(1 Tim. 5:22) Om Timoteus underlät att förvissa sig om att den som förordnades verkligen motsvarade de skriftenliga kraven, skulle han bära ett visst ansvar för de orätta handlingar som den okvalificerade mannen eventuellt kunde begå. Det förhåller sig på samma sätt i vår tid. Varför då inte vänta ödmjukt och tålmodigt till dess andra kan se dina förträffliga gärningar? Kom ihåg att alldeles som orätta handlingar till sist kommer i ljuset, så kommer förträffliga gärningar inte heller att förbli dolda. Aposteln Paulus framhöll detta för Timoteus, då han skrev: ”Somliga människors synder är allmänt kända och för direkt till dom, men vad andra beträffar blir också deras synder kända längre fram. På samma sätt är också de förträffliga gärningarna allmänt kända, och de som det förhåller sig annorlunda med kan inte hållas dolda.” — 1 Tim. 5:24, 25.

17. Vilken inställning som profeten Mika hade bör vi söka uppodla, och på vilka områden i livet bör vi vilja vara tålmodiga?

¹⁷ På alla områden i livet bör vi verkligen vilja rätta oss efter den bibliska uppmuntran: ”Vänta på Jehova från nu och till obestämd tid.” (Ps. 131:3, NW) Låt oss inte bli otåliga på grund av att Jehovas stora dag för att verkställa dom ännu inte har kommit. I stället bör vi vilja ge uttryck åt det slag av förtröstan som Mika visade sig ha: ”Jag vill skåda efter HERREN, jag vill hoppas på [visa en väntande inställning i förhållande till, NW] min frälsnings Gud; min Gud skall höra mig.” (Mik. 7:7) Dessutom kan vi fortsätta att visa tålamod mot alla, förlåta dem deras mindre överträdelser mot oss och ta hänsyn till deras begränsningar och omständigheter. Ja, må vi aldrig låta otålighet, i förening med stolthet, sätta vårt förhållande till vår tålmodige Gud, Jehova, på spel.

En uppenbarelse — av Jehovas vilja och uppsåt

”LYCKLIG är den som läser, och lyckliga äro de som höra profetians ord och bevara det som är skrivet däri.” (Upp. 1:3, Åkeson) Varför kan detta sägas om Uppenbarelseboken, när så mycket av dess innehåll är symboliskt, består av tecken och bildliga framställningar?

Ja, varför? Därför att även om framställningarna är bildliga, så är mycket av innehållet begripligt och ger oss inblick i Guds vilja och uppsåt, vilket utgör en grundval för lycka. Uppenbarelseboken talar om Jehovas domar över de onda; den lovordar Guds tjänare för deras uthållighet, berättar om hur de vinner seger och beskriver hur alla oförbätterligt onda till sist skall förgöras och rättfärdigheten slutgiltigt triumfera.

I många avseenden kompletterar och fullständigar Uppenbarelseboken på ett glädjande sätt Första Moseboken. Första Moseboken 1:1 talar om himmelens och jordens skapelse, och Uppenbarelseboken 21:1 talar om en ny himmel och en ny jord. Kapitel 3 i Första Moseboken avslöjar hur synd och död kom in i världen, och i Uppenbarelseboken meddelas det hur slutet kommer för dessa ting. I Första Moseboken talas det vidare om ett livets träd och en flod som gick ut från Eden, och i Uppenbarelseboken berättas det symboliskt om flera livets träd och om en flod med livets vatten som flyter ut från Guds tron.