Hur vi gör vår del för att främja ett lyckligt familjeliv

”Må ... var och en av er individuellt så älska sin hustru som han älskar sig själv; å andra sidan bör hustrun ha djup respekt för sin man.” — Ef. 5:33.

1, 2. Vad bör man önska och vad bör man undvika i äktenskapet, och vilka är det många vänder sig till för att få hjälp?

ETT lyckligt äktenskap! Vilken människa som träder in i denna gudagivna anordning önskar inte äga lycka? Också i denna ofullkomliga och av sorger fyllda värld finns det de som har kunnat finna sann lycka i det äktenskapliga livet. De har kunnat undvika de söndringar, problem och hjärtesorger som är så omfattande i världen i vår tid. Men hur då? Är det genom att följa råden från de mängder av äktenskapsrådgivare, vilkas vitt skiftande uppfattningar publiceras överallt i vår tid?

² För många hundra år sedan skrev den vise mannen: ”Ingen ände är det på det myckna bokskrivandet”, och det förefaller sannerligen inte vara någon ände på skrivandet av böcker om äktenskap och besläktade ämnen. (Pred. 12:12) Psykologer, psykiatriker, läkare och liknande framför motstridiga uppfattningar om vad människor kan göra för att få ett lyckligt äktenskap. Tidningar och tidskrifter har regelbundet spalter med råd till dem som övergetts av sina älskade. Likväl ökar svårigheterna, och statistiken om äktenskap och skilsmässor visar att en stor procent antingen flyttar ifrån varandra eller tar ut skilsmässa på grund av att de inte har funnit någon lycka. Men de som har problem kan hämta mod. Äktenskapets upphovsman talar om för oss hur det är möjligt att också i en söndrad värld finna tillfredsställande lycka i denna anordning som Gud har gjort.

3. Vilka frågor ställs beträffande äktenskapet, och vilket förslag ges om en källa till hjälp?

³ Är ditt äktenskap lyckligt? Har du funnit den glädje som du förväntade med din livskamrat? Är det så att du som har varit gift i många år fortfarande hämtar din glädje ”av din ungdoms hustru”? (Ords. 5:18) Eller är det i stället så att du har problem? Om det är så, skulle du utan tvivel vilja få kännedom om en källa som verkligen kan hjälpa dig med sunda råd. Denna källa kan naturligtvis inte avlägsna alla de svårigheter som du kan möta i denna ofullkomliga värld, men den kan hjälpa dig att ta itu med problemen, och den visar dig vad du som individ kan göra för att förbättra ditt äktenskap. Denna källa är Guds ord, bibeln. På dess blad finns råd och vägledning som kommer att hjälpa dem som är villiga att leva enligt dess anvisningar. Ta nu i betraktande några av problemen inom vår tids äktenskap och se hur Guds ord kan hjälpa en att ta itu med dem till välsignelse för familjeanordningen. — Ps. 19:8, 9.

LEDARSKAP

4. a) Vilken inställning har många kvinnor till mannens ledarskap i äktenskapsanordningen? b) Vad är bibelns syn på mannens ansvarsuppgifter i fråga om ledarskapet?

⁴ En känslig punkt bland många kvinnor i vår tid är den ledande ställning som beviljats mannen i äktenskapsanordningen. För somliga kvinnor är den ”manlig chauvinism”, dvs. en uppblåst eller överdriven uppfattning som mannen har i fråga om sin ställning som huvud över kvinnan. Låt oss redan från början säga att manlig chauvinism, eller en uppblåst inställning hos mannen i en familj, inte är en frukt av bibelns läror. I Första Moseboken 3:16 får vi veta att kvinnan skulle hysa åtrå till sin man och att han skulle råda över henne, men bibeln visar tydligt att det inte var Guds uppsåt att kvinnan skulle stå i slavförhållande till mannen. I stället skulle han befinna sig i ställningen som huvud eller den som är ålagd tillsynen över sin hustru och över den familj som de kan skaffa sig. På de forntida hebréernas tid, vilkas historia bibeln har så mycket att säga om, var gudaktiga kvinnor med ande och förmåga visserligen underordnade sina äkta män som huvuden, men de hade ändå stor självständighet och handlingsfrihet och var lyckliga på sin plats och blev välsignade genom att användas av Jehova Gud till att utföra särskilda tjänster åt honom. Exempel bland de många trogna hustrur som omnämns i bibeln är Sara, Rebecka, Rut, Hanna, Ester, Elisabet och Maria, Jesu mor.

5, 6. a) I vilken ordningsföljd utövas ledarskapet, enligt 1 Korintierna 11:3? b) Vad har apostlarna Paulus och Petrus att säga om hur den äkta mannens ledarskap skall utövas?

