Odling av rätta önskningar och begär

”Och sluta upp med att taga gestalt efter denna tingens ordning, och bliv i stället förvandlade genom att göra om edert sinne, för att ni må kunna för eder själva utröna Guds goda och välbehagliga och fullständiga vilja.” — Rom. 12:2, NW.

1, 2. Varför måste en kristen odla rätta önskningar, och vilken förändring kräver detta?

LIKSOM det finns önskningar och begär som leder till död, så finns det också önskningar och begär som leder till liv. Detta är rätta önskningar, och det är dem som en kristen måste odla. Medan han var en del av världen, delade han dess krav och böjelser och vandrade fram med den på den breda väg som leder till tillintetgörelse. Men nu, då han inte längre är någon del av världen utan har avskilt sig från den, måste han lämna dessa gamla begärelser bakom sig och odla nya önskningar. Aposteln Petrus klargjorde detta, när han sade: ”Ty det är tillräckligt, att ni under den tid som har förflutit hava fullgjort nationernas vilja, då ni vandrade i ett lösaktigt uppförandes gärningar, lustar, omåttlighet i fråga om vin, vilt leverne, dryckestävlingar och allehanda avgudadyrkan, som icke påläggas några lagliga band.” (1 Petr. 4: 3, NW) Men när en individ avskiljer sig från världen och överlämnar sitt liv åt Guds tjänst, i det han samtycker till att lyda den Högste, då kan han inte längre lämna de lagliga band utan avseende, som Skriften pålägger det mänskliga uppförandet. Han måste hålla sina önskningar inom de gränser som Gud har fastställt.

² Detta kräver en förvandling av sinnet, en fullständig förändring i sättet att tänka, vilken blir möjlig genom att man öppnar sinnet för Guds råd och befallningar, som finns nedskrivna i bibeln. Förmedelst dem kan en individ förvandla sitt tänkande till att överensstämma med Guds tänkande i stället för med världens. Detta är absolut nödvändigt, om man skall kunna lämna den breda vägen och bege sig in på den smala vägen, som leder till liv. Därför ger aposteln Paulus detta råd: ”Och sluta upp med att taga gestalt efter denna tingens ordning, och bliv i stället förvandlade genom att göra om edert sinne, för att ni må kunna för eder själva utröna Guds goda och välbehagliga och fullständiga vilja.” (Rom. 12: 2, NW) Detta fordrar en helt och hållet ny livssyn och nya moraliska normer.

3. Vilken är den viktigaste önskan en människa kan odla, och hur anger en kristen att han hyser denna önskan?

³ Om man skall fortsätta att leva en kristens förvandlade liv, kan man inte hysa orätta begärelser. Man måste i stället avlägsna dem ur sitt sinne och odla rätta önskningar. Det kan inte råda något tvivel om vilka de rätta önskningarna är, eftersom bibeln tydligt identifierar dem för oss. Den första och viktigaste är önskan att göra Guds vilja. Jesus insåg detta och visade att han hyste denna önskan, genom sitt handlingssätt och genom sina ord: ”Jag har kommit ned från himmelen, icke för att göra min vilja, utan för att göra dens vilja, som har sänt mig.” (Joh. 6: 38) Varje Kristi efterföljare måste hysa denna samma önskan, och han anger att han gör det, när han symboliserar sitt överlämnande åt Gud genom vattendopet.

4. Hur kan en människa hålla önskan att göra Guds vilja vid makt?

⁴ Önskan att tjäna Gud är en åstundan som man måste syssla med i sina tankar och tillåta att växa, eftersom det är en rätt åstundan. För att kunna hålla denna önskan vid makt, så länge man lever, måste man beständigt studera Skriften; man måste begrunda de sanningar och gudomliga löften som man lär känna genom detta studium, och vidare måste man vara aktivt upptagen av att göra Guds vilja genom att offentligen förkunna dessa sanningar och löften. Man strävar då efter att ha samma sinnesinställning som David, han som sade: ”Att göra din vilja, min Gud, är min lust, och din lag är i mitt hjärta.” — Ps. 40: 9.

