter omständigheterna söker följa den ledning Jehova ger oss genom sin synliga organisation på jorden i denna tid. Genom denna synliga anordning, som han har gjort, får vi råd beträffande hur vi bäst skall använda vår tid. Det anordnas möten, så att vi kan bli andligen upplyfta. Det bereds också tillfälle för oss att utföra nyttig, stimulerande verksamhet med att för andra predika de sanningar vi lär känna. — Matt. 24:45—47.

15. Varför är ett schema för den kristna verksamheten ett skydd för oss?

¹⁵ Visst går en stor del av vår tid åt till förberedelse, till att gå på möten och ut i förkunnartjänsten. Ja, det förefaller kanske som om man genom ett sådant schema får ytterst litet tid över till andra förehavanden. Men tror du att det är en tillfällighet? Vet inte Jehova vad som är bäst för hans folk i de mycket mörka och kritiska tider som vi nu upplever? Att vår tid går åt till att vara med vid möten och ta del i förkunnartjänsten tjänar inte bara till att ge oss undervisning i Jehovas uppsåt och fordringar, så att vi kan fullgöra hans vilja, vilket är det främsta syftet härmed, utan dessutom innebär detta att Guds tjänare gör det som är rätt och inte befinner sig på annat håll och gör det som är orätt! Ju mera tid de använder till arbete tillsammans med Jehovas synliga organisation, desto mindre tid har de över till att råka i svårigheter. Ja, de anordningar Jehova har gjort nu ger oss sannerligen ett kraftigt skydd. ”Jehovas namn är ett starkt torn. Dit in skyndar den rättfärdige och får beskydd.” — Ords. 18:10, NW.

16, 17. Redogör för den rätta inställningen till vila och avkoppling.

¹⁶ Om vi skall försöka använda den tid som återstår förståndigt, innebär detta emellertid inte att vila eller avkoppling är uteslutet för vår del. Det är rätt och tillbörligt att vila och koppla av, men det slags avkoppling vi väljer och den tid vi använder till rekreation bör noga avvägas mot våra kristna plikter. Visst önskar vi alla att vi hade mera tid till att kunna njuta av sådant som Jehovas sköna skaparverk och till att kunna vederkvicka oss på andra sätt, och i viss utsträckning kan vi göra detta nu. Men den verkliga glädjen över allt detta kommer vi att få uppleva i Jehovas nya ordning, där glädjen över allt som Jehova har gjort och ännu kommer att göra skall bli verklig och evigt bestående. Men när ett fartyg håller på att sjunka, bör man tänka mera på hur man skall kunna rädda livet och få överleva än på avkoppling eller vila. Den nuvarande gamla ordningen sjunker ned i tvivel, omoraliskhet och förnedring. Snart kommer den att sjunka helt och hållet, utom synhåll, då Jehovas främste himmelske skarprättare, Kristus Jesus, ger den dödsstöten. Därför bör gudfruktiga människors främsta strävan nu gå ut på att göra Jehovas vilja och arbeta på att få överleva.

¹⁷ De som redan har tagit avstånd från denna döende gamla ordning kan liknas vid dem som lyckats lämna ett sjunkande fartyg och befinner sig i en livbåt. Deras tankar bör vara inriktade på hur de skall kunna nå en trygg strand, oavsett vilka ansträngningar detta kan kräva av dem. Jehovas tjänare har nått en plats där de kan överleva, en plats där de kan få kunskap om evigt liv i en rättfärdig, ny ordning. Men det finns andra som likaså önskar få överleva. Också de måste lära känna Jehovas vilja och löften. De måste få hjälp, även om det betyder att vi måste uppoffra oss, ta av den tid och kraft som vi skulle ha använt för egen räkning. Att man på det sättet ger ut sig själv är bästa sättet att använda den tid som återstår förståndigt.

18. Hur kan man använda tiden ännu mer förståndigt?

¹⁸ För att kunna använda vår tid ännu förståndigare måste vi bli skickliga i vårt livsfrälsande arbete. Vi önskar göra mera än bara ägna tid åt förkunnartjänsten. Vi önskar utnyttja den tid vi använder i tjänsten på allra bästa sätt, och detta kan vi göra om vi med liv och lust går in för vår uppgift och söker förbättra kvaliteten på vår tjänst för Jehova. I 1 Korintierna 9:26 sade Paulus: ”Jag kämpar icke likasom en man, som hugger i vädret.” Paulus ämnade inte slösa med tid och energi genom att åstadkomma ytterst litet eller ingenting. Han lärde sig att kämpa verkningsfullt, att på bästa sätt använda den tid han hade till förfogande. Vi kan göra likadant. Om vi gör det, kommer vi att vara produktiva i förkunnartjänsten, vi kommer att arbeta flitigt för att finna människor som visar intresse, ge dem andlig föda och ta öm vård om dem.

