Jorden får en ny regering
1. Vilken fråga har tänkande människor alltid brottats med?
EN FRÅGA som tänkande människor alltid har brottats med är denna: Vad är det för mening med livet? De ser allt det vackra på jorden, tänker på vilken förträfflig plats den skulle kunna vara att bo på, men så ser de så mycket hända och ske som medför nöd och sorg. Likväl gläder sig flertalet människor åt det mått av liv de har, till dess slutet kommer. Men vad är det då för mening att leva en kort tid och sedan behöva dö? Det verkar så oförnuftigt. Låt oss till exempel föreställa oss en ung man med ett högt mål i livet. Han har i sin oegennytta föresatt sig att göra sig skickad att hjälpa sina medmänniskor. Han studerar flitigt, läser vid universitet och tänker bli läkare, kanske kirurg, eller ingenjör. Han tillägnar sig en hel del kunskap, så att den nytta han kan göra mänskligheten inte rätt och slätt kan värderas i pengar. Men han har inte hunnit mer än börja använda sina kunskaper och förmågor till gagn för medmänniskorna, då han blir uttagen till krigstjänst och en kula från någon som aldrig har sett honom tidigare gör slut på hans liv. Vilken förlust!
2. Vilken förändring kommer snart att inträda på jorden, och varför blir det en önskvärd förändring?
2 Skall vi då, med tanke på detta, ge vika för hopplösheten och sluta upp med att söka efter ett uppsåt i livet? Nej, visst inte. Vi kan få svar på den här frågan, ett svar som fullständigt tillfredsställer sinne och hjärta. I sex tusen år av människans historia har förhållandena visserligen varit sådana som här beskrivits, men det stundar en period om ett tusen år då en regering kommer att styra, som är så mäktig och vis och så gagnelig för mänskligheten att den fullständigt skall kunna råda bot på alla de skador som uppstått under de gångna sex tusen åren. Ja, fullständigt — ända därhän att tanken på de sorgliga världshändelserna inte på minsta sätt skall kunna förmörka tillvaron för denna regerings undersåtar. Låt oss mycket noggrant och ingående begrunda svaret. Det som vi då skall begrunda är orden i Uppenbarelseboken 20:4—6.
3. Vad måste ske, innan de här välsignelserna kan komma?
3 I Uppenbarelseboken 19 har vi just läst en skildring av hur det slutliga kriget på jorden, Harmageddonkriget, gör slut på allt det onda. De tre första verserna i kapitel 20 talar om hur ondskans själva upphov, Satan och hans demoner, blir fängslade. (Detta dryftades i numren för 1 april och 1 maj.) Ingenting hindrar nu mänskligheten från att åtnjuta obegränsade välsignelser. Mänsklighetens tusenåriga sabbatsdag börjar. Vi skall här sats för sats begrunda den skildring som beskriver synen av jordens nya regering.
Vilka de är
4. Vad kan hjälpa oss att identifiera dem som Johannes såg sitta på troner?
4 ”Och jag såg troner stå där, och de satte sig på dem, de, åt vilka gavs makt att hålla dom.” De som sitter på tronerna kan lätt identifieras. Medan Jesus var här på jorden sade han till apostlarna: ”I världsförnyelsen [pånyttskapelsen, NW], när Människosonen sitter på sin härliga tron, skall också ni, som har följt mig, sitta på tolv troner och döma Israels tolv stammar.” (Matt. 19:28, Hd; Luk. 22:28—30) De tolv apostlarna sägs vara tolv grundstenar i Jehovas andliga tempel, som är uppbyggt på den förnämsta hörnstenen, som är Jesus Kristus. Men grunden till en byggnad är inte hela byggnadsverket. Andra skall uppföras som en överbyggnad på den här grundvalen. Det här templet utgör ett andligt palats, en andlig helgedom, där Gud bor, och han ses sitta på en tron i det med sin Son, Jesus Kristus, vid sin sida. — Upp. 21:14; 1 Petr. 2:4.
5. Hur många troner såg Johannes? Vilken särskild betydelse hade det att de tjugofyra äldste som framträdde tidigare inte sågs i den här synen?
