Bemöda er med kraft såsom Guds medarbetare

”Om ni fortsätta att göra dessa ting, skola ni på intet vis någonsin misslyckas.” — 2 Petr. 1:10, NW.

1—3. Hur bör en Guds tjänares verk vara att likna vid en smeds eller en byggmästares verk?

FÖRESTÄLL er en gammal bysmedja. Där inne är smeden i hårt arbete vid sin ässja. Han smider ihop länkar i en stor kedja, som en dag skall tjäna som ankarkätting på ett skepp. Dag efter dag, från morgon till kväll, kan man höra smeden svänga sin tunga slägga. Till sist är kedjan färdig. Varje länk är ett mästerprov av hantverksskicklighet; i den återspeglas kan man säga smeden själv, vad han är, hur han tänker och vad han tror.

² Åren går. Smeden är död, men ute på öppna havet befinner sig ett fartyg i en rasande storm. Kaptenen är tvungen att fälla ankaret och vänta. Våldsamma vindar och vågor som berg slår emot skeppet. Varje liv ombord på fartyget beror nu på kättingen, på varenda länk som smiddes i den gamla smedjan. Hela natten kastar och slingrar sig fartyget, men kedjan håller det fast. Till sist har stormen bedarrat. Alla passagerarna samlas på däck för att tacka Gud för sin räddning. Ja, tacka Gud för att de är utom fara och prisa honom för att det här på jorden fanns en gudfruktig smed, som lade sitt hjärta och sin själ i sitt arbete, en man som inte var rädd att ge ut sig, som insåg behovet av kvalitetsarbete, som inte förtröttades i att göra det goda, utan fortsatte med sitt arbete tills det var färdigt.

³ Liksom smeden är varje Guds tjänare en arbetare. Han är Jehovas arbetare. Han får inte vara osäker på att han är det eller rädd för att göra detta klart för sig, och inte heller får han försumma att ge goda bevis för att det förhåller sig så. Han får inte vara rädd att arbeta och inte heller obeslutsam i utförandet av sina plikter, ty det är ett frälsninesarbete han är delaktig i ett livräddningsarbete. Med insikt om detta förhållande ger aposteln Paulus denna förmaning åt den kristne arbetaren: ”Må var och en alltfort giva akt på hur han bygger”, eller också kan vi säga: ”hur han arbetar”. ”Om någon nu bygger på grundvalen med guld, silver, dyrbara stenar, trä, hö, strå, skall vars och ens verk bliva uppenbart, ty dagen skall avslöja det, ty det kommer att uppenbaras medelst eld, och elden själv kommer att visa hurudant vars och ens verk är. Om någons verk, som han har byggt på den, består, skall han få mottaga en belöning.” Aposteln Petrus förklarade att Jehova ”opartiskt dömer efter vars och ens gärningar”. — 1 Kor. 3:10—15; 1 Petr. 1:17; NW.

4. Hur kommer värt verk som Guds tjänare att sättas på prov?

⁴ Smedens verk visade sig vara oklanderligt, när det sattes på prov. Det bestod. Det räddade liv. Kommer ditt verk att bestå, när det utsätts för de svåra proven i vår tid? När striden vid Harmageddon bryter lös, utkämpas och vinns, kommer det då att finnas någonting kvar som visar att du har arbetat? Kommer det som är kvar av ditt verk att tillvinna dig en belöning från Jehova? Lycklig den som då finner att han inte har arbetat förgäves! — 1 Kor. 15:58; Hebr. 6:10.

5, 6. Vad för ”verkstad” och ”verktyg” har Guds tjänare, och vari består hans arbete? Hur viktig är beskaffenheten av hans arbete?

⁵ Guds tjänare har sitt personliga distrikt som sin verkstad. Som verktyg har han Jehovas ord, bibeln, och även Vakttornet och Vakna!, böcker och broschyrer och andra hjälpmedel vid bibelstudium, vilka alla bidrar till att det verk han utför blir gott. Han har stöd av Guds ande och Jehovas organisation. Hans verk, liksom smedens, räddar liv. Han smider också ihop länkar i en stor kedja, en kedja som inte är gjord av järn, utan av Guds bestående andliga egenskaper. Dessa egenskaper måste han utarbeta, hamra fram, inte bara hos sig själv, utan också hos personer av en god vilja, som önskar bli fastlänkade vid den motbildliga arken, den nya tingens ordning, och bli räddade tillsammans med den genom Harmageddons väldiga storm, som snabbt närmar sig.

