Floden Jordan

JORDAN är den största floden i det utlovade landet och bildar en naturlig gräns mellan östra och västra Palestina. (Josua 22:25) I forna tider började den egentliga Jordan sitt lopp från det att den lämnat Hulebäckenet, ett träskområde och en sjö som nu torrlagts. Området norr om Hulebäckenet kännetecknas av flera vattendrag — källflöden till Jordan. De tre förnämsta källflöden av vilka Jordan bildas är från öster till väster Nahr Banijas (Nachal Hermon), Nahr el-Leddan (Nachal Dan) och Nahr el-Chasbani (Nachal Senir). Jarmuk och Jabbok är Jordans förnämsta tillflöden från öster. I våra dagar är Jordan en ganska gyttjig flod.

Sedan Jordan bildats vid Hulebäckenet, flyter den ganska lugnt i omkring 3 kilometer, men forsar sedan genom basaltklyftor på sin väg till Galileens hav. Från södra änden av Galileens hav slingrar sig Jordan ner till Döda havet 320 kilometer, trots att sträckan fågelvägen är bara omkring 105 kilometer.

På en sträcka av 16 kilometer mellan Hulebäckenet och Galileens hav faller Jordan 270 meter. När floden fortsätter sitt lopp från Galileens hav till Döda havet, bildar den 27 skummande forsar och sjunker ytterligare 180 meter.

Nedanför Galileens hav flyter Jordan genom en dal som är 6—13 kilometer bred. Men vid Jeriko är denna dal omkring 22 kilometer bred. I dalens nedre nivå (El-Zor), som är 0,5—3 kilometer bred, vrider och ringlar sig Jordan fram genom täta snår av törnen och tistlar, vinrankor och buskar, oleandrar, tamarisker, pilträd och popplar. I forna tider strövade lejon omkring i ”de stolta snåren längs Jordan”. (Jeremia 49:19; 50:44; Sakarja 11:3) Vargar och schakaler kan man fortfarande finna där. Somrarna är extremt heta och fuktiga i denna djungel, med temperaturer som stiger till gott och väl 38 grader. Och på våren, när snön smälter på Hermon, översvämmar Jordan El-Zor.

Dalens övre nivå (El-Ghor) ligger så mycket som 46 meter över Jordandjungeln och är skild från den genom kala och eroderade grå märgelkullar. Den del av El-Ghor som sträcker sig 40 kilometer söder om Galileens hav inrymmer odlad mark och betesmarker. Frånsett detta är det mesta av El-Ghor uppodlad mark. Men på Abrahams och Lots tid, före tillintetgörandet av Sodom och Gomorra, var tydligen mycket mer av den produktiv, särskilt i närheten av Döda havet. — 1 Moseboken 13:10, 11.

Jordans grunda vatten och dess talrika forsar och strömvirvlar gör att det inte går att färdas med båt på den. Enligt vad som uppgetts finns det åtminstone 60 ställen där det är möjligt att vada över floden, när det inte är högvatten. I forna tider var behärskandet av flodens vadställen militärt fördelaktigt, eftersom de var de förnämsta möjligheterna att ta sig över Jordan. — Domarna 3:28; 12:5, 6.

Den del av Jordan som ligger nedanför Galileens hav har vanligtvis ett djup av 1—3 meter och är ungefär 27—30 meter bred. Men på våren svämmar Jordan över sina bräddar och är då mycket bredare och djupare. (Josua 3:15) Vid högvatten skulle det inte ha varit tryggt för den israelitiska nationen av män, kvinnor och barn att gå över Jordan, särskilt inte nära Jeriko. Strömmarna där är så strida att badande på senare tid faktiskt svepts med. Men Jehova dämde mirakulöst upp Jordan och gjorde det möjligt för israeliterna att gå över på torr mark. (Josua 3:14—17) Hundratals år senare inträffade en gång ett liknande underverk för Elia, när Elisa var i sällskap med honom, och en gång för Elisa ensam. — 2 Kungaboken 2:7, 8, 13, 14.

Jordan figurerar också i samband med det mirakulösa botandet av Naaman. Hjälpt till rätt syn på saken av sin tjänare badade Naaman, som betraktade Damaskus’ floder som bättre än alla Israels vatten, lydigt sju gånger i Jordan. Efter sjunde gången var han fullständigt botad från sin spetälska. — 2 Kungaboken 5:10—14.

Under det första århundradet v.t. döpte Johannes döparen många sinnesändrande judar i Jordans vatten. Han hade också privilegiet att döpa Jesus, Guds fullkomlige Son, där. — Matteus 3:1, 5, 6, 13—17.