De fyra ryttarnas ritt — ett tecken

”Och jag såg, och se, en vit häst; ... en eldfärgad häst; ... en svart häst; ... en blek häst; och i han som satt på den hade namnet Döden. Och hades följde tätt efter honom.” — UPPENBARELSEBOKEN 6:2—8.

1. Vad gjorde presidenten för Watch Tower Bible and Tract Society vid huvudkontoret i Brooklyn, innan han gick och satte sig på sin plats vid frukostbordet den 2 oktober 1914?

DET var fredagen den 2 oktober 1914. In i matsalen vid 124 Columbia Heights i Brooklyn i New York i USA, där personalen vid huvudkontoret för Watch Tower Bible and Tract Society satt församlad, steg Sällskapets president. Klockan var sju på morgonen. Innan han gick och satte sig på sin plats vid huvudändan av matbordet, stannade han till. För att få Betelfamiljens hela uppmärksamhet klappade han i händerna. Sedan citerade han, med positiv stämma, inledningsorden i vers 2 i sången ”Vår konung tågar fram”, som vi kan finna på sidorna 58 och 59 i sångboken Morgonsånger. Han sade: ”Se, världens riken ändas, deras troner falla så.” (Den engelska texten lyder: ”The Gentile Times have ended, for their kings have had their day”, vilket kan översättas med: ”Hedningarnas tider har nått sitt slut, för deras kungar har haft sin tid.”) Först därefter satte han sig på sin vanliga plats för att presidera vid Betelfamiljens dagliga religiösa program vid frukosten.

2. Hur långt i förväg hade presidenten pekat fram emot detta markerade år, och till när under världskonflikten fick han leva?

² Redan år 1876 lät presidenten publicera en artikel i tidskriften The Bible Examiner (Bibelgranskaren), där han pekade fram emot år 1914 som det år då ”hedningarnas tid” skulle nå sitt slut, vilket skulle få allvarliga följder för hela människovärlden. (Lukas 21:24, äldre sv. övers.) Det förvånansvärda var att det första världskriget i mänsklighetens historia hade pågått i 65 dagar, då presidenten kungjorde för Betelfamiljen i Brooklyn att hedningarnas tider hade nått sitt slut. Då hade deltagarna i denna fruktansvärda konflikt redan utfärdat 14 krigsförklaringar. Innan denna ondskefulla kamp om världsherravälde och om den kommersiella marknaden i världen hade nått sitt slut, hade 29 nationer och imperier blivit invecklade i denna helt ofattbara konflikt. Sällskapets president, som uttalade dessa så lämpliga ord, dog innan hans land, Nordamerikas förenta stater, drogs in i första världskriget den 6 april 1917 och allierade sig med det brittiska imperiet mot centralmakterna i Europa.

3. Hur hade presidenten gång på gång framhållit innebörden i året 1914, och hur kunde han känna sig, då han sade: ”Hedningarnas tider har nått sitt slut”?

³ Sällskapets president hade gång på gång framhållit den viktiga innebörden i året 1914 i tidskriften Vakttornets spalter, från år 1879 och framåt, och särskilt i boken The Time Is at Hand (Tiden är nära) som utgavs år 1889 (på svenska år 1906). Men den 2 oktober 1914 hade han sett tillräckligt av de rådande förhållandena i världen detta minnesvärda år för att vara helt säker på att det han publicerat varit rätt. Han kunde känna att han hade blivit bevisad vara sannfärdig, åtminstone i denna fråga, som noggrann forskare i bibelns kronologi eller tidsschema, i den bok som innehåller profetior om Guds tider och stunder.

4. Vilkas ritt hade Sällskapets president fått se början av innan han dog, och vad kunde ritten med rätta sägas vara ett ”tecken” på?

⁴ Således fick Sällskapets president se början av Apokalypsens fyra ryttares ritt, vilken skulle äga rum från det år då hedningarnas tider skulle sluta enligt bibelns kronologi, innan han helt oväntat dog på eftermiddagen tisdagen den 31 oktober 1916. Apokalypsen eller Uppenbarelseboken är den sista boken i de kristna grekiska skrifterna, som i allmänhet kallas Nya testamentet. De fyra ryttarnas ritt är av världsvid betydelse, för den utgör ett ”tecken” som visar var den mänskliga familjen befinner sig på tidens ström. Den visar att vi lever i den tid som Jesu lärjungar kallade ”avslutningen på tingens ordning”. (Matteus 24:3) Att den är ett ”tecken” får vi veta i inledningsversen i Uppenbarelseboken, där vi läser: ”En uppenbarelse genom Jesus Kristus, som Gud gav honom, för att visa sina slavar de ting som inom kort måste ske. Och han sände ut sin ängel och framställde det i tecken genom honom för sin slav Johannes.” — Uppenbarelseboken 1:1.

