”Världens ände” är någonting att hoppas på

”EKONOMISKA och moraliska kriser, krig, mordförsök, tagande av gisslan, kapprustningen, hungersnöds- och flyktingtragedierna — mänskligheten är verkligen mycket sjuk. ... Men slutet på en värld betyder inte nödvändigtvis världens slut.” Så skrev den parisiska dagstidningen Le Monde under rubriken (på engelska) ”Apocalypse Now?”

Med dessa rader uttryckte skribenten, antingen det nu var avsiktligt eller oavsiktligt, bibelns syn på saken. Bibeln visar att en värld (i betydelsen en ”tingens ordning”) kan nå sitt slut utan att världen (i betydelsen jorden med alla dess inbyggare) förintas. Som vi också skall se, så har just de förhållanden som den franska tidningen nämnde som bevis för att mänskligheten är mycket sjuk förutsagts i bibeln som en del av ett tecken som bevisar att vi nu lever i ”avslutningen” på den nuvarande onda ”tingens ordning” och att vi nu befinner oss vid början av en ny ”tid”, som kommer att bli helt annorlunda — en ny ”tingens ordning”.

VARFÖR DEN GAMLA ”VÄRLDEN” MÅSTE FÖRSVINNA

Uttrycket ”världens ände”, som får så många människor att rysa, är missvisande, och det har använts av kristenhetens predikanter för att skrämma människor att stödja deras kyrkosystem. Det grekiska uttrycket i grundtexten betyder ”en avslutning på tingens ordning”. Därför kanske någon frågar: Varför måste den nuvarande ordningen försvinna?

Först och främst därför att så är Guds uppsåt. Varför? Den nuvarande tingens ordning har alltsedan den kom till strax efter floden på Noas tid bara blivit allt sämre. (1 Mos. 10:8—12; 11:1—9) Den skapades inte av Jehova Gud. Tvärtom har Guds sanna tjänare alltid blivit trakasserade och till och med förföljda av ”denna tingens ordnings styresmän”. (1 Kor. 2:6) Och det är inte så konstigt, eftersom aposteln Paulus kallar Satan för ”denna tingens ordnings gud”. (2 Kor. 4:4) Om inte annat, så förtjänar en sådan ordning att försvinna därför att det var ”denna tingens ordnings styresmän” som hängde ”härlighetens Herre [Kristus Jesus] på pålen”. — 1 Kor. 2:8.

Den nuvarande världsordningen har kännetecknats av ständigt ökande synd, orättfärdighet och uppror mot Gud och hans vilja. Den har uppammat orättvisa, förtryck och våld — både mellan enskilda individer och mellan nationer. Bibeln kallar den för ”den nuvarande onda tingens ordning”. (Gal. 1:4) Den är oförbätterlig. Därför måste den bort!

VETENSKAPLIGA FARHÅGOR OBEFOGADE

Men detta innebär inte slutet för planeten Jorden. Som vi såg i föregående artikel, så har vetenskapsmän uttryckt farhågor för ”kosmiska katastrofer som hotar jorden”. Men sådana farhågor är enbart hypoteser angående sådant som kan hända — de tar inte med den viktigaste kosmografiska faktorn i beräkningen: Gud och hans uppsåt med jorden.

En medlem av franska vetenskapsakademin, Pierre-Paul Grassé, säger:

”Naturlig ordning uppfanns inte av det mänskliga intellektet, och den infördes inte heller av vissa klarsynta begåvningar. Nej, den är en verklighet som sådana fysiker och matematiker som Planck och Einstein förstod fullkomligt. Att det finns ordning förutsätter att det finns en organiserande intelligens. Detta kan inte vara någon annan än Guds intelligens.”

Ja, fler och fler vetenskapsmän har kommit fram till den slutsatsen att det är förnuftigare att erkänna att det finns en intelligent Skapare än att förklara universum med ordet ”slump”.

Eftersom Gud finns, så är frågan nu: Vad är hans uppsåt med jorden? Hans ord, bibeln, svarar: ”Så säger HERREN [Jehova], han som har skapat himmelen, han som är Gud, han som har danat jorden och gjort den, han som har berett den och som icke har skapat den till att vara öde, utan danat den till att bebos: Jag är HERREN [Jehova].” (Jes. 45:18) Jehova Gud skapade inte jorden för att till slut förinta den. (Ps. 104:5) Det är Guds uppsåt att jorden skall vara ”bebodd” med ett rättfärdigt släkte av män och kvinnor, som är överlämnade åt att göra hans vilja. Detta förklarar varför Jesus lärde de kristna att bedja: ”Vår Fader i himlarna, må ditt namn bli helgat. Må ditt rike komma. Må din vilja ske, såsom i himmelen så också på jorden.” — Matt. 6:9, 10.

