”Utblottade på allt, men likväl ägande allt”
”Såsom fattiga, medan vi dock göra många rika, såsom utblottade på allt, men likväl ägande allt.” — 2 Kor. 6:10.
1. På vilket sätt fyller pengar ett behov?
DET är sannerligen nödvändigt med pengar i det dagliga livet. Hur skulle du kunna leva i den nuvarande tingens ordning, om du inte hade pengar? Hur skulle du kunna skaffa dig det du behöver i livet? I många delar av jorden kan man för pengar köpa sjukhusvård, transporter, elektricitet, värme och rinnande vatten, sådant som är till nytta för människan. Men om du inte hade pengar, hur skulle du då kunna skaffa mat och kläder åt dig själv och åt din familj? Hur skulle du kunna skaffa en bostad och hålla den i gott skick? Det är uttryckt med vishet i Predikaren 10:19: ”Till sin förlustelse håller man gästabud, och vinet gör livet glatt; men penningen är det, som förlänar alltsammans.”
2. Mot vad bör en kristen ständigt vara på vakt? Varför det?
2 Så länge som den nuvarande tingens ordning består, kan alltså de kristna mycket väl använda pengar för att skaffa sig det de behöver för varje dag, särskilt för att kunna fullgöra sin tjänst för Riket. Men på grund av att pengarna är så användbara och det finns så mycket som man kan skaffa för dem, måste en kristen ständigt utöva självbehärskning och alltid hålla pengarna (rikedom, materiella ägodelar) på sin rätta plats, dvs. som ett redskap, en tjänare. De får aldrig tillåtas bli ett föremål för ens kärlek, ens ”hjärtas önskan”. Hur nödvändigt är det alltså inte att en kristen, med tanke på den tid vi nu lever i, skaffar sig och bevarar en rätt syn på rikedomar!
3. a) Hur hjälper Paulus oss att betrakta materiella rikedomar? b) Var hade han sitt hjärta?
3 Aposteln Paulus tillhörde Benjamins stam och var hebré, och i fråga om judaismen tillhörde han fariséerna (som hade rykte om sig att vara ”penningkära”), och därför kunde han tala mot en bakgrund av erfarenhet, när det gäller att hjälpa oss att uppnå den rätta andliga jämvikten. (Fil. 3:5; Luk. 16:14) På grund av sina förmågor och sin utbildning — han hade ju blivit undervisad av den lärde fariséen Gamaliel — kunde han utan tvivel ha blivit mycket framgångsrik i fråga om att samla materiell rikedom. (Apg. 5:34; 22:3) Men Paulus visade var den sanna rikedomen fanns. Sedan han under mer än tjugofem år använt hela sin tid i predikoarbetet och blivit kastad i fängelse på grund av det, skrev han om sin övertygelse och sitt beslut att avstå från ett liv som kanske hade gett större materiell vinning: ”Jag [betraktar] verkligen också allting som förlust på grund av det allt annat överträffande värdet i kunskapen om Kristus Jesus, min Herre. För hans skull har jag tagit förlusten av allt, och jag betraktar det såsom en hop avskräde, på det att jag må vinna Kristus och bli funnen i förening med honom, ... för att se om jag på något sätt kan uppnå den tidigare uppståndelsen från de döda.” Paulus visade var han hade sitt hjärta och vad som verkligen var av värde i hans liv. (Fil. 3:8—14, NW; Hebr. 6:10—12) Eftersom hans inställning till materiella rikedomar var sund, kunde han bevara ett sunt synsätt. Under sitt liv lade han märke till de skadliga verkningar som kärleken till rikedom hade på många. — 2 Tim. 4:10.
