En värld utan tro

”Tron är icke var mans.” — 2 Tess. 3:2.

1. Vilka menar att världsförhållandena har förändrats, och hur kan de bevisa detta?

VILKA förändringar har inte ägt rum under de senaste femtio åren! Den unga generationen kanske har för sig att förhållandena alltid har varit sådana som de är i dag, en värld utan tro på Gud, men de äldre vet bättre. Samhällets äldre medlemmar är väl medvetna om de oerhörda förändringar som har inträffat under deras livstid; och vare sig deras barnbarn tror dem eller inte, framgår det av historiska fakta att förhållandena undan för undan har försämrats. Om du tänker dig tillbaka femtio år och jämför världsförhållandena då med dem som råder nu, kommer du att förstå varför så många människor i dag har ringa, om alls någon, tro på Gud eller på hans ord, bibeln.

2. Nämn något av det som första världskriget hade i släptåg.

² För femtio år sedan hade första världskriget just slutat. I historieböckerna kallas det första världskriget, eftersom det var första gången i människans historia som det inträffade ett världsomfattande krig. Alla de stora nationerna på den tiden tog del i det hemskaste krig som ditintills hade utkämpats. Hundratusentals soldater dog på slagfälten, och millioner andra blev sårade. Detta ohyggliga blodbad fick också efterverkningar, i det att många millioner svalt ihjäl. Ytterligare tiotals millioner dog genom olika farsoter. Allt medräknat var det en ohygglig upplevelse, och sedan dess har världen inte varit som förr.

3. Redogör för de politiska förvecklingarna i både Öst och Väst efter första världskriget.

³ När de överlevande kom på fötter igen, fortfarande litet ostadiga på grund av den samlade effekten av krig, hunger och farsoter, hade de en helt ny syn på livet. Europas monarkier hade praktiskt taget försvunnit. En ”röd björn”, som kallades kommunism, hade uppstått i östra Europa och ryckte många människors fantasi med sig, och i och med att den blev starkare, hotade den att breda ut sig över hela den övriga världen. ”Nationernas förbund” bildades i Västerlandet, och när ledande präster hälsade dess tillkomst eller födelse såsom ”det politiska uttrycket för Guds rike på jorden”, började millioner människor sätta sina förhoppningar till det såsom människans enda hopp om fred.

4. Hur gick förhoppningarna om fred ganska snart om intet, och vilka ofredstider ledde detta fram till?

⁴ Utsikterna till verklig fred och välgång förbleknade emellertid ganska snart i tänkande människors sinnen, då diktatorer började organisera folket och nationalism på nytt blev starka nationers stridsrop. Vid rustningsfabrikerna världen runt drevs produktionen snart upp till full kapacitet, och på så satt fylldes vapenförråden med nya och dödligare vapen; alltför snart fann mänskligheten sig invecklad i ännu ett världsomfattande krig. Av statistiska uppgifter framgår det att nästan fyra gånger så mycket folk mobiliserades under andra världskriget, och kostnaderna och följderna var också i det närmaste fyra gånger så stora som under första världskriget! När två sådana ohyggliga blodbad inträffade under samma generations tid, inom en tjugofemårsperiod, är det då att undra på att många människors tro försvagades?

5. Beskriv den ekonomiska revolution som första världskriget banade väg för.

⁵ Förutom denna trosförsvagande politiska och militära utveckling, som följde på första världskriget, inträffade också en ekonomisk revolution, som medförde en oerhörd omvälvning av människans tidigare levnadssätt. I och med att nationerna började ett industriellt och tekniskt återuppbyggnadsarbete baserat på nya upptäckter, fann sig mänsklighetens stora massa utsatt för materialismens högt uppskruvade försäljningsteknik, som har till syfte att göra folk köplystna genom att inge dem den föreställningen att människan kan skapa åt sig en fritidsvärld av bekymmerslöst välbefinnande och behag. Millioner människor har tillägnat sig den här livssynen och har börjat dyrka materialismen såsom sin gud. Också människor som försökte hålla fast vid sina tidigare gudaktiga värden och ideal fann att de rycktes med av kommersialismens väldiga flodvåg. Städerna började växa snabbare, och när allt fler människor lämnade sina jordbruk och flyttade till tätorter för att fylla ut behovet av arbetskraft inom handel och industri, ökade de stora problem som stadslivet skapar. I stället för att stärka hoppet och tron gav dessa faktorer många gånger upphov till ekonomiska motsättningar, oroligheter och rentav öppen strid mellan arbetare och företagsledning, jämte missnöje, oro, misstroende och andra smärtsamma förhållanden.

