Watchtower ONLINE LIBRARY
Watchtower
ONLINE LIBRARY
Svenska
  • BIBELN
  • PUBLIKATIONER
  • MÖTEN
  • w82 1/8 s. 16-21
  • Riket och uppståndelsehoppet

Ingen video finns tillgänglig för valet.

Tyvärr kunde videon inte laddas.

  • Riket och uppståndelsehoppet
  • Vakttornet – 1982
  • Underrubriker
  • Liknande material
  • Den ”första uppståndelsen”
  • Tiden för den ”första uppståndelsen”
  • Den jordiska uppståndelsen
  • Uppståndelsen och domen
  • Ut ur gravarna till en ”livets uppståndelse”
    Vakttornet – 1965
  • Uppståndelse
    Insikt i Skrifterna, band 2
  • Uppståndelseundret
    Vakttornet – 1954
  • Håll fast vid de ”goda nyheterna”!
    Vakttornet – 1982
Mer
Vakttornet – 1982
w82 1/8 s. 16-21

Riket och uppståndelsehoppet

”Jag uppfordrar dig högtidligt inför Gud och Kristus Jesus, som är bestämd att döma levande och döda, och vid hans tydliga framträdande och hans rike.” — 2 Timoteus 4:1.

1. Varför är uppståndelsehoppet av så stor betydelse med tanke på hur många människor som någonsin levt, men vilka frågor uppstår i vårt sinne?

DE BERÄKNINGAR som gjorts av hur många människor som någonsin levt här på jorden varierar mellan 14 och 20 milliarder. Vilken sifferuppgift som än är den rätta, så är följande två saker säkra: 1) Jehova Gud känner till exakt hur många människor som någonsin levt, och han har också makt att föra tillbaka till livet vem han vill; 2) det mycket stora antal människor som nu lever i världen, omkring 4,4 milliarder människor, utgör uppenbarligen ändå bara en liten del av hela det antal människor som någonsin levt. Man kan inte komma ifrån följande slutsats: de allra flesta människor är döda och är beroende av en uppståndelse för att ha något som helst hopp om att få leva i framtiden. Men varför dog de? Och vilket hopp har de om att någonsin få komma till liv igen?

2. Vad sade Petrus om Kristi uppståndelse och hans uppgift i samband med uppståndelsehoppet?

2 År 36 v.t. sade aposteln Petrus: ”Jag inser i sanning att Gud inte är partisk, utan i varje nation är den som fruktar honom och utför rättfärdighetsgärningar godtagbar för honom. ... Gud uppväckte denne [Jesus Kristus] på tredje dagen och förunnade honom att bli uppenbar, inte för allt folket, utan för vittnen som i förväg hade förordnats av Gud, för oss, som åt och drack med honom efter hans uppståndelse från de döda. Han gav oss också order om att predika för folket och att grundligt vittna om att denne är den som av Gud har blivit bestämd till att vara domare över de levande och de döda. Om honom vittnar alla profeterna, att var och en som tror på honom får förlåtelse för synder genom hans namn.” — Apostlagärningarna 10:34—43.

3. a) Varför har så många milliarder människor dött? b) Förklara hur Kristi död och uppståndelse utgör grundvalen för uppståndelsehoppet.

3 Ja, orsaken till att så många milliarder döda människor samlats i graven är synden, den som vi ärvt från den förste mannen, Adam. ”Synden kom in i världen genom en enda människa, och döden genom synden, och döden [spred sig] på så sätt ... till alla människor. ... Genom den endes försyndelse kom [döden] att härska som kung.” (Romarna 5:12, 17) Men Kristus dog och blev ”gjord levande i anden”. (1 Petrus 3:18) Genom att tro på hans utgjutna blod kan ”var och en” av ”de levande och de döda” få ”förlåtelse för synder” och bli befriad från det tyranniska styre som kung död utövar. För att detta skall kunna ske måste de flesta människorna få en uppståndelse. Därför skriver Paulus: ”Eftersom döden är genom en människa [Adam], är också de dödas uppståndelse genom en människa [Jesus].” (1 Korintierna 15:21) Kristus bekräftade detta genom att säga följande till Marta: ”Jag är uppståndelsen och livet. Den som utövar tro på mig, han skall få liv, även om han dör.” (Johannes 11:25) Kristi död och uppståndelse är grundvalen för uppståndelsehoppet.

Den ”första uppståndelsen”

4, 5. a) Vad skrev Johannes om den ”första uppståndelsen”, och vilken makt och vilket ämbete ges åt dem som får del av denna uppståndelse? b) Vad sade Jesus till de 11 trogna apostlarna om deras framtida uppgift?