Det själviska begärets snara
4. Vilken fara gjordes Timoteus uppmärksam på?
4 Paulus hade sann omsorg om den unge mannen Timoteus och skrev till honom när Timoteus var i Efesus i Mindre Asien, som vid den tiden var en mycket rik handelsstad. Paulus gjorde honom uppmärksam på faran i att uppodla åtrå efter materiell rikedom och även på de ödesdigra resultaten, och han gav rådet: ”De som är beslutna att bli rika faller i frestelse och en snara och många oförnuftiga och skadliga begär, som störtar människor i tillintetgörelse och fördärv. Ty kärleken till pengar är en rot till alla slags skadliga ting, och genom att sträcka sig efter denna kärlek har några villats bort från tron och har genomborrat sig överallt med många smärtor.” (1 Tim. 6:9, 10, NW) Sätter du värde på detta råd? Rättar du dig efter det? Har du genom att se på mångas liv i denna tid förstått hur sant det är?
5. a) Hur kan ett begär att äga materiell rikedom bil en ”snara”? b) Varför kan man inte tjäna två herrar?
5 När ditt intresse för pengar, som du använder till att skaffa dig det du behöver i livet, förändras till ett förtärande begär att bli rik eller att förvärva sådant som du inte verkligen behöver, kommer pengarna att upphöra att vara ditt redskap, din tjänare. I stället blir de din herre! De blir nu en ”snara”. Jesus sade: ”Ingen kan tjäna två herrar; ty antingen kommer han då att hata den ene och älska den andre, eller kommer han att hålla sig till den förre och förakta den senare. I kunnen icke tjäna både Gud och Mamon [rikedomen, NW].” (Matt. 6:24) Bibeln fördömer inte rikedomen; den fördömer att du blir en slav under den. Varför det? Därför att när ditt giriga begär efter materiell vinning blir så stort att du blir dess slav, har du inte längre Jehova Gud som din Herre. Då kan du inte ”älska Herren [Jehova, NW], din Gud, av allt ditt hjärta och av all din själ och av allt ditt förstånd”. (Matt. 22:37) Somliga säger att ”pengar talar”. Men när du blir slav under dem, kommer de till och med att tänka åt dig!
6. a) Vilka skadliga verkningar kan kärleken till pengar ha på en kristen? b) Hur betraktas pengar av somliga?
6 Denna åtrå efter pengar (rikedom) kan uppta själen i så hög grad att den kan fräta bort kristna egenskaper. Den kan förnedra en, så att man blir som ett djur. Den kan göra att man förlorar rättvisa, sanning och ärlighet ur sikte, liksom vikten av att vara frikostig och visa barmhärtighet. (5 Mos. 16:19, 20; 2 Mos. 23:8) Att man har ett starkt begär efter materiellt överflöd leder lätt till att man tillgriper världens oärliga affärsmetoder. ”En man av trofasta gärningar skall få många välsignelser, men den som hastar att vinna rikedom skall inte förbli oskyldig.” (Ords. 28:20, NW) Men du säger: ”Så är det inte för min del. Jag har kontroll över pengarna. Hur skulle jag någonsin kunna utveckla en böjelse för pengar? När allt kommer omkring, är pengar ju bara papper!” Det är sant, men hur mycken tid använder du och hur stora ansträngningar gör du för att skaffa pengar? Visar det sig att pengarna är din herre? David T. Bazelon gör i sin bok The Paper Economy (Pappersekonomin) en ärlig bekännelse: ”Pengarna är en dröm. Sedeln är en pappersbit, på vilken drömmen om allt som kan köpas för den finns inpräglad med osynligt bläck. ... De flesta av oss, som inte fullständigt förlorat i den stora amerikanska hetsjakten, älskar pengar mer än något av det som kan köpas för dem. Det är inte fråga om ett medel för ett ändamål för oss, det är en passion.” Vi lever i en tid som Paulus profetiskt pekade fram emot i 2 Timoteus 3:1, 2 och om vilken han sade: ”I de yttersta dagarna skall kritiska tider, svåra att komma till rätta med, vara här. Ty människorna skall ... älska pengar.” (NW) Hur viktigt är det således inte för en kristen att bevara den rätta balansen och vara på sin vakt mot denna omättliga aptit på materiell rikedom!
