finns tillfällen då det skulle vara orätt att inte harmas och då detta skulle visa sympati för det orätta och en lättjefull fruktan för följderna av att motstå det. Men att en person får lynnesutbrott betyder inte att han harmas mer än de som är sena till vrede. En person med självbehärskning kan inom sig rymma dubbelt så mycket känsla, men han utnyttjar den, liksom man gör med explosionerna i cylindern till en bensinmotor, så att det blir ett gagneligt och rättfärdigt resultat.

16. Varför måste tillsyningsman vara sena till vrede?

¹⁶ Eftersom människans vrede inte bär en frukt som är godtagbar för Gud, måste tillsyningsmännen bland Guds folk ge det rätta föredömet, De måste vara sena till vrede, sena till att bli förnärmade. Det hetsiga lynnet är ett tecken på svaghet. Det är det slags svaghet som gör en diskvalificerad, när det gäller privilegiet att vara tillsyningsman i Guds församling. En person skulle knappast vara att lita på såsom tillsyningsman inom Jehovas hjord, om han inte hade lärt sig att styra sitt lynne. ”En tillsyningsman måste vara fri från anklagelse såsom Guds förvaltare, han får icke vara självrådig, icke snar till vrede, ... utan bör vara en ... som utövar självbehärskning.” (Tit. 1:7, 8, NW) Om en tillsyningsman vore snar till vrede, kunde han dra svårigheter och missämja över en församling, ja, rentav fördärv. Guds ord diskvalificerar därför de personer som är snara till vrede; de är för svaga för att vara tillsyningsman!

17, 18, Vilken uppfattning har somliga om vredgade lynnesutbrott, och varför är den oriktig, både ur andlig och fysisk synpunkt?

¹⁷ Att ge fritt utlopp åt sin vrede är enligt somligas uppfattning ett bra sätt att avreagera någonting ont, ett bra sätt att frigöra instängda sinnesrörelser. Detta är fel. Vad betyder det, om några världsliga psykiatrer tror att det kan vara bra att släppa ut ånga på det sättet? De kristna bör ha Guds ord till rättesnöre för sitt handlingssätt, inte människors teorier. Jehovas ord har ingenting gott att säga om dem som ger fritt utlopp åt vrede, och inte heller säger det att sådana handlingar åstadkommer något gott.

¹⁸ Inte ens om vi ser på saken från fysisk synpunkt, kommer det något gott av vredesutbrott. Människans Skapare säger: ”Ett glatt hjärta gör gott såsom hälsobringare, men en hemsökt ande gör benen torra.” (Ords. 17:22, NW) Den som är hemsökt av känslor av vrede, förtrytelse och hämndlystnad vållar endast sig själv skada. Fler och fler läkare iakttar denna skadliga verkan. I boken Your Body and Your Mind (Din kropp och ditt sinne) skriver dr Frank G. Slaughter: ”Studier som bedrivits av doktorerna B. Mittelman och H. G. Wolff har visat att hos patienter med magsår framkallade förtrytelse och vrede en ökad sekretion av synnerligen sur magsaft, en påfallande ökning av magens sammandragningar och en allmän ökning av blodflödet genom den slemhinna som invändigt bekläder magsäcken och tolvfingertarmen... . Då dessa förändringar vanligen är förbundna men stegrade magsårssymptom, var det faktisk så, att förtrytelse vållade häftig smärta... . Magslemhinnan är ömtålig och kan lätt ta skada, och normalt är den täckt med ett skyddande lager av slem, som hindrar magsäckens inre beklädnad från att smältas av den saltsyra, som ständigt sköljer över den. Vid studier av den normala magen såg man att mycket av slemlagret sköljdes bort, när ökad mängd syra avsöndrades på grund av sinnesrörelse. Små blödningar och verkliga sprickor i magens och tolvfingertarmens slemhinna förekom ofta. Vi har här alltså alla de faktorer som behövs för att åstadkomma sårbildning, och om de förekommer tillräckligt ofta, gör de otvivelaktigt just detta.”

19. Vilken vishet har hjärtspecialister funnit i bibelns befallning: ”Låt förbittringen vara, och låt raseriet upphöra”?

¹⁹ Men verkningarna av vrede och raseri kan vara långt allvarligare än den skada som kan tillfogas ens mage. ”Ett lugnt hjärta är den köttsliga organismens liv”, säger bibeln. (Ords. 14:30, NW) För inte länge sedan gav sju hjärtspecialister råd om hur man skall undvika plötsliga hjärtattacker. De framhöll att man måste bevara sitt hjärta lugnt, undvika vrede och raseri. En av läkarna, dr Harry Gold, professor i klinisk farmakologi vid Cornelluniversitetets medicinska fakultet, sade, enligt vad som meddelades i New York Times för den 1 december 1955: ”Vi måste övertyga våra patienter om att när de i

[Karta på sidan 329]

(För formaterad text, se publikation)

HELLENISTISKA VÄLDENA som ”Nordlandet” och ”Söderlandet” (312—30 f. Kr.)

Gränser

Städer

MAAKEDONISKA VÄLDET

Pella

Acarnanien

Termopyle

GREKLAND

Chalkis

Aten

Beotien

Sparta

KRETA

CYERN

(MEDELHAVET)

TRAKIEN

Byzantion

Lysimakia

(Svarta havet)

SELEUKIDISKA VÄLDET

BITYNIEN

IliOm

Pergamus

Sardis

Efesus

Magnesia

CILICIEN

TAURUS

Tarsus

Seleucia

Antiokia

Tadmor (Palmyra)

Damaskus

Byblus

Sidon

Tyrus

Ptolemais

Jerusalem

Gasa

PTOLEMEISKA VÄLDET

Nilen

EGYPTEN

Alexandria

Memfis

LIBYEN

Röda havet

ARABIEN

Elat

MESOPOTAMIEN

Eufrat

BABYLONIEN

Babylon

Tigris

(Persiska viken)

PERSIS

ELAM

Susa

Persepolis

MEDIEN

Gaugamela

Ekbatana

CARMANIA

GEDROSIA

PONTUS

ARMENIEN

HYRCANIEN

Hekatompylos

PARTIEN

AREIA

SOGDIANA

BAKTRIEN

DRANGIANA

ARACHOSIA

(Indus)

(Jhelum)

(Chenab)

(Ravi)

(Sutlej)

Gränser

Städer

SKALA I KM

0

160

480

800