⁶ På denna kedja beror inte endast arbetarens eget liv, utan också alla de människors liv, som är av en god vilja och som finns på hans distrikt. De är hans arbetsfält. Han håller på att forma dem för frälsning. Paulus talade om församlingen i Korint såsom resultatet av ”mitt verk i Herren”. Våra återbesök och bibelstudier hos de människor av en god vilja, som vi visar hän till den nya världens samhälle, är vårt verk i Herren. Om vi såsom Guds arbetare är likgiltiga eller apatiska med avseende på våra åligganden, så kommer det att ge sig till känna genom beskaffenheten av vårt verk, genom beskaffenheten av våra studier och vår tjänst för Jehova. Om vi utför ett undermåligt arbete, så förminskar vi människors utsikter till frälsning. Ett inkompetent arbete kan kosta liv, och bland de liv som kan gå förlorade på grund av vår försumlighet kan också vårt eget liv vara. Ge därför akt på hur du arbetar. — 1 Kor. 9:1.

7, 8. Vilka är fordringarna för att man skall kunna utföra högklassigt arbete av livsfrälsande beskaffenhet?

⁷ Varje länk är en viktig andlig egenskap, som leder till frälsning. Ingen länk får försummas eller behandlas lättvindigt, ty en kedja är endast så stark som dess svagaste länk. Varenda länk mellan ankaret och fartyget måste hålla, om skeppsbrott skall undvikas. Det är endast om varje länk är av gott järn och är smidd på rätt vis som den kan utstå påfrestningarna under en storm.

⁸ Vilka är då dessa bestående, järnlika egenskaper som så att säga måste hamras ut i vårt liv? Hur kan vi göra dem till en del av vårt tänkande, vårt arbete, vår förnyade personlighet? Det är inte ordnat så att man kan ta det lättvindigt, göra som man behagar, om man vill vinna dessa bestående egenskaper. Endast genom att vi bemödar oss med kraft såsom Guds arbetare kan vi hoppas på att liksom smida fast dem i vårt liv och på så sätt hålla måttet inför Jehovas fordringar och vinna liv.

Vilka de livsfrälsande egenskaperna är och hur man tillägnar sig dem

9, 10. Vilken kedja av andliga egenskaper omnämner Petrus, och vilket värde tillskriver han den?

⁹ Vårt hopp är att vinna frälsning eller evigt liv genom vår Herres, Jesu Kristi, rike, hans som är kaptenen på vårt fartyg. Paulus kallar vårt hopp ”ett ankare för själen”. Tron på att detta liv är uppnåeligt är den första länk som svetsas fast vid ankaret, vårt hopp. Så här säger Petrus: ”Av denna orsak må ni ... till eder tro lägga dygd, till eder dygd kunskap, till eder kunskap självbehärskning, till eder självbehärskning uthärdande, till edert uthärdande gudaktig hängivenhet, till eder gudaktiga hängivenhet broderlig tillgivenhet, till eder broderliga tillgivenhet kärlek.” Dessa andliga egenskaper bildar den kedja som är nödvändig för frälsning, ty under inspiration säger Petrus så här: ”Ty om dessa ting förefinnas i eder och överflöda, så komma de att hindra eder från att vara vare sig overksamma eller ofruktsamma i fråga om den exakta kunskapen om vår Herre Jesus Kristus. Ty om dessa ting icke finnas hos någon, är han blind, i det han tillsluter sina ögon för ljuset, och har tagit sig till att glömma att han för länge sedan har blivit renad från sina synder. Fördenskull, bröder, gör så mycket mera edert yttersta för att göra eder kallelse och edert utväljande fasta för eder, ty om ni fortsätta att göra dessa ting, skola ni på intet vis någonsin misslyckas. I själva verket kommer på det sättet ingången i vår Herres och Frälsares, Jesu Kristi, eviga rike att rikligen förlänas eder.” — Hebr. 6:19; 2 Petr. 1:5—11; NW.