5 Det fanns fler än tolv troner i den syn som Johannes såg. Enligt beskrivningen några kapitel tidigare såg han 144.000, som stod tillsammans med Jesus Kristus på Sions berg, där templet låg. Tidigare i denna syn, som beskrivs i Uppenbarelseboken, hade han sett tjugofyra äldre personer omkring tronen, och de föreställer samma skara. Det ligger en särskild mening i att de inte framträder i synen här, ty de utgör en annan symbolisk bild av de 144.000. I den här synen ser Johannes 144.000 på troner. — Upp. 14:1—3; 3:21.
6. Vad är det som stöder den uppfattningen att Johannes såg 144.000 sitta på troner?
6 Att detta är en korrekt uppfattning finner stöd i aposteln Paulus’ ord: ”Vet ni då inte, att de heliga ... skall döma världen [av människor]? Vet ni inte, att ni skall döma änglar?” (1 Kor. 6:2, 3, Hd) Dessa 144.000 är alltså kungliga domare såväl som präster, som sitter på troner. I Israel var visserligen kungamakten och prästadömet åtskilda, vilket hindrade en otillbörlig maktkoncentration hos den mänsklige konungen, men dessa himmelska konungar har blivit prövade här på jorden och har bevisats vara rättfärdiga, pålitliga, väl kvalificerade. De utövar sin makt under sin konung och överstepräst, Jesus Kristus.
7. Såg Johannes sig själv sitta på en av tronerna? Förklara.
7 Medan aposteln Johannes själv befann sig på jorden, skrev han följande om den förhoppning som Kristi andliga bröder hyser: ”Mina älskade, vi är redan nu Guds barn, dock är det ännu inte klart, vad vi en gång skall bli. Men så mycket vet vi, att vi skall bli lika honom, när han träder fram i sin härlighet, ty vi skall se honom sådan han är.” (1 Joh. 3:2, Hd) Ingen jordisk, köttslig person kan vare sig med sitt bokstavliga öga eller för sitt inre öga se hurudan en odödlig, himmelsk kropp är, eftersom de som har fått en himmelsk inbjudan måste bli förändrade till sin natur. När Johannes såg de 144.000 på troner, av vilka en var avsedd för honom, säger han därför inte att han såg sig själv bland dem. Han säger:
Varför de är kvalificerade
8. Vilka själar var det Johannes såg, och vad betyder det att Johannes såg ”själar”?
8 ”Och jag såg de människors själar, som hade blivit halshuggna för Jesu vittnesbörds och Guds ords skull och som icke hade tillbett vilddjuret eller dess bild och icke hade tagit dess märke på sina pannor och sina händer.” Johannes sade att han såg ”själar”. Det måste ha varit samma själar som Johannes tidigare hade sett ”under altaret” och ”som hade blivit slaktade för Guds ords skull och för det vittnesbörds skull, som de hade”. (Upp. 6:9—11) Människor hade dödat deras mänskliga kroppar, men de hade inte kunnat döda deras själar, dvs. deras rätt till liv i Guds himmelska rike. De var faktiskt fortfarande ”levande”, eftersom Jehova är ”en Gud icke för döda, utan för levande”. Dessa kristna martyrer, dvs. vittnen för Gud, var döda vid den tid då Johannes såg deras själar under altaret, men deras liv som förnuftsbegåvade skapelser var dem tillförsäkrat vid Guds bestämda tid. — Matt. 22:32.
9. Hur visar Johannes att de ”själar” som han såg är kvalificerade att ta hand om jordens angelägenheter?
9 Några av dem hade blivit bokstavligen halshuggna, därför att de vittnat om Jesus och Gud, men inte allesammans. För att kunna följa i Jesu fotspår måste de likväl alla dö en offerdöd sådan som hans, dvs. de måste dö såsom ostraffliga människor. Några av dem har lidit martyrdöden på olika sätt, men ingen enda har tillbett det symboliska ”vilddjuret”, denna världens politiska system; och sedan Nationernas förbund och Förenta nationerna kom till, har ingen av dem tillbett det symboliska ”vilddjurets” politiska ”bild”. De har inte fått något märke på pannan till tecken på att de understött det med sina tankar eller ord och inte heller på sina händer till tecken på att de i något avseende aktivt sökt verka för ”bildens” förevigande. Såsom medlemmar av brudeskaran har de måst hålla sig rena och obefläckade av världen. De har följt en kurs rakt motsatt den som det stora Babylon och dess skökolika döttrar, denna världens religiösa institutioner, har följt. Dessa ”skökor” har begått andlig otukt genom att blanda sig i politiken och ge allting åt kejsaren och ingenting åt Gud. (Matt. 22:21) De trogna medlemmarna av de 144.000 har väntat på att Guds rike skulle bli upprättat och ta hand om jordens angelägenheter. — Jak. 1:27; 2 Kor. 11:3; Ef. 5:25—27.
