Kämpa för ditt liv mot materialismen
1, 2. a) Hur kan materialismen jämföras med underströmmen? b)Varför är materialismen en sådan farlig motståndare?
DET var en varm, klar sommardag, och stranden gnistrade i solskenet. Här och där syntes grupper av människor, som njöt i fulla drag. De som badade i vågsvallet präglades också av denna lyckliga sinnesstämning. Överallt tillkännagav munterhet och tillfredsställelse att här rådde sorglöshet och glädje. Till gagn för simmarna var en säkerhetsgräns utmärkt. Alla var förståndiga nog att respektera denna gräns, ty de visste att om man förirrade sig utanför den, skulle man bara råka i svårigheter. Icke förty var det en simmare som trots upprepade varningar dåraktigt vågade sig utanför säkerhetsgränsen, där han tycktes finna det mycket skönt i det djupa vattnet. Då gick en försåtlig och mäktig fiende till anfall. Den drog i hans fötter, slet i hans kropp; den pressade sig emot honom från alla håll. Han blev vriden och vänd och knuffad, tills han förlorat alla begrepp om riktningen. Denne man var sannerligen invecklad i en strid på liv och död; gripen av underströmmen kämpade han för sitt liv. Det såg ut som om han i det närmaste hade dukat under för denne mäktige fiende, när en räddningspatrull nådde fram till honom och drog honom i land. Där låg han, utmattad, sedan han varit så nära att bli ännu ett offer för denne dödlige fiende.
2 I vår tid kan förhållandena te sig lugna på ytan, men lik en underström kan materialismen ondskefullt dra en bort. Och detta alldeles oavsett hur stark man kan förefalla att vara. Med sin lömska propaganda angriper denna världen dagligen vårt sinne och sliter och drar i det. Om en kristen inte stannar inom säkra gränser, i det han använder ett sunt sinnes ande, och motstår frestelsen att förirra sig utanför dessa gränser, kan han drunkna, sugas ned i materialismens virvlande hav. Materialismen är brutal, hänsynslös; den skonar ingen, och likväl ser den fullkomligt oskyldig ut. Detta gör den till en så mycket farligare motståndare. Men för att kunna kämpa mot den, måste vi förstå den. Vi måste vara medvetna om dess närvaro och stå emot dess intrång. Vi måste lära oss att identifiera den och motstå den. Vad är alltså materialismen, hur verkar den, och hur kan vi med framgång bekämpa den?
3. Hur kan materialismen definieras, och till vilken begärelse vädjar den, i överensstämmelse med vad Johannes säger?
3 För det första är materialismen världslighet. Den är motsatsen till det som är andligt; den är jordisk och köttslig. Den är ett tänkesätt som en värld utan tro har framalstrat och som uppehålls av de falska värdena i ett system som är blottat på sanna andliga värden. Den gör stort nummer av vad människor åstadkommer och underskattar Jehova Guds och hans ords värde i vårt liv. Kort sagt, under det att den ter sig som en mänsklighetens välgörare, är den lika dödsbringande som en underström, lika förrädisk som ett gungfly. Fientlig mot Jehova Gud och alla hans rättfärdiga principer, som materialismen är, kommer den inte att överleva striden vid Harmageddon. Tillika med alla andra världsliga tänkesätt är den dömd att tillintetgöras i denna nära förestående strid. I denna tid blir emellertid många, vare sig de är fullt på det klara med det eller inte, satta på ett förslaget prov genom den hotande faran från materialismen, och inte så få har fått sin andlighet förkvävd. Aposteln Johannes sade: ”Allting i världen — köttets begärelse och ögonens begärelse och det skrytsamma uppvisandet av vad man har av livets goda — det har icke sitt ursprung hos Fadern, utan har sitt ursprung hos världen. Dessutom försvinner världen, och det gör också dess begärelse, men den som gör Guds vilja förblir evinnerligen.” (1 Joh. 2:16, 17, NW) Alltså vädjar materialismen till den mest själviska av alla begärelser, den att tillfredsställa det egna jaget, och den måste motstås, om vi skall kunna bevara vårt liv i dessa kritiska tider.