4 Bibeln visar att Kristus inte kommer att vara ensam som domare över ”de levande och de döda”. Aposteln Johannes skrev ner en beskrivning av vad han såg i en inspirerad syn: ”Och jag såg troner, och det var några som satte sig på dem, och makt att döma gavs åt dem. Ja, jag såg deras själar, som hade avrättats med yxa för att de hade vittnat om Jesus och för att de hade talat om Gud, och dem som varken hade tillbett vilddjuret [Satans politiska organisation] eller dess bild och som inte hade fått märket på sin panna och på sin hand. Och de fick liv och härskade som kungar tillsammans med den Smorde i tusen år. Lycklig och helig är var och en som har del i den första uppståndelsen; över dessa har den andra döden ingen myndighet, utan de skall vara Guds och den Smordes präster och skall härska som kungar tillsammans med honom de tusen åren.” — Uppenbarelseboken 20:4, 6.

5 Bland de första av dessa framtida kungar och domare som dog som trogna vittnen för Jesus och hans Fader, Jehova, var de 11 lojala apostlarna. I Lukas 22:28—30 säger Jesus att dessa skulle sitta på troner tillsammans med honom i hans rike ”för att döma Israels tolv stammar [som inte var präster och som representerar de övriga av människosläktet]”.

6. Hur många meddomare kommer att bistå Kristus, när han dömer de levande och de döda, och vilken förvandling undergår de då de uppstår?

6 Andra skriftställen visar att detta unika privilegium att få vara medkungar och meddomare med Kristus i hans rike är begränsat till en ”liten hjord” bestående av 144.000 trogna kristna som blivit ”köpta från jorden”, ”från människorna”. (Lukas 12:32; Uppenbarelseboken 14:1—4) Dessa avstår från det normala och naturliga hoppet om att få leva för evigt här på jorden, och de gör det för att i stället få ”vara förenade med honom [Kristus] i hans uppståndelses likhet”. (Romarna 6:5) Om dessa skrev Paulus: ”Så är det också med de dödas uppståndelse. Det sås i förgänglighet, det uppväcks i oförgänglighet. ... Det sås en själisk kropp, det uppväcks en andlig kropp. ... Kött och blod [kan] inte ... ärva Guds rike. ... Detta dödliga måste iföra sig odödlighet.” — 1 Korintierna 15:42—53.

7. Vad säger ett uppslagsverk om odödlighet, och vad skrev Paulus och Petrus om det himmelska hoppet?

7 Det är intressant att lägga märke till att The New International Dictionary of New Testament Theology vederlägger den oskriftenliga tanken att alla människor har en odödlig själ. Det sägs i detta verk: ”Odödlighet äger inte alla människor för närvarande, utan det är någonting som ges de kristna i framtiden. Enligt 1 Kor. 15:42, 52 f. är det först efter den förvandling som äger rum i samband med uppståndelsen som de troende ’iför sig’ odödlighetens klädnad. ... Det kan inte finnas någon odödlighet utan att uppståndelsen först har skett.” Belöningen odödlighet ges i själva verket inte åt alla kristna, utan endast åt dem som får del av ”den tidigare uppståndelsen från de döda”. För dessa är ”ett oförgängligt och obesudlat och aldrig förbleknande arv ... förvarat i himlarna”. — Se Romarna 8:20—22; Filipperna 3:10, 11; 1 Petrus 1:3, 4.

Tiden för den ”första uppståndelsen”

8. a) När skulle enligt bibeln den ”första uppståndelsen” äga rum? b) Förklara innebörden i 1 Tessalonikerna 4:14—17 och 1 Korintierna 15:51, 52.

8 Bibeln förbinder denna ”första uppståndelse” med Kristi ”närvaro [grekiska: parousia]”. (1 Korintierna 15:23) Aposteln Paulus skriver: ”Herren själv skall stiga ner från himmelen med ett befallande rop, med en ärkeängels röst och med Guds trumpet, och de som är döda i gemenskap med Kristus [från och med det första århundradet och fram till Kristi ankomst i det andliga templet år 1918] skall uppstå först.” Paulus säger sedan vidare att de smorda kristna ”som överlever till Herrens närvaro [parousia]” och som därför dör under parousian kommer att få uppstå omedelbart och ”ryckas bort i skyar för att möta Herren i luften”. (1 Tessalonikerna 4:14—17) De behöver inte ”sova” i graven i väntan på uppståndelsen. I döden kommer de att ”förvandlas, i ett nu, i ett ögonblick”. — 1 Korintierna 15:51, 52.

