KRYPANDE DJUR

Det hebreiska ordet rẹmes kommer från en verbrot som betyder ”krypa (kräla)” eller ”röra sig (myllra)”. (1Mo 1:21, 28, not) Enligt Koehler och Baumgartners hebreiska och arameiska ordbok betecknar ordet en närmast planlös rörelse. (Lexicon in Veteris Testamenti Libros, Leiden 1958, sid. 895; jfr Hab 1:14.) Substantivet rẹmes, som återges med ”djur som rör sig” och ”krypande djur”, verkar vara ett begrepp som används om många olika djur, och sammanhanget i de bibelställen där ordet förekommer visar att det betecknar djur som inte räknas till de vilda djuren, husdjuren, fåglarna eller fiskarna. (1Mo 1:24, 25; 6:7, 20; 7:14, 23; 8:17, 19; 9:3; Hes 8:10; 38:20) Detta skulle i sin tur betyda att ordet kan omfatta kräldjur och andra djurarter som inte hör till de förut nämnda mer framträdande kategorierna. Det används inte bara om landlevande djur, utan också om vattenlevande djur. (Ps 104:25)

Bland den vise kung Salomos 3 000 ordspråk fanns också några som handlade om ”fyrfotadjuren och om de flygande skapelserna och om de andra djuren som rör sig och om fiskarna”. (1Ku 4:33; jfr Ord 30:19, 24–28.) I Hosea 2:18 omnämns ett förbund som sluts med de vilda djuren, de flygande skapelserna och ”jordens krypande djur”, och i Psalm 148:10 nämns de ”krypande djuren” bland de skapelser som lovprisar sin Skapare.

Det grekiska ordet herpetọn motsvarar i stort sett det hebreiska rẹmes och används ofta med avseende på kräldjur. Ordet används om de djur som Petrus såg i sin syn i Joppe (Apg 10:12; 11:6), i Paulus beskrivning av människornas avgudabilder (Rom 1:23) och av Jakob om de djur som människan kan tämja. (Jak 3:7)