När regeringen börjar fungera
10. När det i bibeln heter att ”dessa ... fingo regera med Kristus i tusen år”, betyder det då att varenda en av de 144.000 är tillsammans med Kristus i himmelen när tusenårsregeringen börjar? Ge skäl för svaret.
10 ”Dessa blevo nu åter levande och fingo regera med Kristus i tusen år.” Kristi tusenårsregering börjar omedelbart efter det att Satan och hans demoner har fängslats och kastats i avgrunden. Vi inser att inte alla de 144.000 kommer att vara i himmelen då tusenårsregeringen tar sin början, eftersom en liten kvarleva på jorden skall överleva Harmageddon och bli kvar på jorden under en icke angiven tid. Orden här innebär alltså inte att varenda en måste vara i himmelen tillsammans med Kristus under hela tusenårsregeringen. De som dog innan Riket upprättades blev uppväckta då Jehova kom till templet tillsammans med förbundets budbärare år 1918. Av Uppenbarelseboken 14:13 framgår det att några av kvarlevans medlemmar dör efter det att Guds messianska rike blivit fött år 1914. De behöver inte sova i döden till dess Satan, djävulen, fängslas. De förenas med Kristus genom en uppståndelse utan dröjsmål. — 1 Tess. 4:15, 16; 1 Kor. 15:51—54.
11. a) Vad skall ”kvarlevan” på jorden göra sedan de tusen åren har börjat? b) Varför har orden inom parentes inskjutits i Uppenbarelseboken 20:5, och vad är den ”första uppståndelsen”?
11 När Kristi tusenårsregering börjar, skall den ”kvarleva” som fortfarande befinner sig på jorden alltså inte upphöja sig såsom konungar, utan de skall vara här och tjäna Rikets intressen, till dess deras död inträffar och de blir uppväckta. (2 Petr. 3:11—14; Mal. 3:17—4:3) De skall ha del i Kristi tusenårsregering. Men det är Kristus som är konungen, och det är han som härskar i tusen år. Det är inte nödvändigt att alla är tillsammans med honom under hela tusenårsperioden. Han har fått Rikets alla maktbefogenheter. (Upp. 12:5, 10; Ps. 2:8) Hans regering varar i tusen år från den tid då Satan kastas i avgrunden, och flertalet av de 144.000 är tillsammans med honom från denna periods början. Orden inom parentes: ”De övriga döda blevo icke levande, förrän de tusen åren hade gått till ända”, är inskjutna här eftersom de 144.000, som har del med Jesus Kristus i hans nya regering, vinner livets belöning först. Johannes skriver om de 144.000: ”Detta är den första uppståndelsen.” Det är den första till tiden och i fråga om vikt och betydelse, eftersom det är samma slags uppståndelse som Jesus Kristus erfor. — 1 Petr. 3:18; Rom. 6:3—9; Fil. 3:9—11; 2 Tim. 2:11, 12.
12. Varför har den andra döden ingen makt över dem som har del i den första uppståndelsen?
12 ”Salig och helig är den som har del i den första uppståndelsen; över dem har den andra döden ingen makt.” Jesus såg fram emot att bli delaktig i en underbar uppståndelse, och hans efterföljare är också lyckliga vid tanken på detta. De blir uppresta från sina jordiska kroppar, som är dödliga och förgängliga, och blir förvandlade, i det att de får oförgängliga, odödliga kroppar. De har möjlighet att träda fram inför Gud själv, som är odödlig. Den ”andra döden” är en symbol av ”eldsjön, som brann med svavel”, i vilken ”vilddjuret” och den ”falske profeten” kastades, och den har ”ingen makt” över de 144.000, eftersom odödlighet betyder dödlöshet. Jesus Kristus har fått ”oförgängligt [oförstörbart, NW] liv”, och de 144.000 är delaktiga med honom. — 1 Kor. 15:53, 54; Hebr. 7:16.