5. Hur skiljer sig olika bibelöversättningar från varandra när det gäller hur de symboliska framställningarna i Uppenbarelseboken presenterades, och vad är Uppenbarelseboken fylld av i överensstämmelse med inledningsorden i den?

⁵ De fyra ryttarnas ritt framställs i Uppenbarelseboken 6:1—8. Det är intressant att lägga märke till att Nya Världens översättning av de kristna grekiska skrifterna använder uttrycket ”framställde det i tecken” och på så sätt är i överensstämmelse med Rotherhams översättning The Emphasised New Testament.a Formuleringen ”tecknade det” används i Konung Jakobs översättning (Engelska auktoriserade översättningen) från år 1611, medan vi i Karl XII:s bibel av år 1703 finner uttrycket ”haver betecknat”. I enlighet med dessa inledningsord är den sista boken i bibeln, Uppenbarelseboken, full av tecken, symboliska framställningar, av sådant som är av största vikt och betydelse i människans historia. Dessa ting skulle inträffa i framtiden, ”inom kort”.

De fyra hästarna och deras ryttare

6. För vilka har det reserverats en möjlighet att ta del av den lycka som förutsagts i Uppenbarelseboken 1:3, och hur kan de få del av den?

⁶ Utvecklingen i historien har inte varit sådan att dessa ting bevisligen blev en verklighet under den tid av 1.800 år som började efter aposteln Johannes’ död omkring år 98 v.t. Därför riktar vi nu vår uppmärksamhet på vår tid, 1900-talet. När vi undersöker saken finner vi att vi som lever i detta spännande århundrade är de som reserverats en möjlighet att ta del av den lycka som den inspirerade aposteln pekade fram emot då han skrev: ”Lycklig är den som högläser och lyckliga de som hör denna profetias ord och som iakttar de ting som är skrivna i den; ty den fastställda tiden är nära.” (Uppenbarelseboken 1:3) Låt oss för vår lyckas skull undersöka ”tecknet”, de fyra hästarna och deras ryttare. Låt oss läsa Uppenbarelseboken 6:1—8:

7. Vad framträdde då Guds lamm bröt det första sigillet på skriftrullen som han hade i sin hand?

⁷ ”Och jag såg när Lammet [Jesus Kristus] bröt ett av de sju sigillen [på skriftrullen som han hade i sin hand], och jag hörde en av de fyra levande skapelserna säga med en röst såsom av åska: ’Kom!’ Och jag såg, och se, en vit häst; och han som satt på den hade en båge; och en krona gavs åt honom, och han red ut segrande och för att göra sin seger fullständig.

8. Vad såg aposteln Johannes då det andra sigillet på skriftrullen bröts?

⁸ Och när det bröt det andra sigillet, hörde jag den andra levande skapelsen säga: ’Kom!’ Och en annan kom ut, en eldfärgad häst; och åt honom som satt på den gavs det att ta bort freden från jorden, så att de skulle slakta varandra; och ett stort svärd gavs åt honom.

9. Vad såg och hörde Johannes då det tredje sigillet bröts?

⁹ Och när det bröt det tredje sigillet, hörde jag den tredje levande skapelsen säga: ’Kom!’ Och jag såg, och se, en svart häst; och han som satt på den hade en våg i sin hand. Och jag hörde en röst såsom i de fyra levande skapelsernas mitt, och den sade: ’En liter vete för en denar, och tre liter korn för en denar; och skada inte olivoljan och vinet.’

10. Vad såg och hörde Johannes i synen då det fjärde sigillet bröts?

¹⁰ Och när det bröt det fjärde sigillet, hörde jag den fjärde levande skapelsens röst säga: ’Kom!’ Och jag såg, och se, en blek häst; och han som satt på den hade namnet Döden. Och hades följde tätt efter honom. Och det gavs dem myndighet över fjärdedelen av jorden, att döda med ett långt svärd och med hungersnöd och med dödlig hemsökelse och genom vilddjuren på jorden.”