⁵ De kristna grekiska skrifterna i bibeln kastar mycket ljus över den uppgift i fråga om ledarskap som mannen har i äktenskapsanordningen. Låt oss först läsa sådana upplysningar, så kan vi sedan bättre inse hur vi skall tillämpa dem när vi tar itu med vår tids äktenskapsproblem.

⁶ När vi vänder oss till bibelboken Första Korintierna, kapitel 11, vers 3, finner vi att aposteln Paulus skrev dessa ord till församlingen i Korint: ”Jag vill att ni skall veta att varje mans huvud är den Smorde; och en kvinnas huvud är mannen; och den Smordes huvud är Gud.” Här visas det vilken ordning myndigheten i den kristna församlingen följer — från Jehova till Kristus, vidare till mannen och till kvinnan. Men hur skall nu detta ledarskap från mannens sida utövas? När vi vänder oss till Efesierna 5:28, 29, läser vi: ”Männen [bör] älska sina hustrur som sina egna kroppar. Den som älskar sin hustru älskar sig själv, ty ingen har någonsin hatat sitt eget kött, utan han när och vårdar det ömt.” Aposteln Petrus bidrar till detta genom att säga: ”Ni män skall på samma sätt fortsätta att leva tillsammans med dem [era hustrur] enligt kunskap, i det ni visar dem ära som ett svagare kärl, det kvinnliga.” — 1 Petr. 3:7.

7. Hur känner somliga hustrur det ibland i fråga om sina män, och vilka frågor kan en äkta man ställa sig själv beträffande sitt ledarskap?

⁷ Detta är alltså den heliga andens råd till äkta män i fråga om hur de skall behandla sina hustrur, över vilka de utövar ledarskap. Det låter mycket enkelt. Det stora problemet är att det på grund av ofullkomlighet och inneboende själviskhet förekommer tillfällen då mannen visserligen vill vara familjens huvud men underlåter att visa denna nödvändiga kärlek och hänsyn till sin hustru, den svagare parten. Det händer ofta att en hustru säger om sin man att hon inte känner sig älskad av honom — att hennes mans enda intresse är hans egen njutning och tillfredsställelse. Inom den kristna församlingen måste alltså en äkta man bedöma sig själv och se verkligheten sådan den är. Fråga dig själv: Älskar jag min hustru som jag älskar mig själv? Visar jag henne ära som ett svagare kärl, det kvinnliga? Eller har jag varit sådan att jag varit intresserad bara av min egen tillfredsställelse och av vad jag själv önskar? Tar jag hänsyn till hennes behov och önskningar? När det gäller beslut, lånar jag då henne ett hörande öra, eller fattar jag själv alla beslut, utan hänsyn till några önskningar som hon kan ha?

8, 9. På vilka områden kan en äkta man tänka på hur han utövar sitt ledarskap?

⁸ Låt oss ta i betraktande några av de områden där brist på tillbörligt ledarskap ger upphov åt problem, som minskar lyckan i äktenskapet. Det kan vara så att både mannen och hustrun har det kristna hoppet och är överlämnade, döpta tjänare åt den högste Guden, Jehova. Är det så att du som äkta man vinnlägger dig om att inte bara vara tillsammans med dina egna släktingar, utan också om att vara tillsammans med din hustrus släktingar? Eller får du alla att känna sig olustiga när din hustrus släktingar kommer på besök eller när ni besöker dem? Har du lika stor gemenskap med din hustrus sida av släkten som du vill att din hustru skall ha gemenskap med din sida av släkten — i den utsträckning det är möjligt under era omständigheter?

⁹ Hur förhåller det sig med stunder av avkoppling tillsammans? Är det alltid vad du vill göra som familjen gör? Rådgör du med din hustru för att få reda på vad hon skulle vilja göra, i stället för att du själv fattar egenmäktiga beslut? Tänk på hur angenämt det skulle vara om mannen och hustrun satte sig ner tillsammans och planerade var de skulle kunna tillbringa några dagars semester, i stället för att mannen utövar sin myndighet och fattar ett beslut utan att rådgöra med sin hustru.

10. Vad bör den kristne äkta mannen tänka på när det gäller fostran av barn?

¹⁰ Tänk också på hur ledarskapet är tillämpligt vid uppfostran av barn i familjen. Överlåter du som äkta man all fostran av era barn på din hustru? När barnen uppför sig väl, är de då dina barn, och när de inte uppför sig så väl, är de då hennes barn? Hur mycket ökar inte den sanna lyckan och glädjen i familjeanordningen, om man och hustru gör gemensamma ansträngningar i fråga om fostran av barnen! Aposteln Paulus skrev till efesierna: ”Barn, var lydiga mot era föräldrar i gemenskap med Herren, för detta är rätt.” (Ef. 6:1) Ni lägger märke till här att befallningen går ut på att barnen skall lyda föräldrarna — inte bara den ena av föräldrarna. Det ytterligare råd som gavs åt efesierna var: ”Och ni, fäder, håll inte på med att reta upp era barn, utan fortsätt att uppfostra dem i Jehovas tuktan och allvarliga förmaning.” New Testament in Modern English lyder i denna vers: ”Fäder, ni skall inte överdrivet korrigera era barn eller göra det svårt för dem att lyda budet. Fostra dem med kristen undervisning i kristen disciplinerande fostran.” — Ef. 6:4.

