Frågor från läsekretsen
● Bibeln säger att Mose var full av kraft ända till sin död. (5 Mos. 34:7) Varför säger då Mose i 5 Moseboken 31:2 att han, när han var ett hundra tjugo år gammal, inte längre kunde ”gå ut och komma in” inför israeliterna som deras ledare?
I grund och botten tycks det vara så att det Mose framhöll i 5 Moseboken 31:2 var att han inte längre — fick ”gå ut och ... in” inför israeliterna för att leda dem in i det utlovade landet.
Denna punkt kommer inte fram så tydligt i somliga översättningar, eftersom 5 Moseboken 31:2 lyder på ett sådant sätt att det låter som om Mose sade att han var fysiskt ur stånd att leda folket. I Ronald Knox’ engelska översättning heter det till exempel: ”Här är jag, en man på ett hundra tjugo år, inte längre duglig att leda er på era expeditioner; och dessutom har Herren sagt mig att jag inte är bestämd att gå över floden Jordan.” — 5 Mos. 31:2, kursiverat av oss.
Men det är helt tydligt att Mose inte kan ha sagt att han var helt ur stånd att leda nationen på grund av att han var orkeslös. Vi vet detta, för sedan Mose hade dött skrevs det: ”Och Mose var ett hundra tjugu år gammal, när han dog, men hans ögon voro icke skumma, och hans livskraft hade icke försvunnit.” — 5 Mos. 34:7.
Det är alltså tydligt att Mose var full av livskraft. Även om han uppenbarligen inte var lika robust som en stark ung man, var han ovanlig för sin ålder; han var inte försvagad av hög ålder. Ända till sin död var han i stånd att leda folket.
Men Mose överlämnade slutligen ledarskapet över folket till Josua, som — även om han var något yngre — hade erfarenhet, förmåga och Guds ande över sig. (2 Mos. 24:13; 33:11; 4 Mos. 27:18; 5 Mos. 31:3; 34:9; Jos. 14:7—11) Det främsta skälet till detta var att göra det möjligt för Josua att leda folket in i det utlovade landet, som Gud inte skulle låta Mose göra.
Denna tanke är tydlig i somliga bibelöversättningar. Så till exempel lyder 5 Moseboken 31:2 enligt Melins översättning: ”Jag är i dag hundrade och tjugu år gammal, jag kan icke mer ut- och ingå; och Herren haver sagt till mig: Du skall icke gå över denna Jordan.” Och Nya Världens översättning återger versen: ”Ett hundra tjugo år gammal är jag i dag. Jag skall inte mera få gå ut och komma in, eftersom Jehova har sagt till mig: ’Du skall inte gå över denna Jordan.’” — 5 Mos. 31:2.
Även om Mose fortfarande för sin ålder var en man full av livskraft, sade han med rätta att han inte längre kunde ”gå ut och ... in” inför nationen, när den gjorde sig beredd att gå över Jordan.
● När Gud i framtiden uppväcker människor på jorden, kommer de då att ha ungefär samma ålder och utseende som vid den tid då de dog?
Bibeln redogör inte uttryckligt för detta, men förnuftet och vissa bibliska vittnesbörd antyder att det kommer att vara på det sättet.
Beträffande den andliga uppståndelsen använder bibeln illustrationen med frön och säger: ”Gud ger det en kropp, alldeles som det har behagat honom.” Ja, han sörjer för det som är passande och behövligt. (1 Kor. 15:35—44) Vi kan förvänta att det skall vara på samma sätt med den jordiska uppståndelsen.
Bibelns skildringar av uppståndelser i det förgångna ger inte någon antydan om att de människor som blev uppväckta förändrades på något påtagligt sätt i ålder eller utseende. Då en pojke i Sunem dog och blev uppväckt av Elisa, kom han tillbaka med samma ålder och utseende som han hade när han dog. (2 Kon. 4:32—37) Tänk också på hur det var då Jesus uppväckte Lasarus, som hade varit död i fyra dagar och vars kropp hade börjat förstöras. Kom Lasarus till liv drastiskt förändrad i sitt utseende eller med delar av sin kropp bortfrätta? Nej. Han såg ut ungefär som förut. Hade han inte gjort det, skulle religiösa fiender helt visst ha använt detta faktum för att misskreditera Jesus. — Joh. 11:32—47.
Dessutom vet vi att Jehova är en ordningens, omtankens och barmhärtighetens Gud. Detta talar emot varje tanke på att han kommer att låta någon komma tillbaka till liv utan en lem eller fruktansvärt vanställd av de sista stadierna av en dödlig sjukdom. (Jak. 1:17; Luk. 11:13) Detta kräver emellertid inte att individen skall komma tillbaka ”som i sina bästa dagar”. Om någon dog av hjärtslag vid 75 års ålder, varför skulle då Gud inte kunna uppväcka honom med en jämförbar kropp men med ett hjärta som skulle fortsätta att pumpa? Allteftersom den helande förmågan i Jehovas föranstaltningar, däribland förtjänsten av Jesu offer, tillämpades, skulle personen göra framsteg mot fullkomlighet. — Upp. 22:1, 2, 17.
Men det är inte nödvändigtvis nyttigt eller tillrådligt att sysselsätta sig med frågor om de uppväcktas tillstånd. Gud kunde i bibeln ha inbegripit detaljerade upplysningar om exakt vad han kommer att göra. Att Jehova inte har gjort det tyder på att han inte betraktar detta som nödvändiga upplysningar för oss nu. Han har i bibeln låtit nedteckna ett antal skildringar av uppståndelser som åstadkommits genom hans kraft. Och han har i bibeln framlagt försäkringar om att det kommer att bli ”en uppståndelse för både de rättfärdiga och de orättfärdiga”. (Apg. 24:15; Joh. 5:28, 29) Sedan har han överlåtit åt oss att utveckla tro på hans ord och hans löften. Vi kan vara säkra på att om vi själva utövar tro och på så sätt får överleva in i den nya ordningen, så kommer Gud att se till att det inte kommer att vara några oöverstigliga problem beträffande uppståndelsen. Vi kommer att äga glädjen att få tillbaka, känna igen och hjälpa dem som blir uppväckta från de döda.