Önskan om liv

5. Varför är det rätt att åstunda evigt liv?

⁵ Genom att man önskar göra Guds vilja, försätter man sig i en ställning som kan medföra evigt liv. Evigt liv är det också rätt att åstunda, ty detta var vad Gud från början hade för avsikt att låta människan åtnjuta. Det är den utlovade belöning som Gud har hållit fram för dem som älskar honom och troget tjänar och lyder honom. ”Och detta är, vad han själv har lovat oss: det eviga livet.” (1 Joh. 2: 25) ”Ty där beskär HERREN välsignelse, liv till evig tid.” (Ps. 133: 3) Här är någonting gott som du kan låta ditt sinne syssla med. Låt åstundan efter evigt liv växa, tills den tränger ut själviska begär efter nöjena och de materiella tingen i denna gamla värld. Låt den bli en så brinnande önskan, att du inte låter någonting hindra dig från att få se den förverkligad. Tänk noga på denna sak. Begrunda den med nykter besinning.

6. Nämn några av de fordringar som Gud ställer på den som söker evigt liv, och vilken är den smala vägen till livet?

⁶ Du har emellertid ingen nytta av att önska få evigt liv, om du inte är villig att göra det som Jehova fordrar, ty han ger liv endast åt dem som lyder honom. Vad han fordrar är heller inte svårt. ”Vad gott är har han kungjort för dig, o människa. Ty vad annat begär väl HERREN av dig, än att du gör, vad rätt är, och vinnlägger dig om kärlek och vandrar i ödmjukhet inför [med, AS] din Gud?” (Mik. 6: 8) ”Är du en man, som älskar livet och önskar att se goda dagar? Avhåll då din tunga från det som är ont och dina läppar från att tala svek. Vänd dig bort ifrån det som är ont och gör, vad gott är, sök friden och trakta därefter. HERRENS ögon äro vända till de rättfärdiga och hans öron till deras rop. Men HERRENS ansikte är emot dem som göra det onda, han vill utrota deras åminnelse från jorden.” (Ps. 34: 13—17) Säkert är det inte alltför svårt för dig att göra vad rätt är, att vinnlägga dig om kärlek, att avhålla din tunga från det som är ont, att göra vad gott är och att söka friden, eller hur? Då du ju inte skulle vilja bli utplånad ur Guds minne för att ha gjort vad som är ont i hans ögon, varför då inte bevara dessa fordringar i minnet och bemöda dig om att uppfylla dem? Det skulle vara bättre för dig än att nära onda begärelser. Genom att tänka på dessa begärelser vänder du dig inte bort ifrån det som är ont, utan går i stället rakt in i det. Detta är inte vad bibeln menar, när den talar om att vandra i ödmjukhet inför eller med Gud. Att vandra med honom betyder att följa lydnadens väg genom att göra vad han fordrar.

7, 8. a) Varför måste en kristen noga ge akt på hur han vandrar, och vad måste han uthärda? b) Vad måste han koncentrera sig på?

⁷ När du väl har kommit in på den smala vägen till livet, måste du ge akt på hur du vandrar, så att orätta önskningar inte förmår dig till att slå in på en sidoväg. Om du vandrade på en smal stig högt uppe utmed en brant bergvägg, så skulle du noga ge akt på var du satte fötterna. Du skulle inte stirra åt annat håll eller låta ditt sinne distraheras av olika önskningar. I stället skulle du koncentrera dig på varje steg, eftersom det skulle kosta dig livet, om du råkade slinta. Är det inte lika viktigt att vandra på den smala vägen till livet med samma omsorg? Genom att slå in på en sidoväg skulle du förlora en hel del mera än vad du skulle förlora genom att slinta på den smala bergsstigen. Du skulle förlora det eviga livet. Slå inte in på några sidovägar; följ Guds ord, den Heliga skrift.