¹⁰ Vårt hjärtas åstundan är att vinna inträde i detta eviga rike och den värld som det härskar över. Petrus säger att dessa egenskaper kommer att tillförsäkra oss detta inträde. Då bör det vara vår önskan att till varje pris utveckla dessa andliga egenskaper hos oss. Hur kan vi bäst göra detta?

Tro

11. Hur kan vi känna igen en god och en dålig Ordets tjänare?

¹¹ Liksom det finns goda och dåliga smeder, så finns det goda och dåliga Ordets tjänare. Man kan känna igen var och en på hans verk. När människor med ingen tro alls eller ringa tro börjar utöva ämbetet som Ordets förkunnare, så sjunker den andliga verksamhetens standard eller kvalitet avsevärt. Det är därför som det i våra dagar är svårt att i kristenheten finna människor med sann tro på Jehova och hans ord, emedan dess präster och predikanter är arbetare utan tro. Jehovas arbetare får inte vara det. De måste vara människor med tro, ty ”utan tro är det omöjligt att täckas Gud”. Detta innebär att man måste ha en levande, verksam tro, ty ”tron i sig själv [är] död, om den icke har med sig gärningar”. Det är inte nog med att denna tro finns hos arbetarna själva, utan de måste också veta hur de skall meddela den åt andra. Detta gör arbetaren genom att ge uttryck åt sitt hopp, genom att predika Riket och frälsning genom Jesus Kristus. — Hebr. 11:6; Jak. 2:17.

12. Hur förvärvas tro?

¹² En stark tro förvärvas genom att man studerar Guds ord och utövar övertygelse om detta ords sanning: ”Så följer tron det som omtalas. Och det som omtalas kommer i sin tur genom ordet om Kristus.” Ju mer vi ger uttryck åt vår övertygelse om Jehovas ords sanning, dess starkare blir vår tro. Vet att de rättfärdiga skall ”leva på grund av tro”, men om de ryggar tillbaka, så har Jehova inte behag i dem. — Rom. 10:17; Hebr. 10:38, 39; NW.

Dygd

13. Vad är dygd, och varför måste en kristen frambringa bevis på dygd?

¹³ Petrus säger att vi bör lägga dygd till vår tro. Med dygd avses att man följer en god moral eller ett handlingssätt i överensstämmelse med rätta normer. Dygden har att göra med uppriktighet i uppförandet och ostrafflighet. Likt odugliga smeder kan kristenhetens präster och predikanter peka på sig själva som Guds arbetare, men oärligheten, korruptionen, brottsligheten och sedefördärvet bland deras församlingsmedlemmar bevisar att deras verk är utan dygd. En kristen måste frambringa bevis på dygd både hos sig själv och i sitt verk, om han skall kunna till gagn för sig själv och andra utröna Guds goda och välbehagliga och fullständiga vilja. I annat fall har hans tro ingen betydelse. Den är död. — Rom. 12:2.

14. Hur förvärvas dygd?

¹⁴ Dygd förvärvas genom att man inför rätta tankar i sitt sinne och hjärta, genom att man tänker på sådant som är rätt, sant, kyskt, värt att älska och lovvärt, genom att man tar ”varje tanke till fånga för att bringa den till lydnad för Kristus”. Detta är inte så lätt att göra. Det kräver att man disciplinerar sig själv, övar självförnekelse, arbetar strängt. Men det för med sig belöningar. När någon avlägsnar det onda från sitt handlingssätt inför Jehovas ögon, så bevisar han för sig själv och andra hur djupt uppriktig och hängiven Jehova han är. Utan dygd skulle de kristna aldrig ”komma att vara ostraffliga och oskyldiga, Guds barn utan vank bland ett vrångt och förvänt släkte”. Dygd är en väsentlig betingelse för frälsning. — 2 Kor. 10:5; Fil. 4:8, 9; 2:15; NW.

Kunskap

15. Vilken praktiskt användbar kunskap bör en Guds tjänare ha?

¹⁵ Petrus förbinder dygd med kunskap. Liksom duktiga smeder har kunskap och förmåga att utföra arbeten av många olika slag, så har Jehovas arbetare en vidsträckt andlig kunskap och förmågan att utföra effektivt och gediget andligt arbete. De har en god, praktiskt användbar kunskap i bibeln. De känner den rätta läran och är väl rustade för att undervisa i den. De har flera olika predikningar om tre till åtta minuter, som de kan använda i sin tjänst från hus till hus. De har också ett antal predikningar för återbesök hos intresserade personer och en lång rad med kortare framställningar att använda vid spridning av tidskrifterna Vakttornet och Vakna! De har kunskap om hur man skall tala offentligt; de vet hur man skall trösta och visa medlidande. De har ett nästan oinskränkt förråd av bibelkunskap. De är väl förtrogna med sina verktyg, sina hjälpmedel vid bibelstudium, och vet hur de skall bruka dem effektivt till Jehovas ära.