7. Vad har slavandet för rikedom ofta lett till?
7 Slavandet för rikedom och kärleken till rikedom har varit orsak till hjärtesorg, elände, lidande, bedrövelse, missräkning och blodsutgjutelse utan ände. De som har förlorat jämvikten och uppodlat giriga hjärtan är sannerligen beklagansvärda. Låt oss i likhet med Paulus inse att ”vad som fordom har blivit skrivet, det är skrivet oss till undervisning”, och att det är ”till varning för oss, över vilka sluten på tingens ordningar har kommit”. — Rom. 15:4; 1 Kor. 10:11, NW.
”Rikedomens bedrägliga makt”
8. a) Vilken hjärteinställning ådagalades hos Akan? b) Vilken lärdom hämtar vi av detta?
8 Låt oss komma ihåg den tid då Jehova Gud förde israeliterna genom öknen och de var i det närmaste redo att ta det utlovade landet i besittning. Som förstlingsfrukten av erövringen skulle staden Jeriko ”bli något som är prisgivet åt tillintetgörelse; den ... tillhör Jehova” (NW), sades det till dem. Guds anvisningar förbjöd dem att plundra den, vilket var det vanliga tillvägagångssättet när en stad erövrades. Staden skulle brännas upp i eld. Silvret och guldet skulle ges till ”HERRENS skatt”. (Jos. 6:17—19) Men Akan, som tillhörde Juda stam, tillät att hans hjärta blev girigt. Längre fram bekände han: ”Jag såg ibland bytet en dyrbar mantel från Sinear och två hundra siklar silver och en guldplatta, femtio siklar i vikt, och till detta fick jag begärelse och tog det.” (Jos. 7:21) Kärleken till rikedom drev Akan till illojalitet, till oärlighet, till att stjäla från Jehova. När Israel försökte erövra nästa stad, Ai, drog Jehova tillbaka sin ande från Israel till dess ogärningsmannen Akan avslöjats. Sedan Akan blivit utpekad, stenades han och hans familj och all hans boskap till döds och brändes upp i eld. Vilket pris att betala för en förgänglig skatt! — Jos. 7:1—26.
9. a) Hur visade Gehasi sin kärlek till pengar? b) Vad var det som på liknande sätt gjorde att Ananias och Safira förlorade livet?
9 Tänk också på Elisas tjänare Gehasi. Sedan Elisa botat den arameiske härhövitsmannen Naaman från spetälska, ville Naaman visa sin uppskattning och ge en gåva åt Elisa, men han vägrade att ta emot den. Gehasi hade emellertid kärlek till rikedom. Han försökte utnyttja detta underverk till personlig vinning. Det ledde till att han ljög för både Naaman och Elisa. Vad blev slutresultatet? Elisa sade: ”Naamans spetälska kommer att låda vid dig och vid dina efterkommande för evigt.” (2 Kon. 5:20—27) Man kan också tänka på Ananias och hans hustru Safira, som hade ”ljugit ... för Gud” och i hemlighet undanhållit en del av betalningen för sitt jordstycke och förlorade livet som följd av detta. — Apg. 5:1—10.
10. Till vilka ytterligheter kan ett girigt hjärta driva en?
10 Vidare har vi den man som hade det underbara privilegiet att vara en av Jesu apostlar — Judas Iskariot. Han var utan tvivel trogen och pålitlig till att börja med, när han åtog sig att sköta om de gemensamma tillgångar som Jesus och de tolv hade. Men längre fram blev han en girig tjuv. (Joh. 12:6) För bara trettio silverpenningar förmåddes han av sitt giriga hjärta att förråda sin Mästare. Vad ledde det till? Sedan han sett att Jesus blivit dömd, gick han bort och ”hängde sig”. (Matt. 27:3—5) Detta är faran för dem som blir slavar under rikedomen!
