PURIM

[pụrim]

En judisk högtid som firas den 14 och 15 adar. Adar är den sista månaden i det judiska året och motsvarar senare hälften av februari och första hälften av mars. (Est 9:21) Namnet ”purim” kommer av att Haman kastade ”pur” (lott) för att finna den gynnsammaste dagen för att utrota judarna. Eftersom Haman var agagit, kanske en amalekit av kunglig härkomst, och dyrkade hedniska gudar, använde han denna metod som ett slags spådom. (Est 3:7, Le, not; se LOTT, LOTTKASTNING; PUR; SPÅDOM.) Haman fick kungen att godkänna att det skulle utfärdas ett påbud om att judarna skulle utrotas. Påbudet utfärdades den 13 nisan i kung Ahasveros (Xerxes I:s) 12:e regeringsår, tydligtvis på våren 484 f.v.t., och sändes ut till alla de persiska provinserna.

Ett stort antal fiender dödades den 13 adar, och den 14 adar fortsatte utrotandet av fienderna i den kungliga staden Susa. Den 14 adar vilade alla judar i provinserna, och den 15 adar vilade alla judar i Susa, och de höll fest och gladde sig. (Est 8:3–9:19)

Till minne av denna befrielse pålade Mordokaj judarna förpliktelsen att fira den 14 och 15 adar varje år ”som fest- och glädjedagar och som dagar då man sänder matportioner till varandra och gåvor till de fattiga”. (Est 9:20–22)