4. Hur gammal är materialismen, och vilket vist råd gav Mose i samband med den?
4 Somliga har menat att materialismen är något nytt för denna generation. Tvärtom, den är lika gammal som människan själv. Därför att den är förslagen och vilseledande, måste vi kämpa mot den, och för att hjälpa oss har Jehova låtit skriva ned flera klargörande lärdomar om materialismen i sitt ord, bibeln. Mose förklarade att Israel måste strida mot den: ”Där skall du äta och bliva mätt, och du skall så lova HERREN, din Gud, för det goda land som han har givit dig. Tag dig då till vara för att förgäta HERREN, din Gud, så att du icke håller hans bud och rätter och stadgar, som jag i dag giver dig. Ja, när du äter och bliver mätt och bygger vackra hus och bor i dem, när dina fäkreatur och din småboskap förökas och ditt silver och guld förökas och allt annat du har förökas, då må ditt hjärta icke bliva högmodigt, så att du förgäter HERREN, din Gud, som har fört dig ut ur Egyptens land, ur träldomshuset.” (5 Mos. 8:10—14) Rättade sig Israel efter detta visa råd? Historiens vittnesbörd svarar bestämt nej. När det gick Israel väl i händer, berömde det sig av sin egen makt och styrka. Ja, i själva verket sade israeliterna: ”Våra egna händer har förskaffat oss denna rikedom.” De ärade sig själva och inte den Gud som hade gjort detta välstånd möjligt för dem.
5. Varför är det, enligt David, dåraktigt att förtrösta på sina medel till uppehälle?
5 David visade att materialismen är orätt. ”De som förtrösta på sina medel till uppehälle och som ständigt berömma sig av sin rikedoms överflöd, icke en av dem kan på något sätt förlossa ens en broder eller giva Gud en lösen för honom.” (Ps. 49:7, 8, NW) Därför blir många förblindade av ett materialistiskt levnadssätt och tillåter det att tränga ut de verkliga glädjeämnena, bland vilka ett av de största är förvärvandet av exakt kunskap, som leder till liv och till att Jehovas namn blir hävdat och upphöjt. Rikedom kan förvisso inte köpa livet åt någon. Skulle det inte vara bättre att behaga Gud och Kristus och lära känna den sanna väg som leder till liv än att jaga efter vind?
6. Vilket utomordentligt föredöme gav den rike Job såsom en varning för materialism?
6 Job har också försett oss med några utomordentliga råd, som visar hur vilseledande materialismen är. Fastän han var en ytterligt rik man, kan det inte sägas att han var materialist. Varför? Därför att hans sinnesinställning var rätt. Hans känsla för värden var riktig. Hans förnämsta intresse gällde inte hans materiella rikedom, utan hans tillbedjan av Gud. Om honom är det skrivet: ”Ty olycka från Gud var en skräck för mig, och emot hans värdighet kunde jag icke hålla ut. Om jag har gjort guldet till min tillit eller om jag har sagt till guldet: ’Du är min förtröstan!’; om jag brukade fröjdas därför att min egendom var mycken och därför att min hand hade funnit en mängd ting; också detta skulle vara en villfarelse för domarna att taga sig an, ty jag skulle hava förnekat den sanne Guden där ovan.” — Job 31:23—25, 28, NW.
7. Hur kommer det sig att säden i det tredje fall, som Jesus omnämner i sin liknelse om såningsmannen, inte bär frukt? Hur är detta tillämpligt i våra dagar?
7 Jesus illustrerade också materialismens faror. Han framställde en kraftfull liknelse som visade fyra slag av människor, vilka nås av predikandet av dessa goda nyheter om Riket. De båda första slagen var mycket oemottagliga, så att ordet endast helt obetydligt eller inte alls trängde in i deras hårda hjärtan. Nu skall vi se på det tredje slaget. ”Det finnes åter andra som sås bland törnena; dessa äro de som hava hört ordet, men denna tingens ordnings bekymmer och rikedomens bedrägliga makt och begärelserna efter allt det övriga tränga in och förkväva ordet, och det bär ingen frukt.” Lägg märke till här att Jesus visar att dessa människor har en oriktig uppfattning om värden. De lägger för mycken vikt vid materiella ting, så att de andliga blir fullständigt uteslutna. Detta är den orätt som de har begått, och den kommer att kosta dem deras liv. — Mark. 4:18, 19, NW.