DEN VITA HÄSTEN OCH DESS RYTTARE

11—13. a) Vad är den vita hästen en bild av, och vad slags person är dess ryttare en bild av? b) Vilken ryttare som psalmisten riktade sig till motsvarar ryttaren på den vita hästen, och på vem tillämpar Paulus, i Hebréerna 1:8, 9, dessa profetiska ord?

¹¹ Den vita hästen betecknade en kunglig ridhäst, en bärare av en kunglig person, en rättfärdig och ren bärare, som rör sig snabbt i likhet med en bokstavlig häst. Ryttaren på detta snabba fortskaffningsmedel betecknade en nyligen insatt kung, för en kungakrona gavs åt honom. Han var en krigarkung, för han var väpnad med en båge. Han red dessutom ut segrande, och han besegrade alla sina fiender, även den siste motståndaren till hans rike. Hans seger skulle bli fullständig! I harmoni med detta fick han ett långt svärd, ett kungligt krigsredskap. Vem har då fullgjort denna uppgift nu på 1900-talet? Tydligtvis samme kung som uppfyller Psalm 45, där vi läser:

¹² ”Mitt hjärta sjuder av en god sak. Jag säger: ’Mitt verk angår en kung.’ ... Bind ditt svärd vid din höft, du väldige, i din värdighet och din prakt. Och fortsätt att ha framgång i din prakt; far i sanningens sak och i ödmjukhet och rättfärdighet, och din högra hand kommer att undervisa dig i ting som inger fruktan. Dina pilar är skarpa — under dig fortsätter folk att falla — i hjärtat på kungens fiender. Gud är din tron till obestämd tid, ja för evigt; ditt kungadömes spira är en rättrådighetens spira. Du har älskat rättfärdighet och du hatar ondska. Därför har Gud, din Gud, smort dig med den jublande glädjens olja mer än dina ämbetsbröder.” — Verserna 2—8, NW.

¹³ I Hebréerna 1:8, 9 citerar aposteln Paulus Psalm 45:7, 8 (NW) och tillämpar orden på Guds Son, Jesus Kristus. Man kan därför inte komma ifrån att ryttaren på den vita hästen, som går fram segrande, måste vara Jesus Kristus vid hans kröning i himmelen, vilken ägde rum då hedningarnas tider nådde sitt slut år 1914.

14. a) När och hur red Jesus in i Jerusalem och gjorde det som om han red till sin kröning, och i uppfyllelse av vilken profetia gjorde han det? b) Vilken berömd förfader efterliknade Jesus genom att rida på detta sätt vid detta tillfälle?

¹⁴ Vi kan påminna oss det tillfälle då Jesus Kristus kom ridande som den blivande kungen och red som om han red till sin kröning i templet i Jerusalem. Den gången red han inte på en eldig, vit häst. Han red på en åsna. Det gjorde han i uppfyllelse av profetian i Sakarja 9:9 (NW), där vi läser: ”Var mycket fröjdefull, o dotter Sion. Ropa i triumf, o dotter Jerusalem. Se, din kung kommer till dig. Han är rättfärdig, ja, frälst; ödmjuk och ridande på en åsna, ja, på ett fullvuxet djur, en åsninnas son.” I enlighet med denna profetia red Jesus på ett fridsamt djur, då han som en höjdpunkt på sin verksamhet red in i Jerusalem den nionde dagen i den judiska månaden Nisan år 33 v.t. för att på så sätt utgöra en motsvarighet till påskalammet som togs in i de judiska hemmen den 10 Nisan för att förvaras där till påskhögtiden som firades den 14 Nisan. När Jesus kom ridande på detta sätt, efterliknade han sin berömde förfader Salomo, Davids son. När David abdikerade som kung efter att ha suttit 40 år på tronen i kungadömet Israel, gjorde han anordningar för att Salomo skulle rida på en ”mulåsna” till sin kröning. När sedan översteprästen Sadok hade smort honom till att efterträda sin far, började den församlade skaran av israeliter ropa: ”Leve kung Salomo!” — 1 Kungaboken 1:33—40.