19. Hur kan den kristne använda sin tid förståndigt, oavsett vilken gren av sin dagliga verksamhet han utför?

¹⁹ Vad det vara må som vi ägnar oss åt under vår dagliga gärning, det må vara att besöka kristna möten, undervisa andra om Guds uppsåt i deras hem eller sköta vårt arbete på kontoret, i fabriken, på gården eller hemma i huset, använder vi vår tid förståndigt, om vi utför detta arbete så att det ärar Jehova. Även om vi inte har möjlighet att vara heltidsförkunnare, önskar vi uppträda som kristna och allvarligt vinnlägga oss om att handla i överensstämmelse med Paulus’ råd: ”Ni skulle lägga av den gamla personligheten, som rättar sig efter ert forna handlingssätt och som fördärvas enligt sina bedrägliga begärelser, men ... ni skulle förnyas i den kraft som påverkar ert sinne och skulle ikläda er den nya personligheten, som skapades enligt Guds vilja i sann rättfärdighet och lojalitet.” — Ef. 4:22—24, NW.

Gå framåt i den sanna gudsdyrkan

20, 21. Vad bör de personer göra som tidigare inte har använt sin tid förståndigt?

²⁰ Det kommer att stå klart för somliga, sedan de har begrundat allt vad de skulle kunna göra för att använda tiden förståndigt, att de inte har ärat Gud rätt i det flydda. Innan de fick exakt kunskap om Gud och hans ord, ärade de naturligtvis inte Jehova. De kanske rentav vanärade honom. Men slösa inte bort mera tid genom att tänka på det förgångna, som är förslösat. Du kan inte göra någonting för att få det tillbaka. Vad du däremot kan göra är att lära av erfarenheten och bestämma dig för att inte göra om det.

²¹ Då och då låter människor oförståndiga handlingar i det förgångna bli ett hinder för dem. De oroar sig så mycket över vad de har gjort tidigare att detta hindrar dem att använda sin tid förståndigt nu och i framtiden. Den som handlar så inser inte helt och fullt att Jehova är en kärleksfull och förlåtande Gud och att det som verkligen betyder något är vad vi gör i dag och vad vi kommer att göra i morgon. Jehova är barmhärtig och förlåtande, om vi uppriktigt ångrar oss och med kraft bemödar oss om att lyda hans befallningar. ”’Kom nu och låt oss bringa ordning i förhållandena mellan oss’, säger Jehova. ’Om också edra synder skulle visa sig vara såsom scharlakan, skall de göras vita liksom snö; om de också skulle vara röda såsom karmosinfärgat tyg, skall de bli alldeles såsom ull. Om ni visar villighet och verkligen lyssnar, skall ni få äta av landets goda.’” (Jes. 1:18, 19, NW) Utnyttja denna kärleksfulla godhet, sträva sedan efter att vinna Jehovas godkännande genom att gå framåt i den sanna gudsdyrkan.

22. a) Hur långt sträcker sig Jehovas barmhärtighet? b) Vilken uppskattning bör detta väcka hos oss?

²² Guds kärlek och barmhärtighet når också dem som en gång varit avskurna från den kristna församlingen. Sedan dessa har återvänt till Jehovas ynnest och har bevisat sin tro och lojalitet, har de nu möjlighet att bli använda i ansvariga ställningar i den kristna församlingen. Är inte det ett underbart bevis på Jehovas kärlek? Om han ger sådan förlåtelse åt dem som en gång har varit avskurna, tror du då inte att han skall göra detsamma för dem som inte har varit det men som tidigare har varit oförståndiga i fråga om att använda sin tid? Dessa underbara egenskaper som Jehova besitter bör få oss att älska honom ännu mer, de bör på nytt styrka oss i vår önskan att använda vår tid förståndigt genom att gå framåt i den sanna gudsdyrkan nu och i all framtid och ge det bästa vi har. Det heter också i 2 Moseboken 23:19 (NW): ”Det bästa av de första mogna frukterna av din mark skall du föra till Jehovas, din Guds, hus.”

