BEEROT

[Bẹerot] Betyder ”brunnar”.

En av de fyra hiveiska städer som, tydligen med gibeoniterna i spetsen, på ett listigt sätt lyckades sluta ett förbund med Josua. (Jos 9:3–17) Staden kom sedan att ingå i Benjamins stams arvedel. (Jos 18:21, 25) I berättelsen om hur Sauls son Is-Boset blev mördad av män från Beerot sägs det: ”Beerot brukade räknas till Benjamin.” Eftersom det var nödvändigt att specificera vilken stam staden tillhörde, är det sannolikt att den låg nära gränsen till en annan stam. (2Sa 4:2–6) Det berättas att invånarna i Beerot en gång flydde till Gittajim, men det sägs inte varför. Orsaken kan ha varit att filistéerna var ute på plundringståg efter segern över Sauls här på berget Gilboa. En annan möjlighet är att flykten ägde rum efter mordet på Is-Boset och att man flydde för att undvika repressalier. Efter landsflykten i Babylon nämns emellertid män från Beerot bland dem som vände tillbaka till Juda. (Esr 2:1, 25; Neh 7:29)

En del identifierar Beerot med Khirbat al-Burj eller Nabi Samwil i söder, men andra anser att det rör sig om al-Bira, en stad som ligger i närheten av det nutida Ramallah, närmare bestämt 14 km norr om Jerusalem och 8 km nordnordöst om Gibeon, nära gränsen till Efraim. På denna plats finns det en källa som ger rikligt med vatten. Resterna av ett gammalt härbärge visar att detta en gång i tiden var en anhalt för karavaner.