11. På vilket sätt är materiella rikedomar bedrägliga? Förklara.
11 Bibeln talar om ”rikedomens bedrägliga makt”. (Matt. 13:22, NW) Orsaken till att den är bedräglig är att den som söker den eller strävar efter den vanligen inte inser dess begränsningar. Han blir bedragen därför att han i dessa rikedomar, som han så ivrigt söker, aldrig verkligen finner den tillfredsställelse som han längtar så mycket efter. Han har ständigt en känsla av att det som en mindre rikedom inte kan åstadkomma, det kommer en större rikedom att göra. Därför hungrar han hela tiden efter mer och mer och mer och blir aldrig tillfredsställd. Det är intressant att lägga märke till att denna hunger ökar alltmer, ju mer man ger efter för den. Den amerikanske statsmannen Benjamin Franklin yttrade en gång följande sanna ord: ”Pengar har ännu aldrig gjort en människa lycklig, och de kommer heller aldrig att göra det. Det finns ingenting i deras natur som kan ge lycka. Ju mera någon har, desto mera åstundar han. Pengarna fyller inte ett tomrum, utan frambringar i stället ett tomrum. Om de tillfredsställer en önskan, fördubblar och tredubblar de denna önskan på ett annat sätt. Detta är vad den vise mannens sannfärdiga ordspråk framhåller, förtrösta på det. ’Bättre är något litet med HERRENS fruktan än en stor skatt med oro.’” — Ords. 15:16.
12. Hur kommer var insikt om de materiella rikedomarnas begränsningar att hjälpa oss att bevara den rätta synen på dem?
12 Att vi inser de materiella rikedomarnas begränsningar hjälper oss att bevara jämvikten. De materiella rikedomarna sviker, när de mänskliga behoven är som störst. Alldeles som Jesus sade beror en människas liv inte på hennes materiella ägodelar. (Luk. 12:15—21) När man förlorar en kär anhörig i döden, kan då sorgens smärta lindras av pengar? Finns det någon summa pengar som du kan lägga ut för att köpa honom eller henne tillbaka från scheol, graven? När man förlorar sin ungdom och ålderdomen inträder, kan då aktier och obligationer göra en fri från rynkor och göra en ung och stark igen? När hälsan försvagas, vilken lycka vinner man då av att ha en hel bank full av pengar? Om du vore född blind, skulle då alla pengar i världen kunna göra att du såg uttryck för kärlek i dina föräldrars ansikte, en vacker solnedgång eller lekande unga djur? Om du vore född döv, skulle då berg av guld kunna vara en ersättning för att du hörde en vacker symfoni, havets brus eller ens din egen röst? Hur begränsad är inte de materiella skatternas makt!
13. Vilken syn ger oss Ordspråksboken 30:8, 9?
13 Att vi vinner Jehovas godkännande och välsignelse beror inte på vad vi har eller inte har, utan på hur vi använder och betraktar det vi har. ”Giv mig icke fattigdom, ej heller rikedom, men låt mig få det bröd mig tillkommer. Jag kunde eljest, om jag bleve alltför mätt, förneka dig, så att jag sporde: ’Vem är HERREN?’ Eller om jag bleve alltför fattig, kunde jag bliva en tjuv, ja, förgripa mig på Guds namn.” (Ords. 30:8, 9) Vare sig vi har litet av denna världens ägodelar eller ett överflöd av dem, kan det bli farligt för oss, om vi inte håller jämvikten och bevarar den rätta synen.
14. a) Vilket synsätt har somliga som är fattiga på det som finns i denna världen? b) Är detta resonemang riktigt?
14 En person som saknar materiella ägodelar kan visa en mycket stark kärlek till rikedom. Eftersom han inte har någonting, kan han känna sig berättigad att stjäla eller vara oärlig på andra sätt för att skaffa sig det han åtrår. I det han avundas andra det de har, kan han känna sig helt och fullt berättigad att använda hela sin tid och all sin kraft till att förvärva det han åstundar. Eller också kan det hända att han, i likhet med många andra i vår tid, menar att världen är skyldig att försörja honom. Det är emellertid en fråga om ur vilken synvinkel man ser på saken. Just den som menar sig vara fattig kan för någon som bor i ett annat land förefalla vara rik i jämförelse med honom. Vi måste sätta värde på det vi har och använda det tillbörligt: ”Den vise berömme sig icke av sin vishet, den starke berömme sig icke av sin styrka, den rike berömme sig icke av sin rikedom.” (Jer. 9:23) Här visas den rätta inställningen oberoende av om man är vis, stark eller rik. Det är inte så att man behöver tillhöra någon av dessa kategorier, men man behöver vara balanserad. Man bör berömma sig av att man känner Jehova. — 1 Kor. 1:31.
