Störningar i den symboliska solen vållar trångmål på jorden

1. Vilken är den största energikällan människan känner?

I SITT sökande efter energikällor för att öka ut jordens minskande energiförråd har människor fått klart för sig att solen är den ojämförligt största av alla energikällor. Från solen, denna ofantliga ”ugn”, som kan kallas ett kärnkraftverk, strålar så mycket solljus under bara två dagar ned på enbart Förenta staterna att energin motsvarar alla detta lands återstående förråd av fossilt bränsle. Problemet är bara att finna ett sätt att utnyttja denna energi. Man har försökt många metoder för att utnyttja solenergin kommersiellt, men framgångarna har inte varit så stora.

2. Påverkar störningar i solen vårt liv?

² Solljuset är inte bara den största energikällan, utan dess många slag av strålning påverkar också i oerhört hög grad vårt liv. När till exempel en stor mängd solfläckar uppträder, blir det omfattande avbrott i radioförbindelserna, och vetenskapsmännen anser att solfläckarna också kraftigt kan påverka vårt liv fysiskt såväl som psykiskt.

Guds vrede medför störningar

3. Vad menade de forntida babylonierna och några andra om solen, och har man samma uppfattning om den i vår tid?

³ Bland de forntida babylonierna dyrkade man solen som en gud, himmelens domare, under namnet Sjamasj. Sjamasj var den andre guden i en av de babyloniska triaderna av gudomligheter. De avfälliga israeliterna tog efter babylonierna, då de började dyrka solen, vilket framgår av Hesekiel 8:15, 16 och 5 Moseboken 4:19. En del efterblivna människor på jorden i vår tid dyrkar fortfarande solen. De betraktar solen inte rätt och slätt som en energikälla; de hoppas också på den och ber till den, som om den medvetet sörjde för dem. I vår moderna tid dyrkar naturligtvis inte intellektuella, bildade människor på jorden solen direkt, även om de har klart för sig hur mycket den betyder för människorna.

4. Vad är solen bevis för, och hur använder Skaparen den symboliskt?

⁴ Denna väldiga himlakropp ute i rymden, runt vilken vår lilla planet kretsar, danades inte för att människan skulle tillbedja den. Den är i stället ännu ett bevis för vår store Skapares, Jehova Guds, makt och kärleksfulla godhet, hans som har givit den dess plats. Om inte solen funnes, skulle livet snabbt försvinna från jorden. Vi bör tacka Jehova Gud för solen. Eftersom solen har så stor betydelse för människan, är det rimligt att Skaparen i bibeln skulle använda den som en symbol av eller ett ”tecken” på någonting som människorna vänder sig till för att få liv, ljus och vägledning. Ibland använder han denna symbol i god och nyttig bemärkelse, såsom när han talar om rättfärdighetens sol, och ibland i ond, dålig, bemärkelse, såsom när han talar om att en vredesskål med dess plåga blir utgjuten över solen, vilket han gör i Uppenbarelseboken 16:8.

5. Vad består den fjärde plågan av?

⁵ Det är i den senare bemärkelsen som han använder detta ord i förbindelse med den fjärde av de sju plågorna i Uppenbarelseboken. Ängeln med denna plåga göt ut sin skål med Guds vrede över den symboliska solen, vilket vållade störningar i den, och detta fick vissa verkningar för människorna på jorden, som vi skall tala om här. Sedan Johannes redogjort för de tre första plågorna, säger han: ”Och den fjärde göt ut sin skål över solen. Då fick denna makt att bränna människorna såsom med eld.” — Upp. 16:8.

6. a) Hur talade Jesus om solen i symbolisk bemärkelse? b) Vilket motiv har andra, som strålar likt solen i den här världen?

⁶ För att vi skall kunna förstå vad denna plåga är har vi först nytta av att vända oss till Jesu profetiska liknelse om ogräset och vetet, som vi finner i Matteus 13:38, 39, 43. Jesus sade till lärjungarna: ”Vad den förträffliga säden beträffar, så är detta rikets söner. Skörden är en avslutning på en tingens ordning. På den tiden skola de rättfärdiga lysa lika klart som solen i sin Faders rike.” (NW) Han talade här om dem som förkunnar budskapet om Guds rike under Kristus, Messias, som är världens ljus, och när de gör det, lyser de såsom solen, i det de välsignar de människor som lyssnar. (Joh. 1:4, 9; Matt. 5:14) De hämtar kraft eller energi från Gud och hans ord. Det finns emellertid andra som strålar likt solen, men de lyser i denna världens riken, och de ger sannerligen inte mänskligheten några sådana välsignelser. De lyser för att göra sig själva ett namn i världshistorien och för att bli avgudade.