⁸ Det är endast genom troget uthärdande som man kan hålla sig kvar på den smala vägen. Om man inte kan uthärda och förbli ståndaktig gentemot denna världens materialistiska lockelser eller dess lustars onda inflytande, så kommer man aldrig att få sin önskan om liv uppfylld. Om detta sade Jesus: ”Genom uthärdande å eder sida skola ni förvärva edra framtida liv.” (Luk. 21:19, NW, fotnoten) Hur skall du kunna förvänta att uppnå målet, evigt liv, om du tillåter dina begärelser att dra dig ut på materialismens eller de köttsliga lustarnas gungfly? Kommer du inte då att i stället för att stanna kvar på livets väg bli sugen ned och dragen bort ifrån den? Mena inte, att det inte kan hända dig, ty det kan det göra. Koncentrera dig därför på att odla rätta önskningar, så att du kan stå emot de orättas starka dragningskraft. Det är det enda sättet att kunna uthärda och få skörda belöningen, evigt liv.

Önskan om vishet

9, 10. a) Vad annat bör en kristen önska, och varför? b) Förklara, varför man bör vara uppmärksam, när det serveras andlig mat.

⁹ Förutom att vi bör odla önskan att tjäna Jehova Gud och även önskan om evigt liv, så bör vi också önska få vishet. Men det är inte denna världens vishet som man bör söka, utan i stället visheten ovanifrån, som finns i den Heliga skrift. Den är långt mera värd än guld och silver, och den är mera åtråvärd än någonting som världen kan bjuda. ”Tag emot min undervisning hellre än silver och kunskap hellre än utvalt guld. Ty vishet är bättre än rubiner, och inga åtråvärda ting kunna jämföras med den.” (Ords. 8: 10, 11, AS) Men om man underlåter att ägna tid åt personligt studium och gruppstudium av Skriften, kan det då sägas att man söker denna vishet? Kan det sägas att man uppskattar dess värde? Samma frågor kan ställas till dem som är med vid Jehovas vittnens sammankomster men inte sätter sig ned för att koncentrera sig på de andliga råd och den undervisning, som ges från podiet, utan i stället går omkring på konventområdet och pratar med andra som är där. Hur kan de som gör så uppriktigt säga att de söker vishet och exakt kunskap?

¹⁰ Eftersom ingenting i materiell väg, som kan vara värt att åstunda, kan jämföras med vishet, så kommer du att vilja vara mycket uppmärksam, närhelst den teokratiska organisationen sätter fram andlig mat. Det är någonting som du tryggt kan uppodla en stark åstundan efter. ”Jehovas lära [lag] är fullkomlig, den vederkvicker själen; Jehovas vittnesbörd äro tillförlithga, de göra en enfaldig vis. Jehovas föreskrifter äro rätta, de glädja hjärtat; Jehovas befallning är ren, upplysande ögonen. Jehovas fruktan är ren, den består för alltid. Jehovas domar äro sanning, de äro rättvisa allesammans. De äro dyrbarare än guld, ja, mycket luttrat guld, och sötare än honung, än drypande honung. Sannerligen, din tjänare undervisas genom dem; genom att bevara dem fås stor belöning.” (Ps. 19: 8—12, Åk) Dessa ting skänker stor vishet och sedan i tur och ordning ytterligare belöningar: förstånd, frihet och liv.

Önskan om teokratiskt kamratskap

11. Vilken roll spelar kamratskapet, när det gäller att odla rätta önskningar?

¹¹ Om du underlåter att hålla dig nära förbunden med Jehovas teokratiska organisation, så hjälper du inte dig själv att uthärda troget och att skörda livets belöning. Därför är det nödvändigt för den åt Gud överlämna de kristne att odla en åstundan efter gemenskap och kamratskap med dem som omfattar samma på Skriften grundade hopp och önskningar. De kan hjälpa dig att stå fast på den smala vägen till livet och att motstå frestelser till sådant som är orätt. Detta inbördes bistånd är mycket nödvändigt i dessa yttersta dagar, och detta är ett av skälen till att Jehova har organiserat sina åt honom överlämnade tjänare till ett den nya världens samhälle. De kan på det sättet vara tillsammans, avskilda från den gamla världens onda inflytande, och uppbygga varandra. ”Låt oss tänka på varandra för att uppegga till kärlek och rätta gärningar, i det att vi icke försumma att komma tillsammans, såsom några hava för sed, utan uppmuntra varandra, och detta så mycket mera som ni se dagen närma sig.” (Hebr. 10: 24, 25, NW) Vi ser denna slutliga dag, Harmageddonstridens dag, komma allt närmare, och vi känner den orätta begärelsens starka dragningskraft försöka rycka oss bort från den kurs som leder till vårt efterlängtade mål. Det kan inte råda något tvivel om att vi mycket väl behöver uppmuntran från andra åt Gud överlämnade tjänare.