15. a) Hur visar Paulus att det inte är orätt att ha överflöd? b) Men vilka faror står de som har överflöd inför?
15 Guds ord fördömer en inte på grund av att man har ett överflöd av det som finns i denna världen. Paulus erkände att det var somliga som var rika på hans tid, men han instruerade inte Timoteus att ge dessa rika bröder råd att göra sig av med sin rikedom och bli fattiga och leva ett liv i fattigdom. Nej! I stället uppmanade han dem att bevara den rätta inställningen till rikedom. ”Bjud dem som är rika i den närvarande tingens ordning att inte vara högmodiga och att inte bygga sitt hopp på ovissa rikedomar, utan på Gud, som rikligen förser oss med allt till att njuta därav, att arbeta för det goda, att vara rika på förträffliga gärningar, att vara frikostiga, redo att dela med sig — och därigenom i trygghet samla åt sig en skatt som en förträfflig grundval för framtiden, så att de må gripa fast tag om det verkliga livet.” (1 Tim. 6:17—19, NW) Paulus varnar för faran av att äga alltför mycket. Man kan få en benägenhet att sätta sitt hopp till rikedomar. De kan dra en bort från andliga ting. Man kan bli en slav i fråga om att ta vård om dem och skydda dem. Vare sig man är rik eller fattig, finns det en gräns för hur mycket man kan äta och ha på sig. Vad vi än har bör vi vara nöjda och använda det till att befrämja Rikets intressen och gripa ”fast tag om det verkliga livet”.
Att söka sanna rikedomar
16. Vilken syn på framtiden bör vi ha med avseende på materiella ägodelar?
16 I vilken utsträckning bör vi då vara intresserade av materiella ting? Paulus gav rådet: ”Vi har inte fört någonting in i världen, och inte heller kan vi ta någonting ut ur den. När vi har vad som när och skyler, skall vi vara nöjda med dessa ting.” (1 Tim. 6:7, 8, NW) När Jesus visade sina lärjungar hur de skulle bedja, sade han: ”Vårt dagliga bröd giv oss var dag.” (Luk. 11:3) Det sägs ingenting här om att lägga upp lager. Var helt enkelt intresserad av det du behöver för varje dag och gör inte ett problem av vad du skall ha i framtiden. Varför skulle du samla rikedomar för en tid som du kanske aldrig kommer att uppleva? Varför samla skatter i en värld som förgår? — 1 Joh. 2:15—17.
17, 18. a) Hur är vi på vakt mot bekymmer? b) Vad är huvudpunkten i Jesu illustrationer?
17 Du kan vara förvissad om att Jehova kommer att se till att du får det du behöver i materiellt avseende, om du sätter hans rikes intressen först i ditt liv. Jesus framlägger den rätta synen: ”Fördenskull säger jag till er: Sluta upp med att bekymra er för edra själar, med avseende på vad ni skall äta eller vad ni skall dricka, eller för edra kroppar, med avseende på vad ni skall kläda er med. Betyder inte själen mera än mat och kroppen än kläder?” (Matt. 6:25, NW) Jesus framhåller det som har vikt och betydelse, nämligen andliga angelägenheter, ”själen”, ens liv, inte de materiella tingen som kan orsaka sådana bekymmer! Han uppmanar oss att ”uppmärksamt [ge] akt på himmelens fåglar”, på hur Jehova ”föder ... dem”, och att ”ta lärdom av liljorna på marken, ... inte ens Salomo i all sin härlighet var så klädd som en av dessa”. Han angriper själva grunden till bekymren och säger: ”Var därför aldrig bekymrade och säg: ’Vad skall vi äta?’ eller: ’Vad skall vi dricka?’ eller: ’Vad skall vi sätta på oss?’ Ty allt detta är det som nationerna ivrigt strävar efter. Ty er himmelske Fader vet att ni behöver allt detta. Fortsätt därför med att först söka riket och hans rättfärdighet, så skall alla dessa andra ting även ges er.” (Matt. 6:26—33, NW) Har du sådan tro?