Plågan blir kungjord

7. a) Varför är de som lyser i den här världen fientligt stämda mot ”rikets söner”? b) Vilket tillkännagivande beträffande denna världens ”sol” gjordes vid konventet i Indianapolis år 1925?

⁷ Det säger sig självt att de som lyser såsom denna världens sol måste bli fientligt inställda till dem som lyser som solen i Guds rike. Detta beror på att ”rikets söner” blir befallda av Gud att inte bara kungöra de goda nyheterna om Guds rike utan att också avslöja motiven hos denna världens ”sol” och vad följden blir av att dess strålar träffar människorna på jorden. Kungörelsen består av ett tillkännagivande av den fjärde av de sju plågor som blir utgjutna av änglar, Guds tjänare. Vid ett konvent, som kristna bibelforskare höll i Indianapolis i Indiana i Förenta staterna, antogs den 29 augusti 1925 en resolution kallad ”Ett hoppets budskap”. I den hette det bland annat:

”Den politiska världsmakten, vetenskapen och filosofien, handelsvärldens och religionens företrädare hava var i sin tur erbjudit sina respektive hjälpmedel för människans befrielse. I demokratiens namn och under dess täckmantel förena de sig i att erbjuda sina gemensamma och särskilda krafter för att fylla människornas behov. De påstå tillsammans att de äro världens solljus, att de framhålla allt det ljus som skiner för att upplysa och vägleda människosläktet.”

8. Hur gav denna resolution inte någon ära åt världens ”sol”?

⁸ Resolutionen gav ingen ära eller lovprisning åt de människors namn, som lyser på världens himmel, då det några stycken längre fram hette:

”Därför upplyftes här, i Herrens namn och i hans ande, Guds sannings och rättfärdighets banér emot fienden och till folkens bästa, vilket banér är som följer:

Att Jehova är den ende sanne Guden, den allra Högste, den Allsmäktige, upphovsmannen till och fulländaren av sin stora plan för människans frälsning, och att han belönar alla dem, som allvarligt söka och lyda honom; att Bibeln är hans uppenbarade sanningsord; att hans älskade Son Kristus Jesus är mänsklighetens Återlösare och Befriare, och att han enligt sitt löfte har kommit för att härska över och välsigna folken ...”a

En brännande sol

9. Redogör för de verkningar som utgjutandet av den fjärde plågan fick.

⁹ Verkningarna av att denna skål blev utgjuten beskrivs så här: ”Då fick denna [solen] makt att bränna människorna såsom med eld. Och ... människorna blevo brända av stark hetta.” (Upp. 16:8, 9) Hur gick detta till? Jo, vid den här tiden, år 1925, hade Benito Mussolini gjort sig till diktator i Italien. Stalin höll på att manövrera sig fram till ställningen som envåldshärskare i den kommunistiska ryska jättestaten, vilket han lyckats med vid utgången av år 1927. Adolf Hitler sökte med fanatisk energi arbeta sig fram till den ställning han senare uppnådde som nationalsocialistisk diktator i Tyskland. Japan välvde planer på att utvidga sitt imperium på Asiens fastland, under det att den övriga världen fortfarande sökte återhämta sig efter första världskrigets förödelse och massdöd. Men denna omfattande återhämtning och alla de många förändringarna medförde inte något frihetens ljus och någon välsignelsens värme åt folket. Den symboliska världsliga ”solen” blev i stället på ett förtryckande sätt brännande het, och folket led svårt under de allt större påfrestningarna, alldeles som Jehovas vittnen hade förutsagt. Folket som vände sig till denna världens ”sol” med förväntan om återställelse och välsignelse efter första världskriget blev sannerligen missräknade. Den visade sig inte alls vara någon ”rättfärdighetens sol” med ”läkedom under sina vingar”. — Mal. 4:2.

10. Hur hädade människorna Guds namn, sedan denna plåga gjutits ut, och med vilken förevändning?

¹⁰ Jehovas vittnen underrättade människorna om att hedningarnas tider hade gått till ända år 1914 och att Guds rike vid denna tid blivit upprättat i himmelen. För att varsko människorna, innan Guds rike skulle krossa och göra slut på världens riken, tillät Gud denna världens regeringar att förbli ännu en tid såsom ”överheten” eller de ”överordnade myndigheterna” (NW). (Rom. 13:1) Människorna hakade sig fast vid detta och tog det som en förevändning för att ge Gud skulden för den nöd och de svårigheter som hade inträtt och för att visa allt större fientlighet mot Jehovas vittnen, som skyllde den brännande hettan på denna världens ”sol”. Så här löd förutsägelsen i Uppenbarelseboken 16:9: ”De [hädade] Guds namn, hans som hade makten över dessa plågor; de gjorde icke bättring och gåvo honom icke ära.”