Regeringens undersåtar
13. Vad är det som vittnar om att Uppenbarelseboken 20:5 verkligen hör med till den bibliska texten?
13 Meningen inom parentes: ”De övriga döda blevo icke levande, förrän de tusen åren hade gått till ända”, förekommer visserligen inte i den sinaitiska handskriften från 300-talet, men den kan ha funnits på en sida som fattas i den grekiska Vatikanhandskriften nr 1209 från 300-talet, och den finns med i den grekiska alexandrinska handskriften från 400-talet och i den latinska översättningen kallad Vulgata, i Uppenbarelseboken 20:5.
14. Vilka talas det om i Uppenbarelseboken 20:5, och vilka fordringar måste de fylla?
14 De som det talas om här skall få leva på jorden. Den ”stora skaran” är en klass människor som tar ställning tillsammans med Kristi andliga bröder och som överlever Harmageddonstriden och den händelse då Satan, djävulen, fängslas och kastas i avgrunden. Det finns också andra som tillhör dem som Jesus kallade ”andra får”, och de måste bli uppväckta. De skall förena sig med den ”stora skaran” i att tjäna Gud under den tusenåriga domsdagen, och alla måste de vara lydiga, förbli lojala under det prov som följer, då Satan och hans demoner kommer lös ur avgrunden för en ”liten tid”. — Upp. 7:9; Joh. 10:16; Upp. 20:3.
15. När och i vilket avseende skall ”de övriga döda” bli ”levande”?
15 Gud är domaren, som själv avgör vilka som skall få leva för evigt i hans universum. ”Gud är den som förklarar dem rättfärdiga.” Efter provet skall han förklara dessa trogna vara orubbligt och oföränderligt hängivna rättfärdigheten. Han kan döma i fullkomlighet, och han vet att dessa aldrig någonsin, i kommande tidsåldrar, skall bestrida hans suveränitet. Därför belönar han dem med rätten till evigt liv på jorden under paradisiska förhållanden. Det är då som de verkligen skall bli ”levande” från Guds ståndpunkt. — Rom. 8:33, NW.
Vad regeringsmedlemmarna skall uträtta
16. Vad skall de 144.000 uträtta, och vad blir följden?
16 Beträffande de 144.000 odödliga säger Johannes vidare: ”De skola vara Guds och Kristi präster och skola få regera med honom de tusen åren.” På jorden skall den ”stora skaran” och de uppväckta, trogna tjänarna åt Gud från forna tider befinna sig jämte många, kanske milliarder, andra som har dött. Det skall bli ett ofantligt men glädjerikt arbete för jordens nya regeringsmedlemmar, Jesus Kristus och hans 144.000 medregenter, som är konungar och präster, att låta Jesu Kristi lösenoffers förtjänst komma dem till del som visar lydnad. De skall härska i rättfärdighet för att fullgöra Guds uppsåt att mänskligheten skall leva på jorden i fullkomlighet och åtnjuta evigt liv. Jorden kommer att förskönas, bli en paradisisk trädgård, och djuren kommer att behärskas av människorna. Den falska religionen kommer inte att ha någon plats där; politiken är borta för alltid; endast Skaparens vilja, hans som har gjort människorna till sin egen avbild och som har kärleksfulla uppsåt och avsikter med dem, kommer då att ske. — 1 Mos. 1:27; Matt. 6:10.
17. Varför skall man sedan lätt kunna se att livet har en mening?
17 Då kommer det att se helt annorlunda ut på jorden. Det blir lätt att urskilja att livet har en mening. Den onda ordningen med dess falska religion och politiska korruption, som nu har tagit struptag på mänskligheten, skall då tillhöra det förgångna och skall aldrig mer fördärva jorden eller dem som bor på den. Mänsklighetens främste fridstörare, Satan, djävulen, kommer då att vara borta. Den nye regenten är odödlig, och eftersom han befinner sig på Jehovas högra sida, kommer han att äga bestånd, varför korruption och ondska inte kan uppstå på nytt. Jorden kommer då att framträda som en gnistrande ädelsten på Jehova Guds stjärnbeströdda himmel och vara hans namn till lov och pris för evigt. — Psalm 150.