8, a) Illustrera hur och varför lantbrukaren strider för sin grödas liv. b) Hur kan Rikets frukt bli överskuggad av materialismen och så ta skada?
8 Och vidare, vad gör en lantbrukare, när han ser att ogräset tränger ut och förkväver grödan, som hans levebröd beror av? Lantbrukaren går ut på åkern och strider för sin grödas liv, kan man säga, och han använder varje medel som står honom till buds för att utrota ogräset, så att hans gröda kan växa och bära frukt. Vidare kan ogräset, om det får växa och bli alltför högt, lägga den uppväxande säden alldeles i skugga. Om vi tillåter materialismen att växa upp jämsides med den sanna frukten av Guds ord i våra hjärtan, kan denna lätt bli överskuggad av materialismen och så ta skada. Alldeles som lantbrukaren strider för sin grödas liv, bör vi såsom kristna strida för de frukter som frambringas i tjänsten för Riket och inte tillåta materialismens ogräs att förkväva dem eller hämma deras växt. Ryck upp materialismen med rötterna, utsatt den för det svedande ljuset från Guds ord och få den så att vissna bort och dö.
9. Varför kan materialismen få ett så starkt grepp om en människa, innan man lägger märke till den, och hur kan detta tillstånd undvikas?
9 Vi ser alltså hur nödvändigt det är att bekämpa materialismen, så att den inte tränger sig in. Men därför att den är så förslagen, förblir den mycket ofta obeaktad, till dess den har fått ett starkt grepp om en människa. Därför är det så värdefullt att kunna känna igen dess symptom, så att vi kan hindra den från att börja utveckla sig. Först måste vi emellertid ha klart för oss vad Paulus säger, att Jehova förväntar att hans folk skall se till att anskaffa de nödvändiga materiella tingen; vi bör inte förväxla detta med materialism. Paulus sade: ”Förvisso, om någon icke drager försorg om dem som äro hans egna, och i synnerhet om dem som äro medlemmar av hans hushåll, har han förnekat tron och är värre än en människa utan tro.” (1 Tim. 5:8, NW) Vi måste alltså inse och erkänna de rätta och skriftenliga förpliktelser vi har och uppfylla dem. Om vi handlade på något annat sätt, skulle det misshaga Jehova och utgöra en överträdelse av hans ord. En punkt som vi önskar bevara i minnet är emellertid denna, som Jesus framhåller i Lukas 12:15 (NW): ”Därpå sade han till dem: ’Var vakna och var på eder vakt mot varje slag av vinningslystnad, ty även när en person har överflöd, härrör hans liv icke från de ting han äger.’” Man måste alltså göra skillnad mellan att dra försorg om de nödvändiga materiella tingen och att gå utöver detta genom att visa benägenhet för materialism.
10. a) Vilken princip framhävs särskilt i Jesu liknelse om den rike mannen? b) Vilken skillnad måste vi därför göra?
10 För att belysa denna sak tog Jesus som exempel en rik man, vars jord gav god avkastning. Han resonerade som så, att vad han borde göra var att bygga större lador och sedan ta livet med ro. Han menade att materiell rikedom var tillräcklig för hans behov. I allt detta underlät han emellertid att ge ära åt Gud och förlitade sig fullständigt på sitt materiella välstånd och ägnade föga eller ingen tanke åt andlig välgång. Såsom vi läser i fortsättningen: ”Så går det med den man som samlar skatter åt sig men icke är rik inför Gud.” (Luk. 12:16—21, NW) Hans skatter kunde inte frälsa honom. I själva verket framhöll Jesus den rätta jämvikten och det rätta perspektivet i sin mönsterbön, när han sade: ”Giv oss i dag vårt bröd för denna dag.” (Matt. 6:11, NW) Lägg märke till att vi inte skall låta oss upptagas av vittgående materiella planer, utan endast tänka på en dag i sänder. Om vi över huvud taget skall göra upp planer i förväg, bör vi göra det för vårt andliga framåtskridande, och till och med då sker det endast såsom Jehova vill.