11. Hur brister somliga äkta män i det som gäller ledarskap, och vilka klagomål från deras hustrur ger detta upphov åt?

¹¹ En annan punkt som bör ägnas allvarlig begrundan av den äkta mannen i den kristna familjen är den som gäller att ta det ledarskap som Gud har gett honom. Många gånger klagar hustrur över att deras män helt enkelt vägrar att fatta beslut och överlåter allting på dem. Ibland är detta naturligtvis det lättaste handlingssättet, minsta motståndets väg. Men kristna äkta män — tänk på att detta skulle innebära att ni sökte undandra er ert gudagivna ansvar inför Jehova! En kristen äkta man åläggs av Gud och hans ord att ta ledningen som den som är utsedd till detta i den teokratiska anordningen av tingen.

12. a) Varför leder det inte till lycka för kvinnan, om hon tillvällar sig ledarskapets ansvarsuppgifter inom familjen? b) Innebär detta en nedvärdering av hennes ställning, så att hon görs underlägsen mannen?

¹² När en äkta man låter allting gå vind för våg, på så sätt att han inte tar itu med att fatta beslut, och hans hustru måste ta över detta ansvar, då leder det till att lycka saknas. Först och främst är det så att kvinnan, även om en del kvinnor förlorar mannen och måste leda familjen i hans ställe, är långt bättre rustad för att ge hustruligt stöd än för att ta på sig uppgiften som familjens huvud. Det är så Gud har danat henne. Hon skapades i begynnelsen som ett komplement till mannen, en kamrat till honom, och detta är den lyckligare uppgiften för henne. Kommer du ihåg vad Jehova sade, när det var uppenbart för mannen att det inte fanns någon kamrat för honom bland alla de övriga av jordens skapelser? Skildringen lyder: ”Och Jehova Gud sade vidare: ’Det är inte gott för mannen att förbli ensam. Jag skall göra en hjälpare åt honom, såsom ett komplement till honom.’” (1 Mos. 2:18, NW) Kvinnan skulle alltså vara en hjälpare åt mannen. Detta är en upphöjd ställning för kvinnan att inta. När det i Ordspråksboken talas om Jesus i hans föremänskliga tillvaro under benämningen visheten, heter det att han var vid Jehovas sida som en ”mästerlig arbetare”. (Ords. 8:30, NW) Ni äkta män, arbeta därför tillsammans med era hustrur som uppskattade medhjälpare, i det ni rådgör med dem, inhämtar deras uppfattningar och åsikter och sedan tar ledningen i familjen i fråga om att fatta större beslut. Att ni gör detta kan leda till sann lycka i äktenskapsförbundet. Detta betyder inte att du måste göra allting själv, men kom ihåg att det är till dig i egenskap av huvudet som din familj vänder sig för att få ledning beträffande vad som skall göras och av vem. Att ni arbetar tillsammans kommer att göra både ledarskapet och underordnandet till en välsignelse i det äktenskapliga förbundet.

HUSTRUNS UNDERORDNANDE

13. Är kvinnans bibelenliga underordnande under mannen ett föraktligt slaveri? Ge skäl för ditt svar.

¹³ När vi nu övergår till det kanske något känsliga ämnet hustruns underordnande under den äkta mannen, så låt oss först se på Paulus’ ord till församlingen i Efesus angående detta ämne. Paulus sade: ”Hustrurna må underordna sig sina män såsom Herren.” Och aposteln Petrus skrev: ”På samma sätt skall ni hustrur underordna er era egna män.” (Ef. 5:22; 1 Petr. 3:1) För många kvinnor är dessa ord en ”svår förolämpning” i vår tids värld med frigörelse för kvinnorna. Men det behöver inte alls vara så. Om en kvinna verkligen älskar sin man och hennes man har en kristen äkta mans kvalifikationer, av vilka några dryftas i denna artikel (även om vi inte på något sätt går in på alla sidor av situationen), då kan det vara en glädje för henne att underordna sig honom. Detta är inte föraktligt slaveri. I stället betyder det att hon fyller sin av Gud givna uppgift, vilket leder till lycka och glädje för henne. Vad kan då den kristna hustrun göra för att göra ett äktenskap lyckligt?

14. a) Varför kan somliga hustrur ha ett problem när det gäller att visa bibliskt underordnande under sina män? b) Varför är Petrus’ råd i 1 Petrus 3:2 tillämpligt också på kvinnor med troende män?

