Frågor från läsekretsen
◼ Vad bestod Mose felsteg i, det som kostade honom privilegiet att få komma in i det utlovade landet? Var det att han slog på klippan i stället för att bara tala till den, eller var det att han underlät att ge äran åt Jehova Gud?
Det verkar som om Mose felsteg inbegrep mer än bara det att han slog på klippan i stället för att tala till den, som Gud hade gett anvisning om.
Nära slutet av den 40-åriga vandringen slog israeliterna läger vid Kades-Barnea i öknen Sin (eller Paran). De hade lägrat sig där flera årtionden tidigare, antagligen därför att det finns tre vattenkällor i området som ger upphov åt en grönskande oas, en sådan som man kan se på fotografiet överst på nästa sida. Men vid detta tillfälle var det ont om vatten, vilket kan ha gjort att folket inte kunde hitta så mycket mat. Därför grälade de med Mose, Jehovas representant, och sade: ”Varför har ni fört oss upp ur Egypten och låtit oss komma till denna svåra plats, där varken säd eller fikonträd eller vinträd eller granatträd växer och där inget vatten finns att dricka?” — 4 Moseboken 20:5.
Då uppmanade Gud Mose och Aron: ”Ta staven, och församla menigheten, ... och tala till klippan inför deras ögon, så skall den ge ifrån sig vatten. Så skaffar du fram vatten åt dem ur klippan och ger menigheten och dess boskap att dricka.” (4 Moseboken 20:8) Vad hände därnäst?
”Mose och Aron sammankallade församlingen framför klippan. Där sade han till dem: ’Hör nu, ni motsträviga. Kan vi väl ur denna klippa skaffa fram vatten åt er?’ Och Mose lyfte upp sin hand och slog på klippan med sin stav två gånger. Då kom mycket vatten ut.” — 4 Moseboken 20:10, 11.
Somliga har påpekat att Gud befallde Mose och Aron att ”tala till klippan” men att de i stället ”slog på klippan”. Misshagade denna avvikelse Jehova så mycket att han sade till Mose och Aron att han inte ville låta dem få leda Israel in i det utlovade landet?
Det verkar inte så. Saken är nämligen den att folket hade klagat över brist på vatten redan några månader efter uttåget. Detta hände nära berget Sinai (Horeb), vid en plats som kom att kallas Meriba (i det område som ses här nedan). Lägg märke till vad Gud uppmanade Mose att göra vid det tillfället: ”Jag vill stå där framför dig på Horebs klippa, och du skall slå på klippan, och vatten skall då komma ut ur den, så att folket får dricka.” (2 Moseboken 17:2—7; 33:6) När Mose nu vid Kades uppmanades att tala till klippan, kan han ha varit benägen att göra likadant som han förra gången hade gjort på Guds befallning, även om Gud menade att det hade räckt att tala till klippan.
Det tycks vara något mer som ledde till Guds dom över Mose och Aron. Vad kan det ha varit? Mose sade till det grälsjuka folket: ”Kan vi väl ur denna klippa skaffa fram vatten åt er?” Psalm 106:33 ger oss insikt i detta, för där visas det att Mose handlade med förbittrad ande och att han talade ”obetänksamt med sina läppar”. I vresiga ordalag riktade han uppmärksamheten på sig själv och Aron i stället för på den som verkligen på mirakulöst sätt kunde frambringa vatten. Strax innan Mose dog vid gränsen till det utlovade landet hänvisade Gud således till händelsen vid Kades-Barnea och visade att Mose felsteg bestod i att han hade underlåtit att hålla Gud helig inför folkets ögon. — 4 Moseboken 27:12—14.
Vi kan lära oss något av detta. Nog för att det är viktigt att vi avhåller oss från handlingar i vredesmod, men det är lika väsentligt att vi behärskar vår ande, i synnerhet när andra kommer till korta. Om vi tillåter oss att bli alltför upprörda, kan vi börja betrakta Guds tjänare från mänsklig ståndpunkt i stället för att inse att de fortfarande är Guds ”får”. Visserligen är de ofullkomliga och kan göra saker som irriterar, men de är ”hans folk och fåren på hans betesmark”. (Psalm 100:3, NW) Eftersom Gud lät sin Son dö för dessa, borde då inte vi sträva efter att ha tålamod med dem, i det vi lägger mindre tonvikt vid hur vi själva känner det eller påverkas och koncentrerar oss mer på deras ställning inför Gud?
[Bilder på sidan 31]
Oas på våren vid en av de vattenkällor som finns i trakten kring Kades-Barnea