mänskligheten. (Joh. 17:3) Bilder och beläten, som varken kan se eller känna eller tala, kan inte hjälpa någon att känna Gud och tillbedja honom på rätt sätt. (Ps. 115:4—8) Denna högst betydelsefulla undervisning kan man endast få genom att studera Guds ord, bibeln.

Men förutom det att bilddyrkan inte är till någon nytta kan den vara till skada. Hur så? Den kan orsaka en bräcka i ens förhållande till Jehova, och det är mycket viktigt att man inser detta. Beträffande israeliterna, som ”retade honom [Gud] genom sina främmande gudar”, förutsade Gud: ”Jag vill fördölja mitt ansikte för dem.” (5 Mos. 32:16, 20) För att kunna återuppbygga ett gott förhållande till Gud måste de ”kasta bort de avgudar” som de hade gjort åt sig ”till synd”. — Jes. 31:6, 7.

Aposteln Paulus pekade på en annan skadlig verkan av bilddyrkan. Han sade att en relativ tillbedjan genom bilder ägnas ”åt demoner och icke åt Gud”. (1 Kor. 10:20, Åk) Att någon har religiösa tavlor, bilder eller fetischer kan ibland rentav inbjuda till angrepp från den osynliga världen. En kvinna i Nordamerika berättar följande om sin mor: ”Hon hade varit sjuk nästan hela sommaren. När min man och jag besökte henne, berättade hon för mig att hon på natten hade sett ett milt ljussken sväva omkring i rummet. Sedan hade sängkläderna dragits av henne, och hon tyckte att ett barn hade krupit ner bredvid henne i sängen. Hon var ett nervvrak.” Vad var orsaken till dessa egendomliga omständigheter?

Dottern sökte igenom huset och fann två religiösa tavlor. Kunde dessa ha något att göra med moderns svårigheter? Eftersom de visste att bibeln förbinder bilddyrkan med demonism, beslöt de att bränna upp målningarna och se vad som skulle hända. Dottern fortsätter: ”Hur lyckliga var vi inte över att se att min mor var på benen redan nästa dag och kände sig bättre än hon hade gjort under hela sommaren!” Många har haft liknande erfarenheter.

Bilddyrkan kan inte hjälpa någon att vinna Guds godkännande. Vi har sett hur Gud betraktar ”relativ” tillbedjan genom bilder. Den går inte till honom, utan till demonerna. Detta kan endast leda till ett spänt förhållande till Gud och ibland också inbjuda till ett direkt angrepp från demonerna. Hur lämpligt är därför inte Skriftens råd: ”Kära barn, akten eder för avgudarna”! — 1 Joh. 5:21, Benelius.

Är du en så dålig människa att Gud inte kan förlåta dig?

MILLIONER människor överallt i världen, människor från alla slags miljöer, får höra de goda nyheterna om Guds rike. De lär känna de välsignelser det skall medföra: Död, sorg och plåga skall tas bort; var och en skall sitta under sitt vinträd och sitt fikonträd, och ingen skall förskräcka honom. Alla dessa löften framläggs för dem som ödmjukt söker Jehova och hans rättfärdighet. — Jes. 2:4; Sef. 2:3; Upp. 21:4.

Det kan hända att du har hört dessa goda nyheter men menar att dessa löften inte gäller dig på grund av det liv du levat. Om du tidigare hade fått tillfälle att lära känna Gud och hans rikes välsignelser, då kunde ditt liv ha blivit annorlunda, men så var inte fallet. Det kan hända att du på grund av att du sett orättvisa förhållanden har känt dig berättigad att ta saker och ting i egna händer och till och med tillgripa oärlighet eller våld. Det kan också hända att du, likt många andra, har fostrats i en dålig miljö och så blivit indragen i olika slag av otillbörligt uppförande och till och med kan ha följt en sådan kurs under många år. Det är som bibeln säger: ”Dåligt umgänge fördärvar nyttiga vanor.” — 1 Kor. 15:33, NW.

När du blickar tillbaka, menar du kanske att du har förskaffat dig en dålig meritlista. Du kan önska att du skulle kunna ändra dig, men så menar du kanske att det inte tjänar något till, att Gud inte kan förlåta en sådan som du. Men bibeln visar att Jehova, fastän han inte godkänner orätta gärningar och ogärningsmän, ändå inte är en