11. Vilket råd gav Jakob beträffande vittgående materiella planer?
11 Jakob ger ett gott exempel på denna sak, när han säger: ”Hör nu, ni som säga: ’I dag eller i morgon skola vi resa till denna stad och skola tillbringa ett år där, och vi skola ägna oss åt affärer och skaffa oss vinning’, fastän ni icke veta vad edert liv kommer att vara i morgon. Ty ni äro en dimma, som visar sig en liten stund och sedan försvinner. I stället borde ni säga: ’Om Jehova vill, skola vi leva och även göra det eller det.’” (Jak. 4:13—15, NW) Detta är alltså den rätta jämvikten, och hur orätt är det inte att göra upp planer för att vinna materiell rikedom, när vi inte vet vad en enda dag kan komma att medföra!
12. Kan de fattiga såväl som de rika bli påverkade av materialism? Varför?
12 En annan beaktansvärd sak är den att materialismen inte har anseende till personen. Liksom underströmmen har den ingen hänsyn vare sig för rik eller fattig, för ung eller gammal. Dess aptit är glupsk och omättlig. Ofta tänker vi endast på de rika såsom behäftade med materialism. Kanske har du varit i en broders hem och sett de finaste möbler, en TV med en 21-tums bildskärm och en bil av den senaste modellen, och så har du sagt till dig själv: ”Hur kan den här brodern ha allt detta och inte bli påverkad av materialism?” Denne broder kanske mycket väl har råd med detta som du har sett, och det verkar kanske inte alls hindrande på hans tjänst för Riket. Ja, han kanske brukar sina materiella medel vist och bistår på så sätt både sig själv och andra i tjänsten. Detta är lovvärt. Å andra sidan kanske en broder, som inte har så mycket, måste arbeta flitigt för det han har. Han kanske har skaffat sig stora skulder för att kunna tävla med grannarna. Eftersom han måste arbeta på övertid för att få tillräckligt med pengar till att ro upp sig materiellt, får han ingen tid över till studium, fördärvar sin förmåga att framsynt se saker och ting i ljuset av den nya världen och blir en slav under sina förtärande materiella begärelser. Vilken dårskap! Hur mycket bättre är det då inte att följa det råd som Paulus gav i 2 Korintierna 8:12 (NW): ”Om beredvilligheten finnes där först, är den särskilt välbehaglig efter vad en person har, icke efter vad en person icke har”! Jehova dömer oss alltså på grund av vad vi har och hur gästfria vi är med det och inte på grund av vad vi inte har.
13. Underlåtenhet i vilket stycke bidrar till att uppmuntra själviska böjelser?
13 Vidare sade Paulus, när han beskrev hur man kan övervinna världsliga böjelser och vanor: ”Sluta upp med att taga gestalt efter denna tingens ordning, och bliv i stället förvandlade genom att göra om edert sinne, för att ni må kunna för eder själva utröna Guds goda och välbehagliga och fullständiga vilja.” (Rom. 12:2, NW) Ja, underlåtenhet att flitigt arbeta på denna förvandling kan påverka de fattiga såväl som de rika och kan vålla att man mycket lättare dukar under för köttets medfödda, själviska benägenheter. Ingen är alltså immun mot den mäktiga kraft som materialismen utövar. Den påverkar alla slags människor.
