DAMM (1)

En stor öppen reservoar för uppsamling och lagring av vatten. Konstgjorda dammar grävdes ut i marken eller höggs ut i berggrunden. Ibland låg de inne i städerna och var förbundna med källor utanför med hjälp av vattenledningar. Detta tryggade vattenförsörjningen för invånarna även under en belägring. Vissa dammar anlades genom att man utvidgade eller anpassade naturligt förekommande grottor eller fördjupningar i marken.

Bland de många dammar som nämns i Bibeln är dammarna i Gibeon (2Sa 2:13; se GIBEON, GIBEONITER), Hebron (2Sa 4:12), Hesbon (HV 7:4; se BAT-RABBIMSPORTEN), Samaria (1Ku 22:38) och Jerusalem. Somliga menar att de dammar som församlaren (kung Salomo) anlade för konstbevattning är de reservoarer som man funnit söder om Betlehem. (Pre 2:6) Vatten från närbelägna källor lagrades i dessa reservoarer.

Jerusalems dammar. Den damm som Hiskia anlade i slutet av den vattenledning han byggde för att leda vattnet från Gihonkällan in i Jerusalem låg ungefär där dammen Siloam ligger, det nutida Birkat Silwan, strax sydväst om Davidsstaden. (2Ku 20:20; 2Kr 32:30) Dammen Siloam under det första århundradet (Joh 9:7) är troligen identisk med den damm som man funnit omkring 100 m sydsydöst om Birkat Silwan.

Bibeln nämner ”den gamla dammen” (Jes 22:11), ”den övre dammen” (2Ku 18:17; Jes 7:3; 36:2) och ”den nedre dammen” (Jes 22:9) men utan att ange deras exakta läge i förhållande till staden Jerusalem. Bibelforskare är i allmänhet överens om att ”den nedre dammen” (kanske densamma som ”Kanaldammen”, som nämns i Neh 3:15) kan vara identisk med Birkat al-Hamra i södra änden av Tyropoiondalen. Det råder däremot delade meningar om var ”den övre dammen” låg. (Se KANALDAMMEN.)

”Kungsdammen” låg tydligtvis mellan Askhögsporten och Källporten. (Neh 2:13–15) Det är möjligtvis samma damm som nämns i Nehemja 3:16.

För upplysningar om Betsatadammen, se BETSATA.