6. Vilken utveckling, när det gäller samfärdseln, ledde till att några förlorade tron?

⁶ Förändringar som ägt rum på två andra områden har också åstadkommit att folk förts mycket närmare varandra — samfärdseln och meddelelsemedlen — som i sig själva kan vara en välsignelse för mänskligheten men som i så många fall har bidragit till ateismens tillväxt. Någon bevisade att man kunde göra en soloflygning över Atlanten utan mellanlandning, och snart ordnade flygbolag resor i alla riktningar. De propellerdrivna planen, som först kom i bruk, ersattes av sådana som hade jetmotorer och som med sin högre hastighet förmådde krympa avstånden på jordklotet, när man tänker på tiden. Många skrytsamma, stolta människor betraktar denna utveckling med självbelåten förmätenhet. Framtidens utlovade överljudsplan för persontrafik och de experiment som har företagits för att utforska den yttre rymden är för dem bara klivstenar i människans erövring av universum — de är för dem bevis på att det inte finns någon Gud.

7. Hur har, ironiskt nog, förbättringarna av meddelelsemedlen inneburit att tron på Gud gjorts om intet?

⁷ Häpnadsväckande förändringar har också ägt rum på meddelelsemedlens område. Radion blev fullt utvecklad på bara några tiotal år, och den fick sedan träda tillbaka för det mycket kraftfullare massmediet televisionen. Såväl radion som televisionen har varit dödliga vapen i händerna på propagandisterna och specialisterna på masspsykologi, vilka har påverkat millioner människors sinnen till att omfatta deras trolösa lära: ”Det finns ingen Gud”.

Förändringar av de religiösa normerna

8. Fick de barn, som föddes efter första världskriget, samma fostran som sina föräldrar? Vilka förändringar ledde detta till beträffande moralen?

⁸ Under de sistförflutna femtio åren har också stora förändringar ägt rum i fråga om moralen, dygderna och det religiösa tänkesättet. Under det glada 20-talet och depressionsåren på 30-talet av det här seklet blev många gamla religiösa normer föremål för revolutionerande förändringar, och detta lämnade outplånliga, bestående spår i samhället i stort. De moralnormer som var förhärskande före första världskriget kom att höra det förgångna till. En ny generation av barn sattes till världen, av vilka många föddes utom äktenskapet av föräldrar som hade frigjort sig från de moraliska återhållande band som man erkände under förkrigsåren. Under de år då personligheten danas fostrades dessa efterkrigsbarn av föräldrar och pedagoger som själva tillägnade sig nya och i sanning egendomliga uppfattningar, urvattnade uppfattningar som en skrymtaktig prästklass förde till torgs i sina filosofiska predikningar, medan de öppet förnekade tron på Gud och bibeln.

9. a) Vad blev följden av att Nationernas förbund inte kunde bevara freden? b) Vad var det som hände kort efter andra världskrigets slut?

⁹ Så snart som dessa barn blev gamla nog att tas ut till krigstjänst, fann de sig omvärvda av andra världskrigets flammor. Ack! Dessa unga människor fann sig plötsligt stå mitt uppe i en ny världsomfattande maktkamp, som kristenhetens ”messianska” skötebarn, Nationernas förbund, var oförmöget att förhindra, trots alla sina religiös-politiska understödjare. När de kommit igenom denna andra världsbrand, fick de bevittna att det gamla Nationernas förbund blev återupplivat och ”omdöpt” till Förenta nationerna, och många av dem menade att detta nya redskap skulle skänka en nödlidande värld evig fred. Samtidigt var det denna unga generation av verksamma människor som försåg världen med de teknologer och den arbetskraft som har behövts för att fullkomna och lagra vätebomber med en sådan ohygglig sprängkraft att de atombomber som fälldes över Hiroshima och Nagasaki kan sägas likna hemgjorda smällare, om man gör en jämförelse.