18 Detta betyder inte att vi skall slå oss till ro — göra ingenting — och vänta på att Gud ger oss mat och kläder. Jesu illustration visar hur fåglarna söker efter det de behöver. Jehova ger dem förmåga och kraft att göra det. Han kommer att göra samma sak för oss. (Fil. 4:13) Vad som framhålls är att vi inte skall vara överdrivet angelägna om materiella angelägenheter, utan göra vår tjänst för Gud till vår skatt. När vi gör detta, får vi otaliga välsignelser. Detta innebär att man går utöver gränserna för materiella rikedomar och får en belöning i form av ting som inte kan köpas för pengar, rikedomar utan jämförelse! — Rom. 11:33.
19. Varför kan andliga rikedomar inte jämföras med materiella?
19 Det långt större värdet i dessa rikedomar förklaras tydligt för oss i Ordspråksboken 3:13—18: ”Säll [Lycklig, NW] är den människa, som har funnit visheten, den människa, som undfår förstånd. Ty bättre är att förvärva henne än att förvärva silver, och den vinning hon giver är bättre än guld. Dyrbarare är hon än pärlor; allt vad härligt du äger går ej upp emot henne. Långt liv bär hon i sin högra hand, i sin vänstra rikedom och ära. Hennes vägar äro ljuvliga vägar, och alla hennes stigar äro trygga. Ett livets träd är hon för dem som få henne fatt, och sälla må de prisas, som hålla henne kvar.” Av dessa rikedomar kommer verklig frid och lycka, ja, själva vårt framtida liv!
20. a) Vilket föredöme gav Jesus när det gäller materiella ägodelar? b) Vad gjorde han tillgängligt?
20 Sätter du värde på dessa skatter? Jesus gjorde det! Hans skatt bestod i att göra Faderns vilja. Han sade i själva verket: ”Min mat är att göra dens vilja, som har sänt mig, och att fullborda hans verk.” (Joh. 4:34; 6:38) Allt annat i hans liv intog andra platsen. Han satte rätt värde på den sanna rikedomen. Jesus var Guds Son, men vi läser aldrig att Jesus hade ett överflöd av materiella rikedomar, medan han var på jorden. Nej, tvärtom! ”Rävarna hava kulor, och himmelens fåglar hava nästen; men Människosonen har ingen plats, där han kan vila sitt huvud.” (Luk. 9:58) Men fastän han var fattig, var han ändå rik. Tänk på hans liv, så kommer du att finna att han var lycklig och ägde frid och förnöjsamhet. Han var som en som äger föga av vad som finns i denna världen, men ändå var han i stånd att återlösa hela människosläktet och göra de största rikedomar tillgängliga, nämligen den framtidsutsikt som hans efterföljare äger genom att de kan bli ”Guds söner”. Därtill blev andra andliga rikedomar tillgängliga för dem. — 2 Kor. 8:9; Rom. 8:14, 19, NW; Jak. 2:5; Kol. 1:27; 2:2, 3.
21. a) Hur visade Jesu apostlar uppskattning av den himmelska skatten? b) Vilka frågor kan vi begrunda?