16. Hur kan vi vara arbetare som inte har något att blygas lör?

¹⁶ Då ju Jehovas arbetare är förpliktade att svara envar som begär skäl för det hopp som är i dem, måste de studera och göra detta både enskilt, i grupper och som församling. De måste ha svar, rätta svar, skriftenliga svar. Den exakta kunskapen bygger upp tron, den stärker dygden, den håller vårt hopp levande inom oss. Om vi har exakt kunskap, kan vi förmedla kunskap till människor av en god vilja, dessa som är vårt arbetsfält, och så göra dem starka i hoppet, i tron och i dygden. Men om vi inte har kunskap om Jehovas uppsåt, hur skall vi då kunna undervisa andra? Det är då omöjligt för oss att göra ett gott arbete. Paulus ger denna förmaning: ”Gör ditt yttersta för att träda fram inför Gud såsom godkänd, en arbetare som icke har något att blygas för, i det han rätt handskas med sanningens ord.” Bemöda er alltså med kraft för att uppnå exakt kunskap, ty ”fördelen med kunskap är att visheten själv bevarar sina ägare vid liv”. Kunskapen är alltså en viktig länk i frälsningens kedja. — 2 Tim. 2:15; Pred. 7:13; NW.

Självbehärskning

17. Varför måste vi visa självbehärskning, och hur?

¹⁷ Petrus uppmanar oss att till vår kunskap lägga självbehärskning. Varför? Därför att kunskap är makt, och obehärskad makt eller kraft kan skada och förstöra. Smeder har stor kraft i sina väldiga, muskulösa armar, men de måste behärska denna kraft, när de smider ömtåliga metaller, ty annars kan de förstöra sitt arbete. De måste veta när de skall slå till med hammaren och hur hårt. Samma regel gäller för rikesförkunnaren, Jehovas arbetare. Om han till exempel skulle gå till människor, som han har satt i gång ett nytt bibelstudium med, och säga till dem att det inte finns någon treenighet, inget brinnande helvete, ingen odödlig själ, ingen himmel för dem, ingen jul, ingen påsk — vet du vad följden skulle bli? Inget studium! Därför måste Jehovas tjänare inte endast inhämta sanningar, utan också veta när och hur han skall göra bruk av dem. Självbehärskningen måste inte endast tillämpas på fältet, utan också hemma, i vårt förvärvsarbete, på samlingsplatserna för tjänsten och i församlingen. Den måste ingå som en beståndsdel av den kristnes tänkesätt. Hamra och svetsa fast denna självbehärskningens egenskap i dig, ty den råder över död och liv.

Uthärdande

18. Vad måste vi alla uthärda, och varför?

¹⁸ Nära förbundet med självbehärskningen är uthärdandet. Paulus sade: ”Kasta därför icke bort eder dristighet att tala ut, som skall få en stor belöning sig given. Ty ni måste uthärda, så att ni, sedan ni gjort Guds vilja, må få mottaga uppfyllelsen av löftet.” Hela världen av i dag brister i fråga om uthärdande. Den är orolig, nervös, otålig, men vi får inte vara på det sättet. Vi måste uthärda, framhärda, i rätta gärningar, så att vi må få vad utlovat är, belöningen för vår möda. Vi måste uthärda i arbetet från hus till hus. Vi måste uthärda i arbetet med att göra återbesök och hålla bibelstudier i hemmen. Vi måste uthärda de prövningar, som drabbar oss, och utöva den övertygelsen att Gud är trofast, som har givit löftet. Vi måste härda ut med varandra. Paulus sade: ”Fördenskull fortsätter jag att uthärda allt för de utvaldas skull, för att de också må uppnå frälsningen som är i förening med Kristus Jesus jämte evig härlighet.” Det är inte den som startar i loppet som vinner priset, utan ”det är den som har uthärdat intill slutet som skall bliva frälst”, sade Jesus. ”Så låt oss icke upphöra med att göra vad som är rätt, ty i sinom tid skola vi skörda genom att icke giva tappt.” — Hebr. 10:35, 36; 2 Tim. 2:10—13; Matt. 24:13; Gal. 6:9; NW.