10, 11. a) Hur kan man beskriva den unga generationen för omkring tjugofem år sedan? b) Vad kännetecknar många unga människor i våra dagar?

¹⁰ Detta ger oss en god bild av den unga generationen för omkring tjugofem år sedan. Många saknade allt vad tro heter, om inte på grund av den undervisning de fått av föräldrar och lärare, så genom sina egna ohyggliga upplevelser före och under andra världskriget. Det var en generation av unga vuxna, mestadels med ytterst ringa moralisk tåga, som i krigets kölvatten började sin sammanlevnad, ofta utan några juridiskt bindande former, och frambragte ännu en generation av barn. Och det är dessa barn, som nu, år 1970, börjar bli vuxna.

¹¹ Bland dessa unga människor finner vi de explosiva elementen bland högskoleungdomen, de utmanande demonstranterna, de experimenterande narkotikaslavarna, sådana som lider av erotiskt vanvett och 1960-talets unga tuffingar. Dessa brottsliga element lever bara för ”kickar” och spänning, tar ingen notis om vad som förestår och bryr sig ännu mindre om vart denna tingens ordning är på väg. Arma mänsklighet den dag denna gudlösa avföda gör sig beredd att gripa makten!

12. a) Vilken egendomlig uppfattning om religionen och moralen har många i den unga generationen? b) Hur har detta i sin tur påverkat deras kulturella smaksinne?

¹² Vilket svar tror du att du får, om du frågar dem och deras föräldrar vad de anser om religionen? ”Gud är död”, säger de. Det gamla, hävdvunna levnadssättet är dött för dem. De har nya idéer. ”Himmelen” är för dem de flyende minuterna av sinnligt välbehag som de kanske känner under hallucinatorisk påverkan av marijuana, LSD eller något ännu värre. Vi lever i våldets tidsålder, i en tid av uppror mot allt och alla som på något sätt erinrar om lag och ordning. Vi lever i en tid då allt flera människor lägger sig till med en förvrängd uppfattning om vad som är anständigt, rent, rättrådigt, rättvist, sant och äkta. Detta är ”beat”-generationen, som har frigjort sig från alla återhållande band och i stället uppodlar en åtrå efter snusk — det är en grupp människor som infiltrerar samhället, som föraktar allt gudaktigt och vackert inom konsten och musiken och i livet självt.

Vad beror förändringarna på?

13. Nämn några skäl, som ibland anförs, till dessa drastiska förändringar i fråga om tron.

¹³ Det har anförts många skäl till dessa drastiska förändringar i fråga om tron på olika håll i världen under de senaste femtio åren: tekniska landvinningar som har skapat en materialistisk värld; industriella förändringar som har lett till att en stor del av befolkningen flyttat till städerna; radikala förändringar av skolväsendet; korruption inom statsstyrelserna; sammanbrott inom polis- och rättsväsendet; sociala förändringar inom familjekretsen, i hemmiljön och i grannskapet; förutom många andra förändringar som ägt rum sedan farfar lade av uniformen när första världskriget var över.

14. Hur kan vi veta att dessa drag i utvecklingen inte är de verkliga skälen till att vi lever i en värld utan tro?

¹⁴ Vi bör emellertid göra klart för oss att dessa förändringar i vår omgivning i och för sig bara är bidragande faktorer och inte utgör de främsta skälen. Det finns många människor i dag som fortfarande hyser stark tro på Gud, även om deras levnadssätt har förändrats (ytterst få människor i länder som påminner om Förenta staterna åker fortfarande efter häst). Av detta framgår det att de industriella, tekniska och sociala förändringarna, såväl som förändringar av skolväsendet och människans miljö, inte i sig själva är de främsta skälen till bristen på tro.