21 Det förhöll sig på precis samma sätt med apostlarna. Också de bevarade den rätta synen genom att sätta de himmelska skatterna främst. Petrus och hans bror Andreas var fiskare, men på Jesu inbjudan gav de gensvar, och ”strax lämnade de näten och följde honom”. (Matt. 4:20) Johannes och Jakob gav gensvar på liknande sätt. ”Strax lämnade de båten och sin fader och följde honom.” (Matt. 4:22) Ja, hur uppskattade de inte möjligheten att tjäna Jehova Gud tillsammans med hans utsände Son! Vad skulle du ha gjort, om du hade varit med på den tiden? Skulle du genast ha lämnat dina nät? Eller skulle du ha uppskjutit ditt beslut och resonerat som så att eftersom fisket var så inbringande, så skulle du fortsätta ännu någon tid, till dess du var i en bättre ekonomisk ställning för att följa honom? Hur behöver vi inte i denna tid inse var den verkliga skatten finns! Visar du genom din livsföring i denna tid att dessa andliga skatter är det viktigaste i ditt liv? (Matt. 13:44—46) Tillväxer du i uppskattning av de andliga skatterna och i fråga om att söka Jehovas ynnest och välsignelse? Ser du tydligt allt det andliga gagn som strömmar till oss genom Guds organisation, och utnyttjar du det helt och fullt?
Hur vi håller vårt ”öga” i fokus
22. a) Hur är vårt öga ”kroppens lykta”? Förklara. b) Vad betyder det att vi har våra ”hjärtans ögon” i fokus?
22 Jesus sade: ”Ögat är kroppens lykta. Om nu ditt öga är friskt [uppriktigt; riktat helt åt ett håll, i fokus, frikostigt], så får hela din kropp ljus. Men om ditt öga är fördärvat [själviskt, Moffatt], då bliver hela din kropp höljd i mörker. Är det nu så, att ljuset, som du har i dig, är mörker, huru djupt bliver då icke mörkret!” (Matt. 6:22, 23) Hur lämpligt är inte detta råd! Kan vi inte allesammans uppskatta ett ljus på en mörk plats, så att vi hindras att snava eller rusa in i någonting och skada oss själva? För att ha rätt synförmåga måste vårt öga vara friskt, dvs. vara riktat helt åt ett håll när det utför sin funktion. Det måste vara i fokus, troget uppfånga alla ljusstrålar det förmår från ett föremål och kunna registrera dem på ett sådant sätt att föremålen ses sådana de verkligen är. På samma sätt är det med våra ”hjärtans ögon”. (Ef. 1:18) De måste också vara i fokus, måste vara riktat helt åt ett håll. Vi måste betrakta saker och ting i deras rätta perspektiv för att fatta rätta beslut. Att vi har ett uppriktigt (frikostigt) öga kommer att hjälpa oss att inte vara överdrivet intresserade av oss själva. Vi kommer att vilja dela med oss åt andra. (Fil. 2:4) Om vi har ett öga som är ”sjukt” eller inte är i fokus, så kommer det att leda till att vi följer ett handlingssätt av njutningslystnad och gör oriktiga val. Hela vår kropp kommer att vara i totalt ”mörker”.
23. a) Hur kan vi, i det vi är fattiga, göra många rika? b) Vilken syn kan vi ha på heltidstjänsten?
23 När vi har detta frikostiga öga, är vi i stånd att förstå Paulus’ förklaring att han var fattig men gjorde många rika och var utblottad på allt men likväl ägde allt. (2 Kor. 6:10) Paulus hade inga ekonomiska förpliktelser som krävde att han hade fast anställning som tältmakare, men ibland gjorde han tält för att inte vara en ekonomisk börda för de lokala församlingarna. Ingen summa pengar kan jämföras med den skatt som består i att du tjänar Jehova med din hela och fulla uppmärksamhet. I denna tid finns det tusentals människor som i likhet med Paulus bevarar sitt öga ”friskt” och är i stånd att ägna all sin tid åt arbetet att predika och undervisa som pionjärer, särskilda tillsyningsmän och medarbetare i Betelhem. I det att de har det rätta perspektivet på pengar betraktar de dessa andliga välsignelser som långt värdefullare än de materiella ägodelar som de skulle kunna ha, om de använde det mesta av sin tid till världsliga strävanden.