Gudaktig hängivenhet

19. Vilka resultat har gudaktig hängivenhet med sig?

¹⁹ Om vi skall kunna uthärda intill slutet, måste vi ha gudaktig hängivenhet. Odelad hängivenhet för Jehova krävs av alla som skall utföra ett gott verk. Detta är en hängivenhet som smittar av sig, som värmer upp våra bröder till livaktighet i Jehovas tjänst. Det är en hängivenhet som frambringar frukt. I Jesu liknelse om talenterna inhämtar vi att vi inte endast måste hålla fast och bevara det vi har, utan att vi måste föröka det genom att fördubbla det. Den slav som ökade sina talenter från fem till tio, och den andre som ökade sina från två till fyra, fick höra husbondens ”Väl gjort!” Men den som gömde sin talent kallades ond och lat. Talenten blev tagen ifrån honom och given åt den som hade tio talenter. Den gudomliga regeln lyder: ”Den som har, åt honom skall mera givas, och han skall få överflöd; men den som icke har, från honom skall tagas även vad han har.” Bemöda dig därför med kraft, så att de privilegier som du nu åtnjuter inte blir tagna ifrån dig och givna åt någon annan. — Matt. 13:12, NW.

Broderlig tillgivenhet och kärlek

20. Hur ger sig broderlig tillgivenhet till känna?

²⁰ Till denna länk av gudaktig hängivenhet uppmanar oss Guds ord att foga broderlig tillgivenhet. Paulus skriver: ”Hav i broderlig kärlek öm tillgivenhet för varandra. Tag ledningen i att bevisa varandra heder. Gå icke och söla i edert arbete. Var glödande genom anden. Var slavar åt Jehova.” En väsentlig del av det som åligger en kristen, av det som är hans arbete, är att ha djup tillgivenhet för bröderna. Vad dem beträffar, som vi har djup tillgivenhet för, så hoppas vi på deras frälsning lika mycket som på vår egen. Vi har omsorg om dem. Vi besöker dem, när de är sjuka, uppmuntrar dem att uthärda, när de är utsatta för prövningar, vi tillgodoser deras fysiska behov, när det är nödvändigt, vi beder för dem, längtar efter dem och älskar dem. Den broderliga tillgivenheten håller vår kedja i ett friskt andligt tillstånd, fritt från alla fördärvbringande inflytanden, som kan fräta på kedjan och så försvaga dess motståndskraft. — Rom. 12:10, 11, NW.

21—24. Varför är kärlek av så stor betydelse, och vilka måste vi älska?

²¹ Broderlig tillgivenhet och vår sista länk, som är kärlek, är mycket nära förbundna med varandra. Hur betydelsefull kärleken är visade Paulus när han sade att om han talade människors och änglars tungomål, om han hade profetians gåva och förstode alla de heliga hemligheterna och all kunskap, om han hade all tro, så att han kunde förflytta berg, om han gåve sina tillhörigheter för att föda andra, om han överlämnade sin kropp, för att han måtte kunna berömma sig, men inte hade kärlek — ”så är jag ingenting”, säger han. ”Så gagnar det mig alls icke.” — 1 Kor. 13:1—3, NW.

²² Man måste älska, ty ”Gud är kärlek”. ”Kärlek uppbygger” den som älskar och den som blir älskad. Petrus säger: ”Framför allt hav intensiv kärlek till varandra, ty kärleken överskyler en mängd synder.” Paulus manar: ”Ikläd eder kärleken, ty den är ett fullkomligt föreningsband.” ”Den fördrager allting, tror allting, hoppas allting, uthärdar allting. Kärleken tryter aldrig.” Jesus sade: ”Därigenom skola alla veta, att ni äro mina lärjungar, om ni hava kärlek inbördes.” — 1 Joh. 4:16; 1 Kor. 8:1; 1 Petr. 4:8; Kol. 3:14; 1 Kor. 13:4—8; Joh. 13:35; NW.