15. Vem är det då som i första hand är ansvarig för bristen på tro här i världen?

¹⁵ Om ett anklagande finger skulle riktas mot den största enstaka orsaken till trons sammanbrott, skulle det peka direkt och otvetydigt på ”denna tingens ordnings gud”, Satan, djävulen, och hans världsvälde av falsk religion, inom vilket kristenhetens officiella prästklass intar en framträdande plats. (2 Kor. 4:4, NW; Joh. 12:31; 14:30; 16:11; 1 Joh. 5:19) Ingen annan enstaka grupp av människor bär på ett så tungt ansvar för denna världens bedrövliga belägenhet.

16. a) Vilken invändning kan emellertid någon göra mot det som här har sagts? b) Hur kan invändningen bemötas?

¹⁶ Ett sådant rättframt uttalande som detta måste med nödvändighet väcka omedelbar protest hos dem som drar slutsatser innan de lugnt begrundar tillgängliga bevis. Någon kan framställa den här frågan till invändning: ”Hur skulle de fromma prästerna kunna hållas ansvariga för gudlösa, icke kyrksamma människors, ateistiska vetenskapsmäns och agnostiska politikers inställningar och missuppfattningar eller för s. k. hippies’ omoraliskhet? Det är ju omöjligt att nå dem från predikstolen!” Låt oss undersöka historiska fakta i den här saken för att få svar. Bolsjevikernas förfäder var medlemmar av ryska ortodoxa kyrkan, och förfäderna till kommunistpartiets medlemmar i Frankrike och Italien var den romerska katolicismens barn. Flertalet föräldrar och farföräldrar till våra dagars gudlösa tonåringar och unga vuxna människor var likaså kyrksamma medlemmar av kristenhetens hjordar på sin tid, och de är det fortfarande i många fall. Ett gammalt ordspråk säger att brottslighet hos de vuxna leder till brottslighet hos de unga; förhållandet är inte det motsatta. Ett barns handlingssätt påverkas i hög grad av vad det ser och hör hemma och i skolan, liksom en vinrankas växtsätt i hög grad beror av hur man förmått den unga plantan att växa.

17. Hur handlade kristenhetens präster under första världskriget, och vad ledde detta till?

¹⁷ Hur kan kristenhetens präster förvänta att deras församlingsbor skall tro på Gud när de själva genom sina predikningar vittnar om att de saknar tro? Det är ingen hemlighet att kristenhetens predikstolar under första världskriget användes för att rekrytera manskap till denna fruktansvärda blodsutgjutelse.a Vilken uppfattning om Gud kan väl de soldater ha haft som kom tillbaka från denna kamp, sedan de på slagfältet hade iakttagit fältprästernas uppförande, mäns som påstod sig vara Guds tjänare och Ordets förkunnare? Vad kunde väl dessa desillusionerade människor berätta för sina barn om den Gud som kristenheten menade sig dyrka? Med nödvändighet blev det så att deras barn kom att ha mindre tro på Gud än deras föräldrar hade haft när de var unga.

18. Hur hade prästerna kunnat förhindra ett världsomfattande krig för trettio år sedan?

¹⁸ Sedan kom andra världskriget, ett krig som inte hade kunnat utkämpas utan kristenhetens ledande prästers medverkan. Om Hitler, Mussolini och Franco inte hade fått sådan omfattande hjälp genom de konkordat och hemliga avtal, som slöts med Vatikanen, och om de katolska biskoparna i Tyskland hade bannlyst Hitler och hans förtrogna bland katolikerna i stället för att stödja deras krigsmaskinen, då skulle inte något världsomfattande krig ha brutit ut vid den tiden.b Det var inte heller så att prästerna stödde bara den ena sidan i det här kriget; de som tog till orda i kristenhetens predikstolar, på ömse sidor, anslöt sig till striden och uppmanade församlingsmedlemmarna att göra detsamma.

