Ge akt på ditt livstempo

HAR du ofta den känslan att andra driver på dig, att de kräver mer av dig än de borde? Eller kräver du för mycket av dig själv?

Ett sätt att avgöra detta är att lägga märke till om du alltid tycks ha en mängd saker och ting ogjorda eller om du alltid har bråttom. Blir du otålig om du måste vänta — vänta på att få en plats i en restaurang, vänta på hissen eller på bussen eller vänta på någon i familjen? Denna ständiga känsla av att det är bråttom, att man måste skynda sig, är inte nyttig.

Att ha ett alltför uppdrivet livstempo kan faktiskt vara till skada för kroppen. En amerikansk hjärtspecialist, som har mer än fyrtio års erfarenhet i fråga om att behandla hjärtbesvär, menar att ett högt livstempo är den främsta orsaken till hjärtsjukdomar. Andra primära orsaker är, enligt hans mening, rökning, en diet som består av alltför mycket kött, mjölk och ägg, samt brist på motion.

Många har insett värdet av motion och har därför försökt pressa in detta i sitt späckade schema. De rusar hem eller till en gymnastiklokal, byter kvickt kläder och söker sedan motionera så mycket som möjligt på kort tid. Följden blir att de överanstränger sig, och motionen blir således till större skada än nytta för hjärtat. Det kan vara nyttigare att inbegripa hälsosam motion i den dagliga rutinen genom att till exempel gå uppför några trappor under dagens lopp. I stället för att köra bil till arbetet eller åka buss hela vägen har somliga gjort det till en vana att promenera en bit eller cykla.

Att man har ett alltför uppdrivet livstempo kan visa sig på många sätt. Om du till exempel blir hindrad av den starka trafiken, blir du då irriterad, griper ett hårt tag om ratten, signalerar eller visar din otålighet på något annat sätt?

Ibland kan du kanske göra något åt situationen — ta en annan väg eller stanna för att ringa ett samtal och låta dem som väntar på dig veta att du har blivit hindrad av trafiken. Men om du inte kan göra något, kommer din irritation då att förbättra situationen? Vore det inte mycket bättre att du slappnade av och lugnade ner dig både till kropp och själ?

Eller är det så att du ofta blir otålig när du lyssnar till vad andra har att säga? Avbryter du dem med sådana uttryck som: ”Kom till saken!” Varken du eller den som talar vinner något på att du ger uttryck åt din brådska på detta sätt. Men vad kan du göra om du verkligen har ont om tid?

Kanske kan du säga så här till personen i fråga: ”Jag är mycket ledsen, men jag har bråttom just nu. Kan vi tala om det här en annan gång?” Om det är någon som står dig mycket nära, kanske din son eller din dotter, kan du kanske säga så här: ”Jag vill mycket gärna tala med dig om den här saken, men just nu kan jag inte ägna så stor uppmärksamhet åt den som den förtjänar. Kan vi talas vid om det när jag inte har så bråttom?” Den du talar med kommer troligen att uppskatta att du är hjälpsam och tillmötesgående, och du kommer att mera avslappat kunna dryfta saken, när du kan ägna den större uppmärksamhet.

Även om ett alltför högt livstempo inte vållar dig hjärtbesvär, kan det skada dig i andra avseenden. Det kan resultera i missräkning, beröva dig livsglädjen och tillfredsställelsen att uträtta något för andra. En husmor kan till exempel känna sig missmodig, därför att hennes livstempo tröttar ut henne i så hög grad att hon finner föga nöje i att umgås med familjen eller med vänner och knappast har några krafter över för något slags rekreation.

Om du arbetar inom affärsvärlden, märker du då att påfrestningarna i arbetet gör att du inte kan intressera dig så mycket för dina arbetskamrater eller ens för din egen familj? Kanske har du en tendens att svara andra barskt. Men är det verkligen förståndigt av dig att hålla ett livstempo som får dig att uppföra dig på det sättet?

Ännu allvarligare är den verkan som ditt livstempo kan få på ditt förhållande till Gud. Vad skulle du tänka, om dina barn var så upptagna att de inte visade det minsta intresse för dig eller för vad du hade gjort för dem? Bör vi visa mindre uppskattning av vår store Skapare, som har gett oss liv och anda och allt gott? När tackade du honom sist i bön eller satte dig ned och läste i hans ord, bibeln?

Om det är så att du har fallit offer för det uppskruvade livstempot i denna tid, försök då utröna orsaken. Kan det vara så, som en läkare uttryckte saken, att du kämpar alltför ihärdigt för att uträtta alltför mycket på alltför kort tid? ”Ja, så är det”, kanske du säger, ”men vad kan jag göra åt det?”

En sak du kan göra är att tillämpa prioritetsregeln. Du kan göra upp en lista över de saker som måste uträttas. Försäkra dig sedan om att du tar itu med de viktigaste angelägenheterna först. Skulle det då vara något som blir försummat, så betyder det inte så mycket. Om du är husmor, är det förståndigt av dig att granska listan tillsammans med din man.

En rivalitets- eller tävlingsanda är ofta orsaken till att somliga människor pressar sig själva för hårt. Det är lätt att bli smittad av denna anda som är så förhärskande i världen. Lösningen på problemet är att inse visheten i detta råd från Skriften och följa det: Se till att ”ni ... inte gör något av stridslystnad eller av självupptagenhet, utan med anspråkslöshet i sinnet håller före att de andra är er överlägsna”. — Fil. 2:2, 3, NW.

Den främsta orsaken till många människors alltför uppdrivna livstempo är deras jagande efter materiella ting, inte efter det som är nödvändigt, utan efter det som är utöver det vanliga. Men man kan mycket väl fråga sig: ”Vilket värde har dessa ting, om man vinner dem endast på bekostnad av sin hälsa eller sina möjligheter att vara tillsammans med familjen?” Det vittnar om vishet att följa det gudomliga rådet: ”Låt ert levnadssätt vara fritt från penningkärlek, i det att ni är nöjda med de ting ni har för närvarande.” Gud lovar dem som följer detta råd: ”Jag skall alls inte lämna dig eller på något sätt överge dig.” — Hebr. 13:5, NW.

Granska därför dig själv. Om ditt livstempo är alltför uppdrivet, så lär dig att sakta farten. Håll en takt som inte berövar dig din hälsa, som inte gör dig missräknad och inte får dig att bli försumlig i fråga om att visa kärlek till din nästa. Men framför allt: se till att ditt livstempo ger dig tid att dyrka din Skapare, Jehova Gud.