EN RÄTTFÄRDIG ”NY JORD”, MEN HUR?

När vi nu har bevisat att Jehova Gud, ”som har danat jorden och ... som har berett den”, har ett klart angivet uppsåt med planeten vi bor på, så återstår det bara för oss att få klart för oss vad bibeln menar, när den talar om ”en ny jord” i vilken ”rättfärdighet [skall] bo”. — 2 Petr. 3:13.

Det är uppenbart att den utlovade ”nya jorden” inte kan betyda en ny planet. Vad det betyder framgår av sammanhanget i Petrus’ andra brev. Petrus tar ett exempel från floden på Noas tid för att visa vad som skall hända innan den rättfärdiga ”nya jorden” upprättas. Han nämner ”en jord [grek.: ge], stående kompakt ur vatten och mitt i vatten genom Guds ord; och genom dessa ting drabbades världen [grek.: koʹsmos] på den tiden av förintelse då den översvämmades av vatten”. — 2 Petr. 3:5, 6.

Vilken ”värld” förintades genom floden? Petrus skrev tidigare i samma brev: ”Ja, om Gud ... inte skonade en forntida värld [koʹsmos], men han likväl höll Noa, en rättfärdighetens predikare, i tryggt förvar tillsammans med sju andra, när han störtade en syndaflod över en värld [koʹsmos] av ogudaktiga.” (2 Petr. 2:4, 5) ”En värld av ogudaktiga” fick alltså sitt slut genom syndafloden. Men jorden och några få människor fanns kvar.a Det var det onda och ogudaktiga mänskliga samhället som förintades och inte planeten jorden.

Likaså är det med avseende på den symboliska ”jorden”, som representerar det korrumperade mänskliga samhälle som har utvecklats efter floden, som Petrus därefter säger: ”Genom samma ord är de himlar och den jord som nu finns sparade åt eld och förvaras till de ogudaktiga människornas doms och förintelses dag.” (2 Petr. 3:7) Ja, precis som planeten jorden fanns kvar, när den ”värld av ogudaktiga” som fanns före floden försvunnit, så kommer den att finnas kvar efter ”elden” eller ”förintelsen” av de ”ogudaktiga människorna” och deras regeringar. Dessa senare och det onda mänskliga samhälle över vilket de styr utgör de symboliska ”himlar och den jord som nu finns”. — Jämför Uppenbarelseboken 21:8.

Petrus tillägger: ”Men det finns nya himlar och en ny jord som vi väntar på enligt hans [Guds] löfte, och i dessa skall rättfärdighet bo.” Med dessa ord avser han helt logiskt en rättfärdig ny regering (Guds rike under Kristus) och ett förnyat mänskligt samhälle. — 2 Petr. 3:13.

HUR KAN MAN FÅ ÖVERLEVA?

De flesta framtidsforskare är dystert pessimistiska, när det gäller jordens och det mänskliga samhällets framtid, men kristna som verkligen tror och följer bibeln är däremot mycket optimistiska. I alla de kriser, som jorden har upplevt sedan 1914, ser de det ”tecken” som Jesus sade att hans efterföljare skulle hålla utkik efter. Jesus tillade: ”När dessa ting börjar inträffa, räta då upp er och lyft upp era huvuden, därför att er befrielse närmar sig. ... När ni ser dessa ting inträffa, [vet ni] att Guds rike är nära. Håll er då vakna och frambär hela tiden ödmjuk bön, för att ni må lyckas i att undfly alla dessa ting, som är bestämda att inträffa.” — Luk. 21:10, 11, 25, 26, 28, 31, 36; Matt. 24:3, 7—13.

Jehovas vittnen är långt ifrån några ”domedagsprofeter”; de förkunnar i stället de allra bästa nyheter, nämligen att Guds rike står i begrepp att ta hand om jordens styrelse. De uppfyller Jesu profetiska ord: ”Och dessa goda nyheter om riket skall bli predikade på hela den bebodda jorden till ett vittnesbörd för alla nationerna; och sedan skall slutet [telos] komma.” (Matt. 24:14) Det ”slutet” innebär att den nuvarande onda tingens ordning skall förintas, ja, det innebär att det inte längre kommer att finnas orättvisa, förtryck, våld, krig, hungersnöd, sjukdomar eller lidande, nej, inte ens döden kommer att finnas mer! — Upp. 21:1—5.

”Världens ände” är sannerligen ingenting att frukta. Den är i stället någonting att hoppas på, eftersom den kommer att införa en rättfärdig ny tingens ordning på denna vackra jord, som Gud ”grundade ... på hennes fästen, så att hon icke vacklar till evig tid”. — Ps. 104:5.

[Fotnoter]

[Bild på sidan 7]

Guds rike står i begrepp att överta jordens styrelse