19. Har prästerna inspirerat människor till att tro på Jehova sedan andra världskriget?

¹⁹ Och hur har det varit under de gångna tjugofyra åren sedan andra världskriget upphörde? Har vi bevittnat någon omsvängning i fråga om de trosfördärvande predikningarna från kristenhetens predikstolar? Nej, visst inte! Tvärtom har prästerna öppet och oförbehållsamt förnekat tron på bibelns inspiration. Skildringarna av Edens lustgård och floden på Noas tid, säger de, är inte annat än folksägner. Jesu födelse genom en jungfru och Kristi lösenoffer är för dem inte annat än myter. Många präster pladdrar, i likhet med dåren i ordspråket, om att ”det finnes ingen Gud”, eftersom han enligt dem är död. (Ps. 14:1) Hur skrymtaktigt är det då inte av dem att alls komma med påståendet att de är Ordets förkunnare!

20. a) I vilket bedrövligt tillstånd befinner sig människovärlden nu enligt vad Jesus sade? Varför? b) Vad är det då som har gjort de högt bildade prästerna så blinda?

²⁰ Hur sanna är inte Jesu ord: ”Blinda ledare är vad de är”! ”Om alltså”, fortsatte Jesus, ”en blind leder en blind, kommer båda att falla i en grop.” (Matt. 15:14, NW) Och i vilken eländig mörkrets och misströstans grop har inte alla de människor hamnat som har följt dessa blinda religiösa ledare! Det är begripligt att stora massor av vanliga, ofta olärda, människor blir ledda på fel väg, därför att de följer sina ledare i blind tillit. Men hur har dessa bildade, intellektuella ledare själva kunnat bli så blinda att de hamnat i det ovisshetens djupa mörker, där de nu befinner sig? Helt visst har det behövts en kraft mycket större än deras egen. Aposteln Paulus förklarar hur detta har gått till och varför såväl prästerna som deras efterföljare befinner sig i ett sådant mentalt mörker, då han säger: ”Denna tingens ordnings gud har förblindat de icke troendes sinnen, så att glansen av de härliga goda nyheterna om Kristus, vilken är Guds avbild, inte skulle skina igenom.” — 2 Kor. 4:4, NW.

21. Vilka osynliga krafter dirigerar den här trolösa världen, och vart är de på väg?

²¹ Det är alltså Satan, djävulen, ”denna tingens ordnings gud”, som har förblindat kristenhetens religiösa ledare, och detta har han åstadkommit genom sina skaror av osynliga demoniska makter, som leder denna onda tingens ordning framåt mot Harmageddon, Guds, den Allsmäktiges, strid. Aposteln Johannes fick på förhand se en syn av detta sakernas tillstånd, som han beskriver så här: ”Och jag såg tre orena inspirerade uttalanden, som såg ut såsom grodor, komma ut ur drakens mun och ur vilddjurets mun och ur den falske profetens mun. De är i själva verket uttalanden, som inspirerats av demoner, och utför tecken, och de går ut till konungarna på hela den bebodda jorden för att församla dem till kriget på Guds, den Allsmäktiges, stora dag. Och de församlade dem till den plats, som på hebreiska kallas Har-Magedon.” — Upp. 16:13, 14, 16, NW.

De yttersta dagarna för en trolös värld

22, 23. a) Vad är det som bevisar att vi lever i ”ändens tid”? b) Beskriv vad det var som inträffade i himmelen och fick ett omedelbart inflytande på förhållandena jorden runt i våra dagar.