12. Varför kommer kamratskap med världsliga människor inte att hjälpa en person att odla rätta önskningar?

¹² Men hur kan det bli någon inbördes uppmuntran till att vandra i ödmjukhet med Gud och till att utföra rätta gärningar, om man underlåter att söka kamratskap i den nya världens samhälle? Förvisso kan världsliga människors kamratskap inte hjälpa en att odla rätta önskningar. ”Låt eder icke vilseledas. Dåligt umgänge fördärvar nyttiga vanor.” (1 Kor. 15: 33, NW) Genom att försöka odla rätta önskningar försöker man odla nyttiga vanor, som skänker ära åt Gud och evigt liv åt en själv. Men när nu världsliga umgängesvänner kan fördärva nyttiga vanor, varför då umgås med sådana människor. Varför inte umgås med kamrater som kommer att stärka dessa nyttiga vanor? Det är självklart att om man umgås med världsliga människor, vilkas sinnen är inriktade på köttsliga lustar, nöjen och materiella ägodelar, så kommer man att finna att ens eget sinne också blir inriktat på sådant. Då det förhåller sig så, hur kan man då säga att man försöker förvandla sitt sinne till att hålla sig borta från sådana ting, såsom bibeln bjuder, när man söker världsliga människors sällskap och kamratskap? Att umgås med sådana människor är inte sättet att göra om sitt sinne, så att det kan komma i överensstämmelse med Skriften. Det är inte sättet att odla rätta önskningar och begär. Och det är inte sättet att befästa och trygga sin ställning på vägen till livet. Sök därför gudaktiga människors sällskap i stället för att söka sällskap med världsliga människor. Sträva efter att vara tillsammans med de åt Gud överlämnade kristna i den nya världens samhälle, vilkas gemenskap kommer att hjälpa dig att nå ditt mål. Att vilja ha gemenskap med dem är en god önskan.

Ge tankarna en rätt riktning

13, 14. Vad behövs för att man skall kunna odla rätta önskningar, och vad bör vi låta våra tankar syssla med?

¹³ Man kan inte odla rätta önskningar, om man inte uppriktigt anstränger sig att göra det. Det är någonting som man ständigt måste arbeta på, då man ju är en ofullkomlig människa med många svagheter. Dessa svagheter kan övervinnas endast genom att man inser dem och uppriktigt bemödar sig om att motstå dem. Du ger dig själv ingen hjälp, om du tillåter ditt sinne att syssla med en orätt begärelse. Denna begärelse kommer att växa och få ett starkare grepp om dig, så länge du har den i behåll. Gör dig därför av med den. Tvinga ditt sinne att tänka på någonting annat. Tänk på de rätta önskningar, som du försöker odla. Tänk på att du inte vill göra någonting som skulle kunna bringa smälek över Jehovas namn och hans teokratiska organisation. Tänk på önskan att överleva Harmageddon och önskan att leva för evigt i Guds nya värld. Genom att tänka på dessa rätta önskningar och på hur onda tankar och impulser kan leda till att du inte lyckas få dem uppfyllda, kommer du att kunna stå emot de orätta tankar som vill tränga sig in.

¹⁴ Att man låter orätta tankar stanna kvar i sinnet utvecklar alltså onda önskningar, och det är då tydligt att man inte för ett ögonblick får slappas i sin vaksamhet. Man måste alltid ha sitt tänkande under kontroll genom att hålla sina tankar fästa vid det som har Guds godkännande. ”För övrigt, mina bröder, vad sant är, vad värdigt, vad rätt, vad rent är, vad som är älskligt och värt att akta, ja, allt vad dygd heter och allt som förtjänar att prisas — tänken på allt sådant.” (Fil. 4: 8) Ja, tänk på dessa ting hellre än att låta dig påverkas av denna vällustiga värld, vars alla tankar beständigt är allenast onda.

