Watchtower ONLINE LIBRARY
Watchtower
ONLINE LIBRARY
Svenska
  • BIBELN
  • PUBLIKATIONER
  • MÖTEN
  • w50 15/10 s. 316-318
  • Guds herradöme

Ingen video finns tillgänglig för valet.

Tyvärr kunde videon inte laddas.

  • Guds herradöme
  • Vakttornet – 1950
  • Underrubriker
  • Liknande material
  • Väntetid
  • Att se fram emot ett verkligt liv
    Vakttornet – 1954
  • Vad är Guds rike?
    Vakttornet – 1983
  • Rikets regering sättes i funktion
    Vakttornet – 1953
  • ”Dessa goda nyheter om riket”
    Vakttornet – 1955
Mer
Vakttornet – 1950
w50 15/10 s. 316-318

Guds herradöme

GUD JEHOVAS herradöme är av allt övervägande vikt och betydelse för alla som söker vägen till liv. I och genom sitt herradöme eller rike kommer Jehova att hävda sitt namn och upprätta varaktig fred i universum, och aldrig mer skall någon hemsökelse drabba. (Nah. 1:9) Under alla tidsskeden har ärliga människor åstundat ett sådant herradöme och har haft en obestämd vetskap om att det skall komma. Nu är Guds rike eller herradöme här, och varenda människa som har en god vilja gentemot Gud kommer att vara angelägen om att få höra om detta herradöme. Gud Jehovas herradöme är en teokrati, emedan det står under den allsmäktige Gudens omedelbara ledning och styrelse. Det är ett rättfärdigt herradöme, ty alla Jehovas vägar är rätta och rättfärdiga. Jehova är den Högste och Allenarådande, och alla som har del i hans herradöme måste vara i full överensstämmelse med honom och med glädje lyda hans bud.

Den första stråle av hopp, som efter upproret i Eden tändes för människan, var Guds löfte att upprätta ett rättfärdigt herradöme på jorden. Abel trodde och hoppades på detta kommande herradöme. Enok, Noa, Abraham och ytterligare några andra åstundade likaså detta herradöme och blickade i tron framåt mot det. (Hebr. 11:1—16) Med Abrahams efterkommande upprättade Gud en förebildlig teokrati. Han brukade israeliterna till att framställa profetiska bilder av hans kommande teokratiska herradöme. Mose, Aron, Josua och Samuel var representanter på jorden för Guds teokratiska herradöme. När judarna begärde en människa till konung, misshagade de Gud, och om detta är det skrivet: ”Då sade Jehova till Samuel: Lyssna till folkets ord och gör allt vad de begära av dig; ty det är icke dig de hava förkastat, nej, mig hade de förkastat, i det de icke vilja, att jag skall vara konung över dem. Såsom de alltid hava gjort från den dag, då jag förde dem upp ur Egypten, ända till denna dag, i det att de hava övergivit mig och tjänat andra gudar, så göra de nu ock mot dig.” — 1 Sam. 8:7, 8.

Demonreligionen, som införts av djävulen, var orsaken till att judarna förkastade Gud såsom Konung. De ville vara som andra människor. På grund av sin otrohet blev Saul förkastad av Herren. Gud gjorde därpå David till konung över Israel, och David var en förebild som förebådade Kristus Jesus, Jehovas Älskade, vilken är världens verklige och sanne Konung under Jehova, ”evighetens konung”. —Jer. 10:10, eng. övers. i marginalen.

Israels siste förebildlige konung var Sidkia, den otrogne och ogudaktige. Han blev störtad, och Gud förklarade att riket skulle vara ”utan bestånd, till dess han kommer, som har rätt därtill, den som jag har givit det åt”. (Hes. 21:27) Därefter fortfor djävulen att vara de hedniska nationernas osynlige herre och bedrev sin ondska utan avbrott, i det Gud tillät honom att göra detta, för att djävulen skulle få ett fullt tillfälle att söka genomföra sitt skrytsamma och utmanande påstående. Guds tillkännagivna uppsåt är att ha en rättfärdig värld, och om detta sade han: ”Ty se, jag vill skapa nya himlar och en ny jord; och man skall ej mer komma ihåg det förgångna eller tänka därpå. Nej, I skolen fröjdas och jubla till evig tid över det som jag skapar; ty se, jag vill skapa Jerusalem till jubel och dess folk till fröjd.” — Jes. 65:17, 18.