²³ Om stålet i vår kedja härdas medelst kärlek, kan den aldrig brytas, den kommer att bestå i varje prövning, som Satan och hans onda organisation kan utsätta den för. Utan kärlek är vår kedja ingenting, är vårt verk ingenting, är vi ingenting. Kärlek till Gud och kärlek till nästan måste genomtränga varje fas av vårt liv, om vi skall få Jehovas godkännande. (1 Kor. 16:14) ”Detta är vad kärleken till Gud innebär: att vi hålla hans bud.” Och ett av dessa bud säger att ”den som älskar Gud också bör älska sin broder”. Det bästa hos en Guds arbetare är inte de predikningar han framför, den undervisning han ger, inte heller den inspiration han framkallar, utan det liv i kärlek som han lever. ”Faren efter kärleken.” Den är Kristi väg. Den för till evigt liv. — 1 Joh. 5:3; 4:21; NW; 1 Kor. 14:1.

²⁴ Vår kedja är fullständig. Varje länk har blivit färdigsmidd. Petrus sade: ”Om dessa ting förefinnas i eder och överflöda, så komma de att hindra eder från att vara vare sig overksamma eller ofruktsamma. Ty om ni fortsätta att göra dessa ting, skola ni på intet vis någonsin misslyckas.” ”Förbliv vid dessa ting, ty genom att göra detta kommer du att frälsa både dig själv och dem som lyssna till dig.” Ditt verk kommer att vara fruktbringande. Det kommer att bestå, när det utsätts för eld. — 2 Petr. 1:8, 10; 1 Tim. 4:16; NW.

Vad för slags arbetare är du?

25. Hur skulle svaghet i arbetet som en Ordets förkunnare komma till synes?

²⁵ Vad för slags arbetare är du? Har du dessa bestående egenskaper i överflöd? Beflitar du dig om att hamra in dem i ditt arbete, dina återbesök och bibelstudier, så att de som du undervisar i sin tur kan vidarebefordra dem till andra i ett slags kedjereaktion? Om du är verksam och fruktsam, fruktbringande, då är du med all sannolikhet en god arbetare för Jehova. Men om du är overksam och ofruktsam, inte bär frukt, då är din andliga kedja svag. Du behöver rannsaka dig själv och se till att dessa egenskaper blir stärkta.

26, 27. Vilka verk är det som i realiteten har någon betydelse, och varför?

²⁶ Det största privilegium, som kan komma någon människa till del, är att vara en arbetare för Jehova. Om vi arbetar i sten, så kommer vårt verk att förgås; om vi arbetar i metall, så kommer tiden att utplåna det; om vi bygger skyskrapor och mäktiga välden, så kommer de att smulas till stoft. Men om vi arbetar för Jehova, om vi genomsyrar människors hjärtan och sinnen med rättfärdiga principer för hur man bör handla, med fruktan för det orätta och kärlek till det rätta; om vi inpräglar i dem tro, dygd, kunskap, självbehärskning, uthärdande, gudaktig hängivenhet, broderlig tillgivenhet och kärlek; om vi hos människor av en god vilja skapar hängivenhet för Jehova och hans rike — då kommer vi att på dessa tavlor, som består av människohjärtan, inrista någonting som ingen tid kan utplåna, ett verk som kommer att framstå klarare och klarare med åren och hela evigheten igenom, ett verk som kommer att leva i hjärtat hos män och kvinnor, som är skapade till Guds avbild och att vara honom lika.

²⁷ När så Harmageddonstridens storm bryter lös i allt sitt raseri och skakar både himmel och jord, då kommer ditt verk inte att gå förlorat, utan bli beståndande. De som överlever striden vid Harmageddon kommer att tacka Jehova och prisa honom för att han hade arbetare på jorden som inte var rädda för att lägga sitt hjärta och sin själ i sitt arbete, människor som var villiga att bemöda sig med kraft för Rikets sak. Ditt verk kommer inte att förgås, utan kommer att bestå för evigt i deras liv som lever i Guds nya värld. ”Följaktligen, mina älskade bröder, må ni bliva ståndaktiga, orubbliga, i det att ni alltid hava fullt upp att göra i Herrens verk, då ni veta att edert arbete icke är förgäves i förbindelse med Herren.” — 1 Kor. 15:58, NW.

(The Watchtower, 15 juli 1959)