15. Hur kan en människa motstå denna världens onda tänkesätt?

¹⁵ Även om en kristen inte är någon del av denna gamla värld, så lever han dock alltjämt i den och är ständigt i beröring med onda tänkesätt. För att kunna motstå detta inflytande måste han fortsätta att tillföra sinnet andlig föda; han måste ständigt uppehålla sin gemenskap med den nya världens samhälle, som är rent i sättet att tänka, och han måste odla rätta önskningar. ”Ty Guds oförtjänta godhet, som bringar frälsning åt alla slags människor, har blivit ådagalagd och lär och förmanar oss att visa ifrån oss ogudaktigheten och världsliga begärelser och att mitt i den närvarande tingens ordning leva med ett sunt sinne och i rättfärdighet och gudaktig hängivenhet.” (Tit. 2:11, 12, NW) Man kan inte bevara sitt sinne sunt, från Guds synpunkt sett, om man tillåter det att hysa onda tankar och orätta begärelser. Detta kan endast leda till det osunda tänkesätt som präglar denna gamla värld.

16. a) Hur hjälper Jehova oss att odla rätta önskningar, och hur kan vi underlåta att dra nytta av hans anordningar? b) Hur bör vi handskas med Guds tankar?

¹⁶ Jehova sörjer genom sitt ord och sin teokratiska organisation för att ge dig upplyftande tankar, som du kan låta ditt sinne dröja vid. De är rättfärdiga och värdiga och hjälper dig att odla rätta önskningar. Men om du underlåter att tillägna dig denna närande föda för sinnet, hur kan du då få något gagn av den? Hur kan du bli styrkt till att motstå orätta önskningar? Om du försummar ett personligt studium av Skriften och låter bli att regelbundet delta i gruppstudier tillsammans med medlemmar av den nya världens samhälle, vem kan du då klandra mer än dig själv, om ditt sinne inriktar sig på orätta begärelser som drar dig utanför de i Skriften fastställda gränserna? Om du å andra sidan är med vid gruppstudier men underlåter att begrunda det som man där får inhämta, vad vinner du då? Eller om du låter ditt sinne uppehålla sig vid andra saker under studiet, vilket gagn får du då? Har du då inte förslösat din tid? Det är endast genom att ägna noggrann uppmärksamhet åt det som du får lära vid studium av bibeln och genom att låta Guds tankar sjunka djupt in som du kan hoppas på att hålla dig kvar på den smala vägen till liv, när du väl en gång har kommit in på den. Du måste därför omhulda dessa tankar. Du måste begrunda dem, vrida och vända på dem i ditt sinne och se dem från olika synvinklar. Handskas med dem så som du skulle göra med en ädelsten, som du skulle vrida och vrida mellan dina fingrar, så att du kunde granska dess gnistrande skönhet från alla sidor. Betrakta Guds tankar på samma sätt som David gjorde. ”O, huru kostbara äro för mig dina tankar, o Gud, huru väldig deras summa.” (Ps. 139:17, Myrberg) Om du gör detta, kommer du att kunna hindra onda tankar och orätta begärelser att tränga in.

17. Hur är tjänsten för Riket en välsignelse för oss?

¹⁷ Jehova nöjer sig inte med att hjälpa dig att odla rätta önskningar genom att ge dig goda ting att fylla ditt sinne med, utan han sörjer också för god verksamhet åt dig, så att du kan hållas sysselsatt med rätta gärningar och på det sättet låta dina tankar gå i rätt riktning. Denna verksamhet är tjänsten för Riket, det offentliga kungörandet av de många sanningarna i Guds ord. Eftersom denna tjänst är en välsignelse och ett skydd för den åt Gud överlämnade kristne, kan vi vara tacksamma för att Gud inte har begränsat den till några få utvalda, som till exempel en präst- eller predikantklass, utan har gjort den tillgänglig för alla. Detta gör det möjligt för varje åt Gud överlämnad kristen att göra bruk av det goda som han har lärt från Guds ord och att inpränta det ännu djupare i sitt sinne.