11. Vad började Jehovas folk förstå vid den tiden, och vad framhölls i The Watch Tower för 15 december 1925 om denna sak?

¹¹ När Guds rike alltså hade upprättats i himmelen och Guds folk hade fått detta klart för sig, började de ännu bättre än förut förstå vilken stor betydelse Guds egennamn, Jehova, har och att han ämnade göra sitt namn stort inför hela jorden förmedelst sitt rike. De spred resolutionen, som antagits vid konventet i Indianapolis, utöver hela jorden i många millioner exemplar på många språk. Dessutom framhölls följande i The Watch Tower, i numret för 15 december 1925, under rubriken ”Hans namn”:

Världen, i synnerhet de styrande elementen, har åsidosatt Guds namn. Nu har den tid kommit då Gud skall skapa sig ett namn på jorden. ...

Nu samlar Satan och hans onda bundsförvanter alla sina krafter till den stora och slutliga striden. ... I denna strid skall Herren Gud göra sig ett namn så att jordens folk och nationer må känna att han är Gud. — Vakt-Tornet för 1 mars 1926, sidan 71.

12. Hur besannades Jesu profetia, i synnerhet genom det som Jehovas tjänare i The Watch Tower för 1 januari 1926 fick anvisning om att göra?

¹² Medan denna världens ”sol” alltså började bli alltmer förtryckande och brännande het, samtidigt med att den smädade Jehovas namn, besannades följaktligen Jesu profetia om att hans folk skulle lysa ”som solen i sin Faders rike”. Redan i följande nummer av The Watch Tower, 1 januari 1926, inflöt en huvudartikel kallad ”Vem vill ära Jehova?” I första paragrafen hette det:

Dessa ord [”Lovad vare Herren från Sion.” — Ps. 135:21] äro vår årstext för 1926. Att ”lova” eller välsigna betyder, såsom ordet användes i denna text, att visa vördnad, att beundra, att tillbedja, att ära och att förhärliga. Vem vill höra med till den skara som sålunda ärar Gud Jehova? De som bo i Sion vilja göra så med glädje. — Vakt-Tornet för 1 april 1926, sidan 99.

Guds härliga namn lyser på hans folk

13. Hur kom det sig att skiljelinjen blev mer markerad mellan dem som lyser i Guds rike och dem som lyser i världen, och hur nåddes en höjdpunkt år 1931?

¹³ Plågan och dess verkningar började bli ännu påtagligare då denna världens regeringar ökade sitt förtryck, under det att Jehovas folk var ännu mer beslutna att ära Gud. I överensstämmelse härmed citerade man alltifrån denna tid i Vakttornets publikationer orden i Jesaja 43:10—12 och riktade dessa kristnas uppmärksamhet på dessa ord, där Jehova framhåller för sitt överlämnade folk att de är hans vittnen. De kom allt bättre att förstå sitt rätta förhållande till Gud och sitt ansvar inför honom. Söndagen den 26 juli 1931 antog de slutligen vid sin internationella sammankomst i Columbus i Ohio resolutionen till förmån för det på Skriften grundade namn som de ville kallas med, ”Jehovas vittnen”.

14. a) Gav Jehovas vittnen sig själva detta namn, eller hur förhöll det sig? b) Hur har denna världens ”sol” och de människor som dyrkar den reagerat, då Jehovas namn blivit förkunnat i allt vidare utsträckning?

¹⁴ De fann inte på namnet Jehovas vittnen eller tog det egenmäktigt på sig. Det var ett i Skriften givet namn, ett gudagivet namn, till bevis för att de fick sitt ljus från den sanna källan till allt ljus och alla välsignelser. Samtidigt har de ökat kungörandet av Guds namn, och nu, särskilt sedan Guds folk kommit att kallas med hans namn, har denna världens ”sol” riktat sina vredesstrålar direkt mot Guds egennamn och har hädat det. Guds namn, Jehova, är föremål för så hätskt hat att kristenhetens prästerskap, som förhoppningsfullt har vänt blickarna till denna världens ”sol”, har förnekat att det är Skaparens namn, har tagit bort det ur sina nutida översättningar av bibeln, har sagt att det inte är namnet på de kristnas Gud, och på så sätt har de låtit Jehovas vittnen vara ensamma om att bära detta enastående gudsnamn. Föga anar de att detta är en åtgärd från Guds sida. Gud respekterar nämligen sitt heliga namn, och han har ordnat det så att bara de som är honom hängivna skall bära det.