15. a) Vad blev den allmänna reaktionen, då Jesus red in i Jerusalem på åsnan? b) Vilket slags välkomnande gav Jerusalem honom, och varför det?

¹⁵ Hur skulle nu Jesus tas emot då han fem dagar före påsken kom ridande nerför Olivberget på en åsna på väg mot staden, där kungarna brukade krönas? Folkskarorna som började följa honom greps av den anda som hela denna situation gav upphov åt, och de kände att han var Israels utlovade messianske kung. De viftade med palmkvistar. De bredde ut sina ytterkläder och lät honom rida över dem. ”Och folkskarorna, de som gick framför honom och de som följde efter, ropade oavbrutet: ’Fräls Davids Son, ber vi! Välsignad är han som kommer i Jehovas namn! Fräls honom, ber vi, i höjderna där ovan!’” (Matteus 21:1—9) Sådan var den allmänna reaktionen. Men när det gällde staden Jerusalem, så stod den under inflytande av de judiska religiösa ledarna som inte lät sig vägledas av uppfyllelsen av profetian som de med egna ögon kunde se. Därför gav inte Jerusalem honom något kungligt välkomnande.

16. Hur behandlade de som hade myndighet i templet Jesus till skillnad från hur de behandlade köpmännen?

¹⁶ När Jesus begav sig till templet, blev han inte smord av översteprästen Kaifas till att vara den messianske kung som skulle vara oberoende av det romerska världsväldet. Prästerna tillät att köpmännen använde tempelområdena för att där bedriva sin vinstgivande verksamhet, men Jesus visade prov på de rätta egenskaper som en överstepräst borde ha genom att driva ut dem därifrån, och han gav dem som gjorde invändningar skarp tillrättavisning genom att säga till dem: ”Det är skrivet: ’Mitt hus skall kallas ett bönehus’, men ni gör det till en rövarhåla.” Blinda och ofärdiga judar kom till honom i templet, och han botade dem. Men de främsta prästerna och de skriftlärda fann fel i det som då ägde rum, och de vägrade att ta emot honom som ”Davids Son” och att insätta honom som den rättmätige härskaren över Israels rike. När Jesus lämnade dem i templet och gick ut ur staden till Betania, gjorde han inte det som en nyligen insatt kung. — Matteus 21:1—17.

17. Hur visade Pontius Pilatus intresse för Jesu påstående att han var kung, och hur åsidosatte han de främsta prästernas önskan när det gällde Jesu kungavärdighet?

¹⁷ När Jesus fem dagar senare stod inför den romerske landshövdingen Pontius Pilatus, frågade denne hedning honom om han var kung. Jesus svarade att hans rike inte var någon del av den här världen, som Pilatus tillhörde. På de främsta prästernas begäran, deras som hade sagt: ”Vi har ingen kung utom kejsaren”, utlämnade Pilatus Jesus till att bli upphängd på en påle på Golgata. Men Pilatus stod ändå fast vid att han skulle sätta upp en skylt ovanför huvudet på Jesus där han hängde på pålen, en skylt med texten: ”Jesus, nasaréen, judarnas konung.” — Johannes 19:15, 19—22.

18. På vilken betydelsefull dag uppväckte Jehova sin Son från de döda, och vilka avskedsord yttrade den uppståndne Jesus till sina lärjungar, innan han for till himmelen?

¹⁸ Nu återstod det för den allsmäktige Guden, Jehova, att uppväcka sin Son — som lidit martyrdöden — som ”den förstfödde från de döda”, den 16 Nisan, den dag då judarna frambar förstlingen av kornskörden till Jehova i templet. (Uppenbarelseboken 1:5) Därigenom kunde denne framtida Kung visa sig för sina trogna lärjungar just den dagen. Några dagar senare, strax innan han for tillbaka till himmelen, sade han till dem: ”All myndighet i himmelen och på jorden har blivit mig given. Gå därför och gör lärjungar av människor av alla nationerna, döp dem i Faderns och Sonens och den heliga andens namn.” — Matteus 28:18, 19; 3 Moseboken 23:10—12; 1 Korintierna 15:20.