18. a) Hur kan en kristen försvaga sin ställning i den nya världens samhälle? b) Vad kan slutligen hända med honom?

¹⁸ Då nu tjänsten är så viktig för ditt välbefinnande och din tillbörliga sinnesförfattning, kan man fråga om det skulle vara vist att försumma den för affärsintressen? Skulle det vara vist att låta jakten efter pengar så uppta din tid och dina tankar, att du bara kan ägna ringa intresse och tid åt studium av Guds ord och åt arbetet med att predika dess sanningar för andra? Skulle det vara vist att tillåta begäret efter materiella ting att behärska ditt liv? Den kristne som gör så uppbjuder inte alla sina krafter för att odla rätta önskningar. Han stärker inte sin ställning i den nya världens samhälle, utan försvagar den i stället. Han bygger inte upp sitt sinnes fästningsverk, så att det kan motstå orätta begärelser. Han begår ett allvarligt fel, som kan vålla honom omätlig skada. Han tillåter sig att sjunka ned i materialismens gungfly, och det kommer inte att dröja länge innan han försvinner från deras led som utgör den nya världens samhälle. Någon kanske söker efter honom där, men han finns där inte, och om man inte kan finna honom i den nya världens samhälle före Harmageddon, hur skall man då kunna finna honom där efteråt?

19. Vad bör man vara på sin vakt mot, och vilket handlingssätt är vist?

¹⁹ Begå inte detta fel. Låt inte ditt begär efter materiella ting bli omöjligt att tygla. Låt det inte växa och behärska ditt liv, ty då blir det en ond begärelse. ”Var vakna och var på eder vakt mot varje slag av vinningslystnad, ty även när en person har överflöd, härrör hans liv icke från de ting han äger.” (Luk. 12:15, NW) Ja, de ting som man äger eller önskar äga kan kosta en livet. Och att förlora det eviga livet för materialismens skull, det är i sanning ett mycket dyrbart offer. Det är därför vist att behärska sina materialistiska önskningar. Håll dem inom gränser. Låt de materiella tingen vara dina slavar i stället för dina herrar. Låt dem tjäna dig i stället för att du skulle tjäna dem.

20. Hur utgör liknelsen om såningsmannen en varning för åt Gud överlämnade kristna?

²⁰ Kom ihåg den liknelse som Jesus framställde om såningsmannen. En del av den säd som såningsmannen strödde ut föll ibland törnen, och dessa förkvävde den. Nu gäller detta visserligen den första sådden av sanningens säd bland jordens inbyggare, men det är också en varning för den åt Gud överlämnade kristne. Även om han har tillåtit sanningens säd att växa och bära frukt, så är det fortfarande möjligt för den att bli förkvävd av materialistiska begärelser. Hör här vad Jesus sade om detta: ”Det finnes åter andra som sås bland törnena; dessa äro de som hava hört ordet, men denna tingens ordnings bekymmer och rikedomens bedrägliga makt och begärelserna efter allt det övriga tränga in och förkväva ordet, och det bär ingen frukt.” — Mark. 4:18, 19, NW.

21. Hur kan en människa stärka sitt beslut att motstå orätta begärelser?

²¹ Världens materiella ting kan ha en överväldigande lockelse för dig och förkväva kärleken till Guds ord, endast om du låter dem göra det, endast om du tillåter ditt sinne att syssla med dem. Låt inte detta ske, utan låt i stället ditt sinne syssla med Guds rättfärdiga nya värld. Uppodla en stark åstundan efter den. Laga så att du alltid för ditt inre öga ser en bild av den världen med klara, skarpa konturer. Tänk på denna värld. Föreställ dig att du vandrar omkring mitt i dess paradisiska skönhet. Känn den frid och ro som härskar där. Se dig själv betrakta ruinerna av en av den gamla världens städer och betrakta lyckliga medlemmar av den nya världens samhälle, som flitigt arbetar med att röja undan dessa ruiner. Känn glädjen över att vara bland de överlevande från Harmageddon och kunna se på dessa den gamla världens ruiner i stället för att utgöra en del av dem. Försök att föreställa dig den lättnad du skulle erfara över att inte ha tillåtit orätta begärelser att dra dig bort från den nya världens samhälle. Därför att du motstod dem är du vid liv och kan bland dessa ruiner av den gamla världen se benen av dem som inte stod emot. Genom att på detta sätt i ditt sinne förflytta dig till den nya världen tid efter annan och kasta en blick tillbaka på den gamla världen kommer du att bygga upp ett starkare beslut att hålla fast och att motstå orätta begärelser. Vad det än är för en trängtan eller åstundan som du kan hysa, så kommer den att mätas med det måttet, om den kommer att hjälpa dig att överleva in i denna rättfärdiga värld eller om den kommer att hindra dig därifrån.