14. Hur kan ungdomen bekämpa materialismen, och vilken roll kan föräldrar spela härvidlag?
14 Vi ser således att inte endast de rika och de fattiga måste kämpa mot materialismen, utan både unga och gamla måste också föra en helhjärtad kamp mot den. En ung människa behöver ta det råd till hjärtat, som ges i Predikaren 11:9, 10: ”Gläd dig, du yngling i din ungdom och låt ditt hjärta unna dig fröjd i din ungdomstid; ja, vandra de vägar ditt hjärta lyster och så, som det behagar dina ögon. Men vet, att Gud för allt detta skall draga dig till doms. ... Låt [därför] grämelse vika ur ditt hjärta och håll plåga borta från din kropp. Ty ungdom och blomstring är fåfänglighet.” Till dem som är unga säger vi därför: Arbeta för en gynnsam dom från Jehova, inte för en bil av det senaste märket. Varför inte inrikta er energi på att bli heltidstjänare? Ett Betelhem, Gileadskolan och pionjärtjänsten är underbara mål, som är värda att söka uppnå. Arbeta på att komma fram till ett av dem. Hur orätt skulle det inte för övrigt vara, om föräldrar uppmuntrade sina barn till att sträva efter materiell rikedom! Det största arv som ni kan ge edra barn är åstundan att utföra heltidstjänst åt Jehova. Hindra dem inte från att träda in i heltidstjänsten genom att uppmuntra dem till att arbeta för stora löner, så att familjen nu må kunna njuta av några av de finare ting som livet bjuder. Ja, ungdomen såväl som de äldre måste motstå materialismen, och föräldrar kan hjälpa sina barn mycket i detta.
15. Hur kan föräldrar genom att ge sina barn ett rätt exempel bereda ett kraftigt värn mot materialismen?
15 De som ger det rätta exemplet i att lära sina barn att respektera sanna andliga värden ger därigenom barnen ett utomordentligt medel för bekämpande av brottslighet och pliktförgätenhet. Var ett rätt föredöme genom att regelbundet vara med vid mötena och ta del i dem. Kom ihåg att god övning i de tidiga åren, då människan fostras och danas, åstadkommer en verklig grund, som i senare år utgör ett kraftigt värn mot materialismen. Föräldrar, ägna tillbörlig omtanke åt detta, så vinner ni outsägliga välsignelser för er själva och er familj. Ja, motstå materialismen i den anda som kommer till uttryck i Kolosserna 3:23 (NW): ”Vadhelst ni göra, arbeta på det av hela eder själ, såsom för Jehova.” I detta inbegrips också att man har en välbalanserad syn på materiell rikedom, ty det fordras att man gör ett vist bruk av sina tillgångar. Detta är i överensstämmelse med den inställning som anbefalls i Ordspråksboken 30:8: ”Giv mig icke fattigdom, ej heller rikedom.”
16. a) Hur kan vi på ett soldatmässigt sätt föra krig mot materialismen? b) Visa hur Satan skickligt manövrerar några in i en ställning, där de är utsatta för angrepp?
16 De sanna kristna inser att materialismen är på krigsstigen för att besegra alla människor i denna värld med sitt tänkesätt. Dess segertåg blir givetvis av kort varaktighet. Icke desto mindre kommer den att kräva många offer, och därför måste vi föra ett obönhörligt krig mot den likt sanna soldater. Paulus sade: ”Ingen som tjänar såsom soldat låter sig insnärjas i livets affärsangelägenheter, på det att han må vinna dens godkännande, som har tagit honom i sin tjänst som soldat.” (2 Tim. 2:4, NW) Här finns en dubbel lärdom att hämta. För det första har en soldat inte råd att ha splittrade intressen. Det är viktigt att han helt och odelat ägnar sig åt sin sak; i annat fall blir han inte någon riktig kämpe. För det andra är en god soldat livligt intresserad av segern. Alldeles som en soldat tränar, kämpar och för obönhörligt krig mot fienden för att vinna seger, så måste vi också kämpa mot materialismen. Den verklige fienden, Satan, djävulen, är fintlig och skicklig i taktisk krigföring. Han har överflyglat och överlistat några genom att isolera dem med hjälp av deras förtärande begär efter materiella ting. Detta har placerat dem i utkanten, så att säga, där de blir ett lätt byte för Satans krypskyttar, och följderna kan bli olycksbringande. Därför har ingen råd att slappa av ens ett ögonblick. Vi måste lära oss hur vi skall bruka det förnämsta vapen vi har mot materialismen, nämligen ”andens svärd”. Mot det kan inget materialistiskt tänkesätt ha framgång, ty det kan hugga i stycken och blottlägga de skickligaste argument till förmån för materialismen.
