genom att säga i sitt hjärta: ”Min herre dröjer.” De identifierar sig själva med de ”hånfulla” som säger: ”Var är denna hans utlovade närvaro?” (2 Petrus 3:1—7) Som Judas varnade och sade försöker de ”vålla söndringar”. (Judas, vers 19, 1917) Genom att kritisera ”den trogne och omdömesgille slavens” klass, som de ursprungligen fått sin kunskap om ”sanningens väg” genom, börjar de ”slå sina medslavar”. Men om de envist håller fast vid sin splittrande inställning, kommer de i sinom tid att ”samlas ihop” av änglarna och bli anvisade ”plats bland skrymtarna” i kristenheten. Det är där som de gråter och gnisslar tänder — ibland genom att i massmedia ventilera sina förmenta anledningar till klagomål.

19. a) Vad sade Paulus om ”sekter” bland Guds folk? b) Hur kan vi bevisa oss tillhöra de ”godkända”?

¹⁹ Detta påminner oss om vad Paulus skrev till korintierna: ”Det måste ju också finnas sekter bland er, för att de godkända också skall kunna bli uppenbara bland er.” (1 Korintierna 11:19) Ja, om någon i vår tid i hemlighet försöker ”införa fördärvliga sekter” bland Jehovas vittnen, ger detta de lojala kristna en fin möjlighet att bevisa sig tillhöra de av Gud och Kristus ”godkända”. De kan och måste visa att de uppskattar sann kristen enighet. Denna enighet skall behandlas i nästa artikel.

”En enda Herre, en enda tro, ett enda dop”

”[Det finns] en enda Herre, en enda tro, ett enda dop; en enda Gud och allas Fader som är över alla.” — EFESIERNA 4:4—6

1, 2. a) Vad gjorde Jehova mycket klart genom Mose beträffande sig själv? b) Fanns det således rum för några andra religiösa uppfattningar i Israel?

”JEHOVA, vår Gud, är en Jehova. Ni får inte vandra efter andra gudar, någon av de folks gudar, som är runt omkring er (ty Jehova, din Gud, mitt ibland dig är en Gud som kräver odelad hängivenhet).” Mose lämnade inga tvivel i sinnena hos israeliterna som var församlade på Moabs hedar strax innan de skulle gå in i det utlovade landet. Han framhöll klart och tydligt att deras Gud, Jehova, är en Gud, och att Jehova förväntar odelad hängivenhet av dem som tillber honom. I ett tidigare tal hade Mose sagt: ”Herren [Jehova] är Gud [den sanne Guden, NW], uppe i himmelen och nere på jorden, han och ingen annan. Och du skall hålla hans stadgar och bud, som jag i dag ger dig, för att det må gå dig väl.” — 5 Moseboken 6:4, 14, 15, NW; 4:39, 40.

² Dessa ord gav sannerligen inte rum för några andra religiösa uppfattningar! Israel hade en enda Gud. Och Jehova drog klart och tydligt upp riktlinjerna för det enda sätt varpå han med godkännande kunde tillbedjas.