9. a) När började Kristi osynliga närvaro? b) Vad skulle ske under hans närvaro, och varför kan man säga att de smorda kristna som dör trogna under Kristi närvaro är ”lyckliga”?

9 De händelser som utgör uppfyllelsen av bibelns profetior visar att Kristi närvaro, eller parousia, började det betydelsefulla året 1914. (Matteus 24:3, 7—14) Då blev ”världens rike ... vår Herres [Jehovas] och hans Smordes rike”. Efter denna världsomskakande händelse kom ”den fastställda tiden för de döda att bli dömda”. De som fick del av den ”första uppståndelsen”, vilken tog sin början då Kristus anlände till templet, var de första av de värdiga som blev dömda och fick sin lön. (Uppenbarelseboken 11:15—18) De smorda kristna som dör trogna efter det att Guds rike upprättats sägs vara ”lyckliga”. Varför det? Därför att de omedelbart blir uppväckta, vilket gör att de genast kan sätta i gång med sina nya arbetsuppgifter tillsammans med Kristus Jesus i himmelen. — Uppenbarelseboken 14:13.

10. Av vilka orsaker benämns den uppståndelse som de 144.000 får del av som den ”första uppståndelsen”?

10 Den uppståndelse som gäller hela antalet av de 144.000 smorda kristna, som kallats till att regera tillsammans med Kristus i himmelen, har den så lämpliga benämningen den ”första uppståndelsen”. Det förhåller sig så på grund av att den tidsmässigt föregår uppståndelsen till liv på jorden för människor i allmänhet. De 144.000 blir ”en förstling åt Gud och åt Lammet”. (Uppenbarelseboken 14:1, 4; Jakob 1:18) Detta sätter dem i en viktig ställning, eftersom inga andra människor kan ”göras fullkomliga utan” dessa 144.000 präster, kungar och domare. (Hebréerna 11:40 b; Uppenbarelseboken 22:1, 2) Vidare är den överlägsen vilken som helst jordisk uppståndelse, eftersom de 144.000 uppreses ”i hans [Kristi] uppståndelses likhet” till ett oförstörbart, odödligt liv som Guds andliga söner. — Romarna 6:5.

Den jordiska uppståndelsen

11. Vilken annan uppståndelse omnämns i Uppenbarelseboken, kapitel 20?

11 Om det finns en ”första uppståndelse”, måste det helt logiskt förekomma en uppståndelse efter denna. Aposteln Johannes beskrev vad som skulle ske under den tusenåriga domens dag som han omnämnt tidigare i samma kapitel. Han skrev:

”Och jag såg de döda, de stora och de små, stå inför tronen, och skriftrullar öppnades. Men en annan skriftrulle öppnades; det är livets skriftrulle. Och de döda blev dömda efter vad som stod skrivet i skriftrullarna, enligt sina gärningar.” — Uppenbarelseboken 20:12.

12, 13. a) Varför är det inte logiskt att säga att de övriga av de döda inte skall få uppstå förrän efter de tusen åren? b) Vad ligger det därför för innebörd i uttrycket ”fick ... liv”, som används i Uppenbarelseboken 20:5? c) Hur kommer det att avgöras vilka som slutligen får sina namn inskrivna i ”livets skriftrulle”?

12 Dessa ”döda” är desamma som ”de övriga av de döda”, som omnämns i vers fem i samma kapitel och om vilka det sägs att de inte ”fick ... liv förrän de tusen åren var till ända”. Detta kan inte betyda att de inte får uppstå förrän efter den tusenåriga domens dag, eftersom de som får del av den ”första uppståndelsen” får ”makt att döma” och skall vara ”präster” och ”härska som kungar” tillsammans med Kristus ”de tusen åren”. (Uppenbarelseboken 20:4—6) Vilka skall de döma och härska över som kungar, och för vilkas skull skall de verka som präster, om ”de övriga av de döda” inte får uppstå förrän de tusen åren är till ända?

13 Följaktligen måste uttrycket ”fick ... liv” åsyfta den situation som kommer att råda vid slutet av den 1.000 år långa domens dag. Det innebär att dessa människor får liv i den bemärkelsen att de äntligen uppnått mänsklig fullkomlighet. De kommer då att vara lika fullkomliga som Adam och Eva var i Edens lustgård. Hur kommer Jehova då att avgöra vilka som skall få sina namn inskrivna i ”livets skriftrulle” eller ”livets bok”? Det kommer att avgöras med hjälp av ett slutligt prov som mänskligheten då skall sättas på. (Uppenbarelseboken 20:7—10, 12, 15) De som bevisar sig vara trogna mot Gud genom hela denna slutliga provsättning kommer att förklaras rättfärdiga av Jehova själv och kommer att få gå in i ”Guds barns härliga frihet” här på jorden. (Romarna 8:21, 33) Gud kommer att garantera att de får evigt liv — till skillnad från Adam, som föll då han prövades och därför hölls borta från ”livets träd” av de keruber Gud sänt ut. — 1 Moseboken 2:9; 3:22—24.