17. Varför är Jehovas ord ett mäktigt vapen mot materialismen, och hur kan vi bekämpa vinningslystnaden?
17 Denna tankegång finner vi i det som Paulus skrev: ”Guds ord är levande och utvecklar kraft och är skarpare än något tveeggat svärd och tränger igenom ända därhän, att det åtskiljer själen och anden och lederna och deras märg, och är i stånd till att uppdaga hjärtats tankar och avsikter. Och det finnes intet skapat, som icke är uppenbart för hans ögon, utan allting är naket och blottat för dens blickar, inför vilken vi skola avlägga räkenskap.” (Hebr. 4:12, 13, NW) I hemlighet har vi kanske materialistiska planer och är avundsjuka på någon annan för det han har. Detta skulle med tiden påverka vårt tänkesätt och bringa oss ur jämvikt och göra oss vinningslystna. Jehova anger i sitt ord vilken stark ovilja han hyser mot vinningslystnaden, ty han talade om den i ett av de tio budorden. Vinningslystnaden är i själva verket den orätta begärelsens makt i verksamhet, och med tiden kommer ens tankar att övergå till handling, ty ”där din skatt är, där kommer ock ditt hjärta att vara”. Vilken nytta har vi då inte av att inte tillåta våra tankar att dröja vid materialistiska orätta begärelser! Vi bör vara nöjda med det nödvändiga och låta glädjen i Jehovas tjänst vara vår verkliga tillfredsställelse. Underlåtenhet att låta Guds ords principer leda vårt tänkande kan få till följd att vi drunknar i materialismens hav.
18. a) Hur kan ett bestickande resonemang försvaga vårt motstånd? b) Illustrera hur några har tillåtit själviskheten att förmå dem till att. felbedöma vad som materiellt sett är nödvändigt, och hur kan vi hugga bort sådana förslagna resonemang?
18 För att få ytterligare belyst, hur livsviktigt det är att skära bort falska resonemang genom att tillämpa principerna i Guds ord, kan vi ge akt på en broder, som menar att det helt enkelt är för många möten. Han tror att han gott kan hålla jämna steg med sanningen även om han uteblir från ett eller två och i stället utnyttjar dessa kvällar till att arbeta på övertid och så få mera betalt. Han säger till sig själv att han inte kan gå miste om så mycket, ifall han försummar ett eller ett par möten. Vad han emellertid inte inser är att han har dragit undan bommarna och har tillåtit materialismen att försåtligt smyga sig in och bestämma hans tänkesätt och hans livsföring. Denne broder och hans hustru tycker att de behöver en mera fullständig garderob. Det är inte så att de saknar nödvändiga kläder. De ser prydliga ut i tjänsten och på möten, men nu vill de ha mer kläder. Deras garderob skulle inte vara fullständig, om de inte hade precis det rätta att sätta på sig vid varje särskilt tillfälle. Icke förty har Jehova föranstaltat om varje möte för ett bestämt ändamål, och att ringakta denna anordning är detsamma som att förlora Jehovas ande. Vilket är viktigast i Jehovas ögon: denna världens fina kläder eller den stilla och milda andens oförgängliga klädnad? (1 Petr. 3:4) Hur skickligt vädjar inte Satan till ögonens begärelse och högfärden över detta livets goda för att locka en människa bort från Jehovas organisation! Ett till synes oskyldigt förehavande å denne broders sida blir en djupt inrotad vana, och han måste göra en fullständig helomvändning, om han skall segra i kampen mot materialismen. Hugg bort sådana skickliga resonemang, som gynnar materialismen, genom att effektivt bruka ”andens svärd”. Hindra orätta och onödiga begärelser från att slå rot. Var tillfredsställd med mindre i materiellt avseende för att bli rik andligen.