Med ”Jerusalem”, som omtalas i detta skriftställe, åsyftas hans stora rättfärdiga herradöme under Konungen Kristus, och den här återgivna profetian är nu så gott som fullständigt uppfylld. Alla Guds heliga profeter har profeterat om att allt som har att göra med Riket skall bliva upprättat igen, och dessa profetior måste bli verklighet. (Apg. 3:20, 21) Guds profet skrev och förutsade Konungens och hans rättfärdiga och härliga regerings födelse. ”Ty ett barn varder oss fött, en son bliver oss given, och på hans skuldror skall herradömet vila; och hans namn skall vara: Underbar i råd, Väldig Gud, Evig fader, fridsfurste. Så skall herradömet varda stort och friden utan ände över Davids tron och över hans rike; så skall det befästas och stödjas med rätt och rättfärdighet från nu och till evig tid. Jehova Sebaots nitälskan skall göra detta.” (Jes. 9:6, 7) Denna profetia måste bli fullständigt uppfylld.

Omkring fyra tusen år efter upproret i Eden föddes Jesus i Betlehem. Där började Jesajas nyss citerade profetia att gå i uppfyllelse. Det var vid det tillfället och på den platsen som Jehovas budbärare kungjorde: ”Ära i höjden åt Gud! Och på jorden frid, bland människor av en god vilja.” (Luk. 2:14, Rotherham) Det inses nu klart att barnet Jesu födelse i sinom tid skall lända till ära åt Gud, den Allsmäktige, för alla skapelser som lever och att genom honom och hans herradöme frid skall komma och bli varaktig och skall bli till välsignelse för alla människor av en god vilja och inte för några andra. Den här citerade texten från Rotherham understryker det förhållandet, att frid på jorden endast är för människor av en god vilja. Varför skulle Gud Jehovas rike under Kristus någonsin bli till välsignelse och glädje för någon som inte är av en god vilja gentemot Gud? Alla Guds fiender skall förgås för evigt, och alltså kommer Riket inte att bli något för dem. (Ps. 21:9; 37:21) Efter den annalkande Harmageddonstriden skall Satan och hans onda välde aldrig mer få råda. Aldrig mer kommer hans religiösa redskap och deras organisation att finnas till. Då skall dessa ogudaktigas minne förgås för evigt, såsom det är skrivet: ”Den rättfärdiges åminnelse lever i välsignelse, men de ogudaktigas namn multnar bort.” (Ords. 10:7; Jes. 26:14) I denna tid har de människor på jorden som har en god vilja gentemot Gud och hans, rike anledning till att fröjdas och bör fröjdas, emedan tiden för fullständig befrielse och evig frid är nära. Fördenskull klargör Gud nu sitt uppsåt för dem som åstundar hans rättfärdiga herradöme.

Vid det tillfälle då Jesus döptes blev han smord till att bli Konung. (Matt. 3:16; Joh. 18:37) Hans första offentliga förkunnelse, när han därefter återvände till Galileen, var: ”Himmelriket är nära.” Han gav alla människor av en god vilja föreskrift om att beständigt bedja till Gud: ”Tillkomme ditt rike; ske din vilja, såsom i himmelen, så ock på jorden.” (Matt. 6:10) Emedan denne Guds älskade Son, Jesus, var och är Konungen under den allsmäktige Teokratens, Jehovas, omedelbara befäl, blev han upphängd på en påle av Satans religiösa hantlangare. De hoppades kunna förgöra honom, men Gud besegrade sina fiender genom att uppresa Jesus ur döden och upphöja honom till den högsta platsen i universum näst Gud själv. Kristus Jesus är ”arvinge av allt”, och han är sin Faders, Jehovas, ”väsens avbild”; och beträffande den älskade Sonen befaller Gud, att alla änglar skall tillbedja honom. (Hebr. 1:6) Vidare befaller Gud att alla knän skall böja sig för honom och att alla tungor skall bekänna att Jesus Kristus är Herre, till Guds ära. — Fil. 2:10, 11.