14. I vilka avseenden kommer uppståndelsen till liv på jorden under tusenårsriket att vara en uppståndelse med bättre möjligheter?

14 Eftersom alla ”de övriga av de döda” som får uppstå under Kristi tusenårsregering kommer att få möjlighet att visa att de är värda att få sina namn för beständigt inskrivna i ”livets skriftrulle” och få leva för evigt under Guds rike, kommer deras uppståndelse att vara en uppståndelse med bättre möjligheter än den som enstaka människor fick på bibelns tid. Dessa människor dog ju efter en tid igen. (1 Konungaboken 17:17—24; 2 Konungaboken 4:17—37; 13:20, 21; Matteus 9:18, 23—26; Lukas 7:11—15; Johannes 11:38—44; Apostlagärningarna 9:36—41; 20:7—12) Anledningen till att män och kvinnor i forna tider förblev trogna mot Jehova till sin död var att de ville få en ”bättre uppståndelse” under det messianska riket eller ”staden”. — Hebréerna 11:10, 13, 14, 35.

Uppståndelsen och domen

15, 16. a) Är domens dag någonting som man bör frukta för? Förklara. b) Vilka skall utföra dömandet, och på grundval av vad?

15 Vi har sett att ”de övriga av de döda” får uppstå under tusenårsriket för att då bli ”dömda ... enligt sina gärningar”. (Uppenbarelseboken 20:12) Den kusliga tanken att det på domens dag skall bli så att var och en som någonsin levt får stå till svars för sina tidigare begångna synder är inte grundad på bibeln. Sammanhanget visar att de gudomliga ”skriftrullarna” eller lagböckerna kommer att öppnas och att de döda kommer att dömas ”efter vad som stod skrivet i skriftrullarna, enligt sina gärningar”, det vill säga i enlighet med den lydnad eller olydnad de visar mot dessa gudomliga anvisningar.

16 Vilka kommer att utföra dömandet? Aposteln Paulus skrev att Kristus Jesus ”är bestämd att döma levande och döda”, och samtidigt talade han om Kristi ”tydliga framträdande och hans rike”. (2 Timoteus 4:1) Under Kristi tusenårsrike kommer 144.000 meddomare att sitta på ”troner” tillsammans med Kristus. (Lukas 22:28—30; Uppenbarelseboken 20:4, 6) Paulus skrev: ”Vet ni inte att de heliga skall döma världen?” — 1 Korintierna 6:2.

17, 18. a) Motsäger Johannes 5:29 det som sägs i Uppenbarelseboken 20:12? Förklara. b) I vilken bemärkelse skall några ”komma ut ... till en domens uppståndelse”?

17 Jesus pekade på vad som skulle hända under hans tusenårsregering, vilken också utgör en 1.000 år lång domens dag. Han sade: ”Fadern dömer nämligen ingen alls, utan han har anförtrott all rättskipning åt Sonen. ... Förundra er inte över detta, därför att den stund kommer, i vilken alla som är i minnesgravarna skall höra hans röst och komma ut, de som har gjort goda ting till en livets uppståndelse, de som har bedrivit usla ting till en domens uppståndelse.” — Johannes 5:22—29.

18 Motsäger detta Uppenbarelseboken 20:12, där vi läser att de döda skall bli ”dömda efter vad som stod skrivet i skriftrullarna”, de skriftrullar som inte skulle ”öppnas” förrän under tusenårsriket? Inte alls. Jesu ord i Johannes, kapitel 5, måste förstås i ljuset av den uppenbarelse han senare gav Johannes. (Uppenbarelseboken 1:1) Både ”de som har gjort goda ting” och ”de som har bedrivit usla ting” kommer att vara bland ”de döda”, som skall bli ”dömda individuellt enligt sina gärningar” som de gjort efter sin uppståndelse. (Uppenbarelseboken 20:13) När Jesus satte ”livets uppståndelse” i kontrast till ”domens uppståndelse [grekiska: anaʹstasis kriʹseos]”, åsyftade han slutresultatet av dessa olika slags uppståndelser. Thayer’s Greek-English Lexicon definierar anaʹstasis kriʹseos som en uppståndelse ”följd av fördömelse”. En individ uppstår inte för att automatiskt bli fördömd, utan han kommer efter sin uppståndelse att få en fällande dom endast om han vägrar att följa ”vad som stod skrivet i skriftrullarna”, något som leder till att han inte får sitt namn ”skrivet i livets bok”. Han kommer då att drabbas av ”den andra döden” och har därmed förlorat sitt hopp om att i framtiden få en uppståndelse. — Uppenbarelseboken 20:14, 15; 21:8.