24. Hur kan givandet vara en skatt?
24 Genom att vi har vårt öga i fokus kan vi sätta värde på den oöverträffade glädje som ligger i att hjälpa andra att lära känna Guds underbara sanningar och bevittna den förändring som detta åstadkommer i deras liv. Här finns grunden till verklig lycka! Det är som Jesus sade: ”Det ligger mera lycka i att ge än i att ta emot.” (Apg. 20:35, NW) Den glädje och välsignelse man får av att hjälpa andra, särskilt i andligt avseende, gör en rikare än någon materiell rikedom gör. Inser och uppskattar du detta?
25. På vilket sätt är ”andens frukt” en skatt? Varför är det så särskilt i denna tid?
25 Tänk också på den skatt som består av Guds heliga ande. Den kan inte köpas. (Apg. 8:18—20) Inte heller kan någon summa pengar köpa Guds andes frukt. Bibeln beskriver denna skatt på följande sätt: ”Andens frukt åter är kärlek, glädje, frid, tålamod, mildhet, godhet, trofasthet, saktmod, återhållsamhet [självbehärskning, NW].” (Gal. 5:22, 23) Tänk hur värdefulla dessa egenskaper är i denna tid av världsomfattande stridigheter! Hur värdefullt är det inte att ha ”Guds frid, som överträffar all tanke”! Den ”kommer att bevara edra hjärtan och edra tankeförmågor förmedelst Kristus Jesus”. (Fil. 4:7, NW) Genom att sky denna världens penningälskande ande, genom att rätta dig efter Guds vilja, genom ständig bön, genom att be om hans ande och om insikt och genom att låta den bli den förhärskande kraften i ditt liv kan du också förverkliga denna skatts välsignelser.
26. Vad är belöningen för de ”andra får” som håller sitt öga ”friskt”?
26 När du nu har din andliga syn klar och tydlig, kan du då se den andra skatten — utsikten till evigt liv? Ja! Föreställ dig att få leva för evigt på en paradisisk jord. Detta är belöningen för de ”andra får”, som nu bevarar sitt öga ”friskt”, riktat helt åt ett håll. (Joh. 10:16; Tit. 1:2; 1 Joh. 2:17; 1 Tim. 6:12) De största materiella rikedomar skulle aldrig kunna köpa detta. (Luk. 12:15—21) Ty ”så älskade Gud världen, att han utgav sin enfödde Son, på det att var och en som tror på honom skall icke förgås, utan hava evigt liv”. (Joh. 3:16) Detta är Guds löfte till dem som älskar honom och gör hans vilja, och till dem hör de ”andra fåren”.
27. a) Vilken syn på materiell rikedom bör vi bevara med tanke på den tid vi lever i? b) Vilken glädje och vilket privilegium får vi?
27 Må vi därför allesammans hålla vår andliga synförmåga klar och tydlig genom att bevara den rätta synen på rikedomar och komma ihåg att alla pengar i denna tingens ordning är bestämda att bli någonting som tillhör det förgångna — värdelösa. (Hes. 7:19; Luk. 16:9) Inom kort, när den ”stora vedermödan” gör slut på alla jordens nationer, kommer denna världens rikedomar inte längre att ha något värde, och det gäller för både de döda och dem som överlever ”vedermödan”. Låt oss rätta oss efter Jesu råd och använda det vi har till att förhärliga Gud. (Joh. 15:8) Må vi visa, inte bara genom våra ord, utan också genom våra handlingar, att vi sätter de andliga rikedomarna först genom att helt och fullt utnyttja de många anordningar Jehova har gjort. Låt oss dela med oss åt andra av de goda nyheterna om Riket, i det vi hjälper dem att erhålla andliga rikedomar och ständigt håller våra egna materiella ägodelar på deras plats och bygger upp vårt namn och rykte hos vår Fader i himlarna. Må det bli vår lott att äga glädjen och privilegiet att vara ”såsom fattiga, medan vi dock göra många rika, såsom utblottade på allt, men likväl ägande allt”. — 2 Kor. 6:10.