Väntetid

Ehuru Konungen Jesus var fullt beklädd med konungslig makt och myndighet, när han for upp till himmelen, måste han vänta med att börja sin regering till dess Jehova hade utvalt bland människorna de 144.000 lemmarna i hans kropp, vilka skulle utgöra hans kungliga organisation, och när detta är fullbordat skall fienden slås ned. Därför fick Satan fortsätta sitt onda lopp utan avbrott. Fördenskull är det skrivet: ”Jehova sade till min herre: Sätt dig på min högra sida, till dess jag har lagt dina fiender dig till en fotapall.” (Ps. 110:1) ”Men sedan denne hade framburit ett enda offer för synder, som gäller för evigt, satte han sig på Guds högra sida och väntar hädanefter på att hans fiender skola bliva lagda honom till en fotapall.” (Hebr. 10:12, 13, eng. övers.) De som skall vara förenade med Kristus Jesus i hans rike måste först utväljas, och de måste bevisa sin ostrafflighet under provet. Dessa trogna blir upptagna i förbundet om Riket. (Luk. 22:28—30, där det i eng. övers. och 1878 års övers. talas om ett ”rike” i st. för ”konungslig makt”.) Sedan Kristus Jesus kommit tillbaka i sitt rikes makt, göres de trogna till konungar och präster åt Gud för att de skall regera med Kristus Jesus. (Upp. 1:6; 5:10) Liksom Israels förebildliga rike bestod av tolv stammar, så är i motbilden de som är förbundna med Kristus Jesus tolv stammar, alla av en familj och alla tillsammans utgörande de 144.000. (Upp. 7:4) Denna gynnade skara av skapelser som utgör ”Kristi kropp”, de smorda, måste, alla och envar, sättas på prov, bevisa sig trogna och sanna, bli döpta till Kristi död och få erfara uppståndelseförvandlingen från människa till ande och vara för evigt med Kristus Jesus i hans rike. — Rom. 6:3—5; 1 Kor. 15:51—55; Upp. 20:4.

Den tid varunder Kristus har väntat, enligt Guds goda behag, har varit omkring 1900 år, och under denna tid har Kristi kropps lemmar blivit utvalda, och snart skall den kvarleva av de 144.000 som ännu är på jorden genomgå döden och uppståndelseförvandlingen. De av dessa utvalda som har dött i Kristus har redan uppstått. (1 Tess. 4:15—17; 2 Tim. 4:1, där det enligt eng. övers. står: ”Som skall döma levande och döda vid sin tillkommelse och i sitt rike.”) Väntetiden slutade år 1914 e. Kr., och Konungen tillträdde sitt höga ämbete enligt Jehovas, den store Teokratens, befallning. ”Jehova skall utsträcka din makts spira från Sion [sägande]: Härska du mitt ibland dina fiender. Ditt folk skall vara villigt på din makts dag, i helighetens skönhet ur morgonens sköte; du har din ungdoms dagg.” (Ps. 110:2, 3, eng. övers.) ”Vi tacka dig, Herre Gud, du Allsmäktige, du som är och som var, för att du har tagit i besittning din stora makt och trätt fram såsom konung. Folken vredgades, men din vredes dag har nu kommit och den tid, då de döda skola få sin dom och då du skall löna dina tjänare profeterna och de heliga och dem som frukta ditt namn, både små och stora, och då du skall fördärva dem som fördärva jorden.” — Upp. 11:17, 18.

Konungens första verk efter sin tronbestigning består i att driva ut upprorsmakaren Satan, och därför började ”striden i himmelen” år 1914. (Upp. 12:1—17) Striden vid Harmageddon, som ännu återstår, kommer att definitivt göra ände på alla dem som motstår Konungen, Kristus, och detta kommer att bli slutet på Satans regering.

Himmelriket är Guds regeringsorganisation, kallad Sion. Den består av Kristus Jesus, Huvudet, tillsammans med 144.000 som är förenade med honom och som benämnes konungar och präster åt Gud och Kristus. Alla dessa är andeväsen och lika Kristus Jesus. Antalet kommer att vara varken mer eller mindre än 144.000 medlemmar. Riket är Gud Jehovas skapade verk, och han är över alla och förmer än alla. Han är den store och allsmäktige Teokraten. Konungen, Kristus Jesus, kommer att helt och fullständigt verkställa Jehovas uppsåt. Fridsriket eller fridsherradömet är Teokratien.

Men hur förhåller det sig med de trons människor som levde före Jesus, som överlämnade sig åt Gud, vägrade att kompromissa med Satan eller världsliga regeringar och förbidade Jehovas, den Allsmäktiges, utlovade styrelse? Ingen av dem kan någonsin bli medlem av Jehovas himmelska rike eller herradöme, av den uppenbara orsaken att de alla dog innan lösenoffret åvägabragtes av Jesus och frambars av honom.