22. Vad var aposteln Paulus viss om, och hur kan en sådan övertygelse vara oss till hjälp?

²² Du bör uppodla en så stark åstundan efter Guds nya värld, att ingenting kommer att kunna dra dig bort från den teokratiska organisationen och dess högre makter, eller ”överhet”, Jehova Gud och hans Son. Du bör i ditt sinne bygga upp samma förvissning som den aposteln Paulus hade: ”Vem skulle kunna skilja oss från Kristi kärlek? Månne bedrövelse eller ångest eller förföljelse eller hunger eller nakenhet eller fara eller svärd? Ty jag är viss om att varken död eller liv, varken änglar eller andefurstar, varken något som nu är eller något som skall komma, varken någon makt i höjden eller någon makt i djupet, ej heller något annat skapat skall kunna skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus, vår Herre.” (Rom. 8: 35, 38, 39) Om också du är viss om att ingenting av allt detta kan skilja dig från Guds kärlek och hans uttryck för kärlek, som vi finner hos Kristus och i hans skapande av den nya världen, då kommer du knappast att tillåta orätta begärelser att dra dig bort. Du kommer att inse hur de sätter din framtid i fara. Du kommer att skjuta dem bort ifrån dig, innan de kan slå rot och bringa dig i olycka. Du kommer inte att begå det fel som andra har begått genom att tillåta ditt sinne att syssla med dessa begärelser.

23. a) Hur bör detta råd tas emot? b) Hur bör du rannsaka dig?

²³ Nåväl, detta råd bör inte tas emot bara som ett vackert tal. Du bör inte låta det försvinna ur ditt sinne, sedan du har lagt detta nummer av Vakttornet åt sidan. Begrunda det i stället. Rannsaka dig och se om du hyser önskningar som leder dig i fel riktning. Var ärlig när du taxerar dig själv. Det kan betyda skillnaden mellan att överleva Harmageddon och att inte överleva det. Tänk efter vilka ansträngningar du gör för att odla rätta önskningar. Är du regelbundet med, när den teokratiska organisationen samlas? Livnär du dig av den andliga föda, som Jehova tillhandahåller genom sin organisation? Tar du dig tid till personligt studium av bibeln och till begrundan av de sanningar du inhämtar? Tillåter du Guds tankar att sjunka ned djupt i ditt sinne, eller är ditt studium bara ytligt? Är du verksam i tjänsten för Riket, eller tillåter du personliga önskningar och begärelser att dra dig bort till andra intressen? Gör du en beslutsam ansträngning att odla rätta önskningar och att motstå orätta? Rannsaka dig alltså. Kom ihåg att hur du tänker och vad du gör i dessa yttersta dagar kan betyda antingen evigt liv eller evig död. Bemöda dig därför med fast beslutsamhet om att odla rätta tankar och rätta önskningar.

(The Watchtower, 1 juli 1957)

Huru kär har jag icke din lag! Hela dagen begrundar jag den. Underbara äro dina vittnesbörd, därför tager min själ dem i akt. När dina ord upplåtas, giva de ljus och skänka förstånd åt de enfaldiga. Gör mina steg fasta genom ditt tal och låt ingen orätt varda mig övermäktig. Giv mig förstånd, så att jag får leva. — Ps. 119:97, 129, 130, 133, 144.