19 plus fotnoten. a) Hur återger en fransk översättning Johannes 5:29, och först när kommer det klart och tydligt att visa sig om en uppståndelse blir en ”livets uppståndelse” eller en ”domens uppståndelse”? b) Kommer de ”rättfärdige” och de ”orättfärdiga” som omnämns i Apostlagärningarna 24:15 att uppstå till en ”livets uppståndelse” respektive en ”domens uppståndelse”? Förklara.

19 Det är intressant att lägga märke till att den franska översättningen Traduction Œcuménique de la Bible (som utgetts av en grupp katolska och protestantiska lärda) återger Johannes 5:29 på följande sätt: ”De som har gjort goda ting kommer ut och får den uppståndelse som leder till liv; de som har bedrivit onda ting får den uppståndelse som leder till dom.” Först när slutresultatet av en människas uppståndelse framstår klart kommer man att veta om hennes uppståndelse var en ”livets uppståndelse” eller en ”domens uppståndelse”.a

20. a) Vilka kommer att behöva dricka ”livets vatten”, och varför det? b) Vilken fråga kommer vi att gå igenom i följande artikel?

20 Både de döda som får uppstå och den ”stora skaran” som får överleva den ”stora vedermödan”, som kommer inom kort, kommer att behöva dricka ”livets vatten”, det vill säga tacksamt ta emot Kristi lösenoffer och alla de andra föranstaltningar Jehova gör för att befria människor från synd och död. (Uppenbarelseboken 7:9, 10, 14, 17; 22:1, 2) Dessa föranstaltningar kommer att förvaltas av Kristus och hans 144.000 medförbundna präster och domare under tusenårsriket. Men kommer alla döda tillbaka för att bli dömda, också de som drabbas av den nu annalkande ”stora vedermödan”? Följande artikel kommer att ta upp den frågan.

[Fotnoter]

a De som uppstår till en ”livets uppståndelse” eller en ”domens uppståndelse” bör inte betraktas som identiska med de ”rättfärdiga” och de ”orättfärdiga” som omnämns av Paulus i Apostlagärningarna 24:15. Paulus talar om människors status när de uppstår, en status som är grundad på hur de handlade innan de dog. De ”rättfärdiga” kommer att vara tvungna att fortsätta att handla rättfärdigt i lydnad för de ting som står skrivna i ”skriftrullarna”. Annars kommer deras uppståndelse att bli en ”domens uppståndelse”. Och omvänt, om några ”orättfärdiga” ångrar sig och ändrar sinne, godtar Kristi lösenoffer och lyder de ting som står skrivna i ”skriftrullarna”, kommer deras uppståndelse att visa sig vara en ”livets uppståndelse”.

REPETITIONSFRÅGOR

□ På vilket sätt är Kristus ”uppståndelsen och livet”?

□ Vilka får del av den ”första uppståndelsen”, och vilka uppgifter kommer de att få som medhjälpare till konungen, Jesus Kristus?

□ Varför är termen ”den första uppståndelsen” så lämplig?

□ På vilket sätt får ”de övriga av de döda” liv efter de tusen åren, och i vilken bemärkelse är deras uppståndelse överlägsen den som de människor fick som uppstod till liv på jorden på bibelns tid?

□ På grundval av vad kommer de döda som fått uppstå att bli dömda, och vad kommer de att behöva göra för att bli befriade från synd och död?

[Infälld text på sidan 17]

”Odödlighet äger inte alla människor för närvarande, utan det är någonting som ges de kristna i framtiden. ... Det kan inte finnas någon odödlighet utan att uppståndelsen först har skett.” — The New International Dictionary of New Testament Theology

[Bild på sidan 19]

Bibeln visar att många skall få uppstå till liv på jorden

    Svenska publikationer (1950–2025)
    Logga ut
    Logga in
    • Svenska
    • Dela
    • Inställningar
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Användarvillkor
    • Sekretesspolicy
    • Sekretessinställningar
    • JW.ORG
    • Logga in
    Dela