¹⁴ Det kan krävas en del förändringar i hennes personlighet, alldeles som mannen kan behöva göra en del förändringar. Om kvinnan har en benägenhet att vara oberoende och mycket väl är i stånd att klara sig själv, kan hon finna att det inte är så lätt att underordna sig en man. Hon kan behöva göra vissa förändringar i sitt tänkesätt — till och med drastiska förändringar i somliga fall — så att hon gör sin del för att åstadkomma ett lyckligt äktenskap. Om hon har en äkta man som hittills inte har visat den hänsyn hon skulle vilja se, har hon möjlighet att arbeta för att uppnå förbättringar. Aposteln Petrus sade att kvinnor med icke troende män kunde hjälpa sina makar, om de genom sitt kyska uppförande tillsammans med djup respekt visade kristet underordnande under sina män. (1 Petr. 3:2) Med tanke på att det förhåller sig så bör situationen vara mycket lättare att handskas med, om mannen är en överlämnad och döpt kristen som arbetar tillsammans med sin hustru i Jehovas tjänst.

15. Hur kan en hustru vinna sin mans godkännande i sin uppgift med att sköta hemmet?

¹⁵ Det finns många sätt på vilka hustrur kan vinna sina män för sig. Det kan vara genom det sätt på vilket de sköter hemmet. Om det hålls rent och prydligt, så kan det göra mycket för att uppmuntra mannen att fylla sin uppgift på tillbörligt sätt. Finner du glädje i din uppgift att sköta hemmet? När din mans vänner kommer på besök, är han då stolt över det hem som han låter dem komma in i? Detta är någonting att tänka på. Om hemmet är ovårdat — med gårdagens odiskade tallrikar på diskbänken och tjocka lager av damm på möblerna — och en allmänt slarvig anblick möter deras ögon som kommer på besök, så kan detta minska lyckan i äktenskapet. Det behöver inte sägas att äkta män ibland själva kan hjälpa till i detta genom att hålla saker och ting prydliga. Men just nu talar vi om olika sätt på vilka du kan hjälpa din man, så att han kan vara stolt över dig som en kärleksfull och hängiven hustru.

16. Vad är hustruns ansvar, om familjebudgeten är anförtrodd åt henne?

¹⁶ Familjebudgeten behöver också tas i betraktande. Strävar du efter att hålla dig inom era ekonomiska tillgångar? Om din man anförtror dig pengar till att sköta hemmet, skaffa livsmedel och betala räkningar, arbetar du då för att hålla dig inom din budget, i det du inte räknar med att du kan vara slösaktig på grund av att han kommer att ge dig ytterligare pengar om så behövs? Återigen behöver det inte sägas att en äkta man bör försöka sörja för tillräckliga medel till familjebudgeten. Och när man måste hushålla en del, bör båda parter i äktenskapet arbeta tillsammans för familjens gemensamma intressen. — Ords. 31:10—31.

17. På vilka sätt kan en hustru visa intresse för sin mans ansvarsuppgifter (utan att blanda sig i sådant som kan behöva hållas konfidentiellt) och på så sätt hålla förbindelselinjerna öppna?

¹⁷ Det är också viktigt att du håller förbindelselinjerna med din man öppna. Inte heller detta är något som faller på hustrun ensam, utan båda måste arbeta på det. Men det är vissa saker som en hustru kan göra för att hjälpa till, utan att fråga om angelägenheter som kan vara av förtrolig karaktär, om mannen har ansvarsuppgifter i församlingen. Hon kan sträva efter att engagera sin man i samtal om hans arbete under dagen, kanske problem som han kan dela med henne, och hon kan berätta för honom om sin dag i hemmet med barnen eller om sin verksamhet med att vittna om Riket. Det är detta intresse för varandras liv som verkar till välsignelse och ger lycka i familjekretsen. — Ords. 16:24.

18. Nämn några andra problem till hinder för familjeendräkten som kan återstå att dryfta.

¹⁸ Hittills har vi behandlat två huvudområden när det gäller att befrämja familjeendräkten — det som omfattar mannens ledarskap under Guds anordning av tingen och det som gäller tillbörligt hustruligt underordnande såsom det i bibeln utstakas för hustrur. Men det är många andra områden som behöver vår uppmärksamhet i ett dryftande av familjelivet. Det är till exempel problemen med en trätgirig partner, med fostran av barnen och även med det äktenskapliga samlivet, det som av aposteln Paulus beskrevs så att var och en ger sin partner det som tillkommer honom eller henne i deras intima samliv med varandra. (1 Kor. 7:3—5) Det är av intresse att begrunda dessa angelägenheter, och därför kommer följande artikel att mera detaljerat ta upp dessa punkter till gagn för oss.