Ett ljus som inte var något verkligt ljus

15. a) Hur sökte påven Pius XI frambringa ett strålande ljus år 1933? b) Hur påvisades det att detta falska ljus inte var av något värde? Nämn något av det som sades i det tal som radierades över hela Förenta staterna och som avslöjade det?

¹⁵ Att plågan verkligen var kännbar och att denna världens ”sol” inte kunde ge människorna någon hjälp fick Jehovas vittnen privilegiet att tillkännage i samband med det så kallade heliga året som proklamerades år 1933. Påven, Pius XI, som undertecknat konkordat med diktatorerna Mussolini och Hitler, kungjorde att år 1933 skulle vara ett heligt år. När det invigdes den 2 april, gjorde påven utfästelser om frid och välgång, som skulle följa, om man höll detta år heligt. Men bara tre veckor senare, den 23 april 1933, höll Sällskapet Vakttornets president, J. F. Rutherford, ett timslångt föredrag i radio över ämnet ”Det heliga årets inverkan på freden och välgången”. Radiostationen WBBR på Staten Island i staten New York var huvudstation, och den hade sammankopplats med 54 andra radiostationer. Detta avslöjande av det heliga året överfördes på grammofonplattor, och en utsändning av detta stoff skedde den 25 juni samma år över 158 radiostationer. I talet hette det bland annat:

”... I all vänlighet och uppriktighet påminner jag er som lyssnade till den ’heliga gudstjänsttimmen’, som radierades från New York den 2 april, att människors namn då upphöjdes genom att man ideligen använde sådana benämningar som ’Helige fader’, ’Ers höghet’ och ’Ers excellens’ och tillämpade dem på människor; under det att Jehova Guds namn, hans konung och hans rike inte omnämndes alls. Det sades ingenting om Guds uttryckliga uppsåt att handla med människosläktet genom sitt rike. ...

Att förklara detta vara ett ’heligt år’, som skall medföra frid och välgång, är en förmäten synd inför den allsmäktige Guden. Ingen människa eller skara av människor sköter Jehovas angelägenheter, så att de skulle kunna ’förändra ... tider och lagar’, och det heter så i Daniel 7:25. ...

... Frid och välgång kan inte komma till jorden genom människor utan kommer genom Guds rike under Kristus. ...” — The Golden Age för 10 maj 1933, sidorna 483—490.

16. Hur blir ”solen” allt hetare?

¹⁶ Denna världens symboliska ”sol” har inte sedan dess upphört att bränna människorna. I stället har dess strålar blivit allt plågsammare. Hitler satte i gång den fruktansvärda förföljelsen av Jehovas vittnen, som var värre än den han lät judarna drabbas av. Sedan kom andra världskriget, som blev många gånger mer förödande än första världskriget. Höjdpunkten under detta krig kom då atombomber fälldes över Japan. Ställda inför kommunismens gissel och den fruktan det skapar, med möjligheterna till ett kärnvapenkrig, som vetenskapsmännen fruktar skall sopa bort människorna från jorden, frågar sig många hur länge människorna kommer att härda ut under den brännande hettan från världens ”sol”.

17. Hur får Jehovas folk tröst av den sanna ”solen”, men hurudant är förhållandet för dem som vänder sig till denna världens ”sol”?

¹⁷ Jehovas vittnen å andra sidan fortsätter att tillväxa både i frid och i antal, eftersom många människor ser att de äger Guds ords sanna ljus, som psalmisten kallade ”mina fötters lykta och ett ljus på min stig”. (Ps. 119:105) Alldeles som Jehova Gud i sin oförtjänta godhet och i sin kärlek till mänskligheten har skapat allting till gagn och nytta för dem, solen inbegripen, som ger det mänskliga livet kraft och energi såväl som ljus till vägledning, så har han givit människorna den symboliska ”rättfärdighetens sol” till att ge dem evigt ljus och liv och eviga välsignelser. Hundratusentals människor hoppas få uppleva att detta Guds löfte infrias: ”För eder, I som frukten mitt namn, skall rättfärdighetens sol gå upp med läkedom under sina vingar.” (Mal. 4:2) I motsats härtill blir de människor, som fortsätter att vända blicken mot denna världens ”sol” och som blir svårt brända av den starka hettan, alltmer hädiska och vreda i sin inställning till Guds namn. De gör inte bättring i den meningen att ge honom ära. De kommer att få fortsätta att känna av denna plåga fram till den tid då de blir undanröjda tillsammans med världens ”sol” i Harmageddonstriden.

De återstående tre plågorna i Uppenbarelseboken 16 kommer att dryftas i flera efterföljande nummer av Vakttornet. Se också den av Sällskapet Vakttornet utgivna boken ”Babylon the Great Has Fallen!” God’s Kingdom Rules!

[Fotnot]