Dessa människor framhålles i Skriften såsom föredömen i fråga om tro och sann hängivenhet. (Hebr. 12:1) Då de var trogna, erhöll de av Gud ett ”gott vittnesbörd” (eng. övers.). De var vittnen för den allsmäktige Gudens namn och majestät, och han godkände dem, och om dem skrev den inspirerade aposteln, som är en medlem av Riket: ”I tron dogo alla dessa, innan de ännu hade fått, vad utlovat var; de hade allenast sett det i fjärran och hade hälsat [eng. övers.: voro övertygade om] det och bekänt sig vara gäster och främlingar på jorden.” ”Och fastän alla dessa genom tron hava fått sitt vittnesbörd [ett gott vittnesbörd], undfingo de ändå icke, vad utlovat var; ty Gud hade åt oss [kristna] utsett något bättre, på det att de icke oss förutan skulle bliva fullkomnade.” (Hebr. 11:13, 39, 40) Aposteln Paulus talade också om sig själv, när han sade ”oss”, och han visste att han inte kunde bli fullkomnad innan Kristus Jesus, härlighetens Konung, hade kommit (2 Tim. 4:8); och därför kunde forntidens trogna människor inte bli fullkomnade förrän Riket blivit upprättat. Det framgår alltså säkert av Skriften, att dessa människor kommer att föras tillbaka från döden såsom delaktiga i en ”bättre uppståndelse”, sedan Riket har blivit upprättat. (Hebr. 11:35) Vilken plats kommer de då att få i Jehovas anordning och under hans teokratiska herradöme?

Jehovas rike eller herradöme är andligt och därför osynligt för människoögon. Gud hade sina representanter på jorden under den tid då hans förebildliga konungdöme över Israel varade, och likaså kommer han att ha sina representanter på jorden under Kristi, härlighetens Konungs, regering. Och dessa synliga representanter, som skall handla med myndighet, kommer att utgöras av de forntidens trogna män som är omnämnda i det elfte kapitlet av Hebréerbrevet, såväl som av andra som där inte är nämnda vid namn, och om dem är det skrivet: ”I dina [Kristi] fäders ställe skola dina barn träda; dem skall du sätta till furstar på hela jorden.” — Ps. 45:17, eng. övers.

Konungen, Kristus Jesus, är Härskaren, och denne store Härskares jordiska representanter kallas ”furstar”, som skall representera Riket på jorden. Liksom profeten Samuel under det förebildliga riket gick omkring bland människorna och frambar Jehovas befallningar till dem, så kommer forntidens trogna män, furstarna på jorden, under Kristi regering att gå omkring bland människorna och vägleda dem i enlighet med Herrens befallningar. Detta är det teokratiska herradömet i verksamhet i förhållande till den paradisiska jord som skall komma.

Den överflödande mängden av bevis från Skriften tillsammans med de verkliga förhållanden och händelser som har inträtt och inträffat och som tillkännager profetiornas uppfyllelse ådagalägger på ett avgörande sätt, att tiden för Harmageddonslaget, striden på Guds, den Allsmäktiges, stora dag, är mycket nära och att i den striden kommer alla Guds fiender att förgöras och jorden att rensas från det onda som en förberedelse till rättfärdighetens fullständiga befästande. Jordens angelägenheter kommer då att stå under Kristi Jesu fullständiga kontroll, och forntidens trogna män, som vi nyss omnämnt, kommer att vara verksamma som representanter för den himmelska teokratiska regeringen. De kommer att bebo den förhärligade jorden tillsammans med människor av en god vilja som blivit bevarade genom striden vid Harmageddon. Denna ”stora skara” av överlevande från Harmageddonslaget kommer att gifta sig och föröka sig och uppfylla jorden med avkomlingar som är Gud hängivna, och på det sättet kommer en bebodd jord att fröjdas under Guds himmelska herradömes rättfärdiga förvaltning.

    Svenska publikationer (1950–2025)
    Logga ut
    Logga in
    • Svenska
    • Dela
    • Inställningar
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Användarvillkor
    • Sekretesspolicy
    • Sekretessinställningar
    • JW.ORG
    • Logga in
    Dela