23. Vad bör den kristne se fram emot?

²³ Lär dig därför att förbättra din tillbedjan av Gud, inte bara i fråga om kvantiteten utan framför allt i fråga om kvaliteten. Sträck dig framåt mot det som ligger framför dig och glöm det onda och dåliga som du har bakom dig. Sträva ivrigt hänemot målet evigt liv, då vi kommer att ha obegränsad tid att glädjas åt det som Jehova bereder åt lydiga människor. Se framåt och arbeta hän emot ett allt rikare och lyckligare liv i Jehovas tjänst. Om vi använder tiden förståndigt nu till att ära Gud i allt vi gör, då kommer vi att tillhöra dem som vi läser om i Psalm 115:18 (NW): ”Vi själva vill välsigna Jah från nu och till obestämd tid.” Åt dem som använder sin tid på ett sådant förståndigt sätt nu ger Psalm 37:34 (NW) detta löfte: ”Hoppas på Jehova och håll dig på hans väg, så skall han upphöja dig till att ta jorden i besittning. När de onda blir avskurna, skall du se det.” När tiden nu håller på att rinna ut för de onda, är sannerligen den rätta tiden inne för oss att låta oss formas av Guds sanningsord, så att vi dagligen skall kunna välsigna Jehova och på så sätt bli bevarade för att välsigna honom till obestämd tid.

[Tabell på sidorna 396 och 397]

TABELL ÖVER ÅRTAL FRÅN MÄNNISKANS SKAPELSE TILL VÄRLDENS ÅR 7000

Årtal Årtal Händelse Skrifthänvisning

4026 Adams skapelse (tidigt på hösten) 1 Mos. 2:7

3896 130 Sets födelse 1 Mos. 5:3

3096 930 Adams död 1 Mos. 5:5

3026 1000 Slut på 1:a 1.000-årsdagen av människans existens

2970 1056 Noas födelse 1 Mos. 5:28, 29

2468 1558 Sems födelse 1 Mos. 11:10

2369 1657 Vattnet avtar; Gud ger lagen om blodets helgd 1 Mos. 9:4—6

2368 1658 Arpaksads födelse 1 Mos. 11:10

o. 2239 1787 Babel grundläggs; vilddjur stiger upp ur havet 1 Mos. 10:8—12; Upp. 13

2026 2000 Slut på 2:a 1.000-årsdagen av människans existens

1943 2083 Förbundet med Abraham ingås 1 Mos. 12:4, 7

1858 2168 Esaus och Jakobs födelse 1 Mos. 25:26

1737 2289 Josef blir förste minister i Egypten 1 Mos. 41:40, 46

1728 2298 Jakob flyttar till Egypten med sin familj 1 Mos. 47:9

1593 2433 Mose födelse 5 Mos. 34:7

1424 2602 Första jubelåret börjar den 10 Tischri (Etanim) 3 Mos. 25:8—12

1117 2909 Saul smord till konung över Israel 1 Sam. 10:24

1077 2949 David blir konung Apg. 13:21, 22

1037 2989 Salomo efterträder David som konung 1 Kon. 2:11, 12

1026 3000 Slut på 3:e 1.000-årsdagen av människans existens

624 3402 17:e jubelåret börjar 3 Mos. 25

516 3510 Serubbabel fullbordar det andra templet Esr. 6:14, 15

332 3694 Grekland, det femte världsväldet, råder över Dan. 8:21

Judeen

26 4000 Slut på 4:e 1.000-årsdagen av människans existens

2 4024 Johannes döparens och Jesu födelse Luk. 1:60; 2:7

”veckan” i Dan. 9:24

TABELL ÖVER ÅRTAL FRÅN MÄNNISKANS SKAPELSE TILL VÄRLDENS ÅR 7000

Årtal Årtal Händelse Skrifthänvisning

16 Nisan: Jesus uppstår Matt. 28:1—10

73 4098 Den sista judiska fästningen, Masada, faller

o. 100 4125 Johannes, den siste av apostlarna, dör 2 Tess. 2:7

386 4411 Augustinus omvänds till romersk katolicism

800 4825 Påven Leo III kröner Karl den store

975 5000 Slut på 5:e 1.000-årsdagen av människans existens

1492 5517 Påven Innocentius VIII dör efter en blodtransfusion

1530 5555 Det protestantiska Schmalkaldiska förbundet ingås

1763 5788 Storbritannien framträder som det sjunde världsväldet

1806 5831 Heliga romerska riket upphör

1879 5904 (Juli) Första numret av ”Zion’s Watch Tower” publiceras

1914 5939 (Oktober) Hedningarnas tider slutar; första världskriget rasar

1931 5956 (26 juli) Namnet ”Jehovas vittnen” antages

1937 5962 Första större blodbanken upprättad vid Cook County Hospital

1938 5963 Jehovas kristna vittnens organisation blir helt teokratisk

1962 5987 (11 oktober) Påven Johannes XXIII öppnar andra Vatikankonsiliet

1964 5989 (Maj) ”Spionsatelliter” och astronauter ökar spänningen i världen

1975 6000 Slut på 6:e 1.000-årsdagen av människans existens (tidigt på hösten)

2975 7000 Slut på 7:e 1.000-årsdagen av människans existens (tidigt på hösten)