Han gör sin seger fullständig

19. Vilken profetisk bild kunde Jesus på så sätt uppfylla i rätt tid, och vilket slags kung har han varit sedan dess?

¹⁹ Jesus Kristus kunde således uppfylla den profetiska bilden som visade att han skulle rida på den vita hästen, han skulle komma ridande som krönt kung och fullständigt besegra alla sina fiender i himmelen och på jorden. (Uppenbarelseboken 6:1, 2) Ända sedan slutet av ”nationernas fastställda tider” år 1914 har han varit en krigarkung, väpnad så att säga med en båge så att han på långt avstånd kan träffa sina fiender. I själva verket var de profetiska orden i Psalm 45:4—9 (NW) riktade till denne krigarkung:

20. Vad skulle han göra enligt de ord psalmisten riktade till honom?

²⁰ ”Bind ditt svärd vid din höft, du väldige, i din värdighet och din prakt. Och fortsätt att ha framgång i din prakt; far i sanningens sak och i ödmjukhet och rättfärdighet, och din högra hand kommer att undervisa dig i ting som inger fruktan. Dina pilar är skarpa — under dig fortsätter folk att falla — i hjärtat på kungens fiender. Gud är din tron till obestämd tid, ja för evigt; ditt kungadömes spira är en rättrådighetens spira. Du har älskat rättfärdighet och du hatar ondska. Därför har Gud, din Gud, smort dig med den jublande glädjens olja mer än dina ämbetsbröder. Alla dina kläder är myrra och aloeträ och kassia; från det storslagna elfenbenspalatset har stränginstrument glatt dig.”

21. a) Hur kan vi vara säkra på att de ord psalmisten yttrade är tillämpliga på den förhärligade Jesus Kristus? b) Hur framhävs det i Psalm 45:6 med vilken exakthet han skulle rikta sitt vapen mot sina fiender?

21 I Hebréerna 1:8, 9 citerar aposteln Paulus delar av Psalm 45:4—9 och tillämpar dessa ord på Jesus Kristus och riktar därigenom uppmärksamheten på den upphöjda ställning han har nu. Detta visar att den ”kung” som ”Koras söner” blev inspirerade att rikta sig till med säkerhet var den med rätta insatte Kungen, Jesus Kristus. (Se Psalm 45:1.) Pilarna från hans ”båge” kommer att riktas mot hjärtat på motståndarna till hans rike med större exakthet än vad de forntida parterna kunde klara, trots att de var skickliga bågskyttar till häst.

22. a) På vilket annat ställe i Uppenbarelseboken omtalas denne ryttare på den vita hästen, och under vilket namn? b) Vilken syn har vi fått välsignelsen att se, och hur reagerar vi inför denna syn?

²² Ryttaren på den vita hästen, som beskrivs i Uppenbarelseboken 6:2, visar sig också vara ryttaren på den vita häst som omtalas i Uppenbarelseboken 19:11—16. I detta senare skriftställe kallas han ”Guds Ord”, och på sin höft bär han titeln ”konungars konung och herrars herre”. Här framställs han i bild då han står vid den stora höjdpunkten av sitt angrepp på sina motståndare, det tillfälle då han rider för att vinna slutlig seger i ”kriget på Guds, den Allsmäktiges, stora dag” på slagfältet vid Har-Magedon eller berget Megiddo. (Uppenbarelseboken 16:14—16; 19:17—21) Därefter kommer Satan, djävulen, och hans demoner att hållas i fängsligt förvar i en avgrund i tusen år, något som inte kan ses av människor. (Uppenbarelseboken 20:1—3) Vi kan känna oss välsignade som genom tron kan se hur den krönte Kungen har ridit på den ”vita hästen” sedan hedningarnas tider slutade år 1914. Hela vår själ är fylld av spänning på grund av de segrar han vunnit hittills, och vi ropar: ”Rid på, du kunglige ryttare på den vita hästen, rid mot din ojämförligt stora seger vid Har-Magedon, till hävdande och rättfärdigande av den universella suveräniteten som tillhör Jehova Gud, han som har gett oss detta profetiska ’tecken’.”

[Fotnoter]

Hur skulle du vilja svara på följande frågor:

□ När började ryttarna sin ritt?

□ Vilken förväntan uppfylldes då?

□ Vilken förhandsritt gjorde den förste ryttaren, och hur mottogs han då?

□ Hur visar Uppenbarelseboken 6:1, 2; 19:11—16 och Psalm 45:4—9 vad syftet var med denne ryttares senare ritt?