²² Den främsta orsaken till att gudlösheten gripit omkring sig och bristen på tro blivit allt större nu på 1900-talet är att vi uppnått en alldeles särskild tid. Vi lever i ”ändens tid”. Den tid har nu kommit då djävulen och hans demoner har blivit utkastade ur himmelen och ned till jordens närhet, och det är en tid då denna onda skapelse är inställd på att göra allt som står i hans makt för att omintetgöra all tro på Jehova och hans dyrbara löften. Bibelns kronologi och de historiska förhållandena vittnar samfällt, utan att lämna rum för något tvivel, om att den här världen sedan första världskrigets utbrott år 1914 har befunnit sig i ändens tid för den. I Uppenbarelseboken 12:7—12 finner vi en beskrivning av vad som ägde rum i den osynliga himmelen och som ledde fram till de förhållanden som så tydligt har framträtt här på jorden sedan 1914. Vi läser där:

²³ ”Och en strid uppstod i himmelen: Mikael och hans änglar gåvo sig i strid med draken; och draken och hans änglar stridde mot dem, men de förmådde intet mot dem, och i himmelen fanns nu icke mer någon plats för dem. Och den store draken, den gamle ormen, blev nedkastad, han som kallas Djävul och Satan och som förvillar hela världen; han blev nedkastad till jorden, och hans änglar kastades ned jämte honom.” — Upp. 12:7—9.

24. Vilka förhållanden är förhärskande på jorden, i motsats till den glädje som råder i himmelen, och varför är det så?

²⁴ I och med att Satan blev utkastad skulle naturligtvis en tid av stor glädje inbryta för himmelen, alldeles som det förutsades i skildringen av synen: ”Och jag hörde en stark röst i himmelen säga: ’Nu har frälsningen och makten och riket blivit vår Guds och väldet hans Smordes; ty våra bröders åklagare är nedkastad, han som dag och natt anklagade dem inför vår Gud. ... Glädjens fördenskull, I himlar och I som bon i dem.’” Men hur skulle det gå för människovärlden här nere på jorden, som djävulen och hans demoner skulle kastas ned till? För den, heter det i profetian, skulle det bli något helt annat: ”Ve dig, du jord, och dig, du hav! Ty djävulen har kommit ned till eder i stor vrede, eftersom han vet, att den tid han har kvar är kort.” — Upp. 12:10—12.

25. Hur vet vi att inte var man saknar tro på Gud?

²⁵ Bibeln ger alltså välgrundade skäl till att världen i våra dagar saknar tro på Jehova Gud. Men när det i bibeln heter: ”Tron är icke var mans”, antyder detta att somliga människor skulle ha tro. Dessutom fortsätter aposteln med orden: ”Men Herren är trofast, och han skall styrka eder och bevara eder från det onda” eller ”den onde” (NW). (2 Tess. 3:2, 3) Hur Herren gör detta och vad som krävs av dig för att du skall bli stark i tron, det hör med till de viktiga ting som vi skall dryfta i följande artikel.

[Fotnoter]

I detroittidningen Free Press för 6 augusti 1919 hette det på tal om prästernas ansvar för första världskriget: ”De slöt sig till de oregerligaste av våra skrävlande och krigsgalna patrioter i att uppväcka folks hänförelse för kriget. ... Nästan alla kan sägas ha gjort sig förtjänta av någon utmärkelse för den speciella tjänsten att ha lovordat den mänskliga blodiga leken. ... Ja, Ordets förkunnare i alla de krigförande länderna frammanade så stor krigslust och så mycket våld att man skulle kunna tala om deras krig.”

”FULDA, Tyskland, 6 dec. — Vid de tyska katolska biskoparnas konferens i Fulda har man anbefallt att en särskild ’krigsbön’ skall införas och läsas i början och slutet av alla gudstjänster.

I bönen anropas Försynen om att välsigna de tyska vapnen med seger och att förunna alla soldater att skyddas till liv och hälsa. Vidare instruerade biskoparna de katolska prästerna att minst en gång i månaden i en speciell söndagspredikan komma ihåg och erinra om de tyska soldaterna ’till lands, till sjöss och i luften’.

Även om det tyska katolska prästerskapet kraftigt har opponerat sig mot vissa drag i den nazistiska raspolitiken, har det alltid varit noga med att framhäva alla katolikers plikt mot sitt land såsom lojala tyskar i det nu pågående kriget.”

[Bild på sidan 33]

Den materialistiska livssynen jämte förändringarna på samfärdselns och meddelelsemedlens områden har förlett millioner människor till att anta den trolösa uppfattningen att det inte finns någon Gud