Vad är fel med kärleken till pengar?

PAUL och Mary hade hand om ett stort snabbköp i ett fattigt afrikanskt samhälle.a Genom att arbeta hårt dag och natt tjänade de en hel del pengar. Med tiden kunde Mary yvas över ett stort nytt hus fullt med lyxiga möbler. Vad Paul beträffar, kunde han köra omkring i en lyxbil.

En dag vände sig en grupp som stod i opposition mot regeringen till Paul. De krävde: ”Vi önskar att din affärsrörelse skall skänka [100 dollar] i månaden till stöd för vår sak.” Paul och Mary, som inte ville ta parti i den politiska striden, vägrade modigt. På grund av sin neutrala ståndpunkt blev de misstänkta för att få ekonomiskt stöd av staten. Ett veckoslut, medan Paul och Mary var borta från staden, blev deras affär plundrad, och deras bil och vackra hem sattes i brand.

En mycket tråkig historia, men kan vi lära något av den? Många som har arbetat strängt för att bli rika har kanske inte drabbats av en olycka som berövat dem deras rikedom, men hur blir det i framtiden? Varför heter det i Bibeln att ”de som är beslutna att bli rika faller i frestelse och en snara och många oförnuftiga och skadliga begär, som snabbt drar ner människorna till undergång och tillintetgörelse”? — 1 Timoteus 6:9.

En balanserad syn på pengar

Enligt Bibeln måste en sann kristen sörja för sina av honom eller henne beroende familjemedlemmars materiella behov. Omständigheterna, sådana som arbetslöshet eller hälsoproblem, kan ibland göra detta svårt. En kristen som å andra sidan avsiktligt underlåter att sörja för sin familj ”har ... förnekat tron och är värre än en som är utan tro”. — 1 Timoteus 5:8.

I en del landsbygdsområden lever människor av vad jorden ger genom att själva odla sina livsmedel och föda upp boskap. Somliga gör föga bruk av pengar, utan skaffar sig livets nödtorft genom att driva byteshandel med varor och tjänster. Men det vanligaste sättet för familjeförsörjare att dra försorg om sin familj är att de ägnar sig åt någon sysselsättning som de får lön för. De använder de pengar de förtjänat till att köpa mat och andra artiklar som bidrar till deras familjs välfärd. Dessutom kan pengar som man förståndigt sparat skänka ett visst skydd i svåra tider eller vid någon olycka. De kan till exempel användas för att täcka medicinska utgifter eller till att göra nödvändiga reparationer i hemmet. Det är därför som det i Bibeln realistiskt heter att ”pengar är till skydd” och att de ”får gensvar i allt”. — Predikaren 7:12; 10:19.

Eftersom pengar åstadkommer så mycket, är det fara för att man utvecklar en orealistisk syn på deras förmåga. En kristen måste vara medveten om deras begränsningar i jämförelse med andra, viktigare ting. I Bibeln jämförs till exempel pengars värde med den gudaktiga vishetens, när det heter: ”Vishet är till skydd, alldeles som pengar är till skydd; men fördelen med kunskap är att visheten bevarar sina ägare vid liv.” (Predikaren 7:12) På vilket sätt har gudaktig vishet denna fördel framför pengar?

En lektion från det flydda

Händelser som inträffade i Jerusalem år 66 v.t. illustrerar den gudaktiga vishetens fördel framför pengar. Sedan judarna i Jerusalem hade slagit tillbaka den invaderande romerska hären, trodde de uppenbarligen att affärsutsikterna nu var goda. Ja, de började prägla egna pengar till firande av sin nyvunna frihet. Deras mynt stämplades på hebreiska med sådana uttryck som ”För Sions frihet” och ”Det heliga Jerusalem”. Varje nyår framställde de nya mynt med inskriptioner som identifierade dem som från ”år två”, ”år tre” och ”år fyra”. Arkeologer har till och med grävt fram några sällsynta mynt med inskriften ”år fem”, som svarar mot år 70 v.t. Betraktade judiska kristna de nya judiska pengarna som en välgrundad symbol för varaktig frihet?

Nej. De kom ihåg sin herres visdomsord. Jesus hade förutsagt den romerska invasion som ägde rum år 66 v.t. Han hade tillrått sina efterföljare att när det hände, skulle de som var mitt i Jerusalem dra ut därifrån. (Lukas 21:20—22) Historien vittnar om att de judiska kristna gjorde just det. De var uppenbarligen villiga att lida förlusten av egendom, ägodelar och affärsmöjligheter för att lämna Jerusalem. Fyra år senare återkom den romerska hären och belägrade staden.

”Det fanns en stor mängd guld i staden”, enligt ett ögonvittne, historieskrivaren Josefos. Men en stor mängd pengar kunde inte rädda Jerusalem från hungersnöd, som ständigt blev ”gräsligare” och ”ödde ut hela hus och familjer”. En del invånare svalde guldmynt och försökte fly från staden. Men de blev dödade av sina fiender, som skar upp magarna på dem för att ta ut pengarna. ”För de välbergade åter”, förklarar Josefos, ”var det lika farligt att stanna kvar i staden som att fly derifrån; ty många blefvo dödade för deras förmögenhets skull, och såsom orsak till morden uppgafs alltid, att de haft för afsigt att rymma.”

Mindre än sex månader från belägringens början förstördes Jerusalem, och mer än en miljon av dess invånare dog av hungersnöd, pest och svärd. Kärleken till pengar hade förblindat många och störtat dem i fördärv och undergång, medan däremot tillämpandet av visdomsord hade gjort det möjligt för judiska kristna att komma undan.

Detta var inte det enda fall i historien när pengar svek människor i en tid av nöd. Vilken grym herre kärleken till pengar kan vara! (Matteus 6:24) Dessutom kan den också beröva en den nuvarande lyckan.

Glädjeämnen som pengar inte kan köpa

Besattheten att bli rik kan göra en människa blind för många glädjeämnen som inte kräver en mängd pengar. Tänk till exempel på lyckliga familjeförhållanden, sanna vänner, naturens under, en praktfull solnedgång, ett effektfullt åskväder, stjärnhimlen, djurens upptåg eller blommorna och träden i en ofördärvad skog.

Det är sant att en del rika människor har mer tid att njuta av de här nämnda glädjeämnena, men de flesta av dem är ytterst upptagna med att bevara eller öka sin rikedom. Hur märkligt det än kan låta undflyr lyckan ofta dem som har gott om tid. Detta förvånar moderna forskare. ”Hur skall vi förklara det förhållandet att något som så många människor ivrigt önskar sig och tror på som ett slags universalmedel har verkningar, när de får det, som sträcker sig från besvikelse till det chockartade?” frågar Thomas Wiseman i sin bok The Money Motive—A Study of an Obsession (Penningmotivet — en undersökning av en besatthet).

En sak som kan beröva en rik människa lyckan är svårigheten att veta vilka som är hennes verkliga vänner. Den rike kung Salomo erfor att ”när goda ting blir många, blir de som äter dem sannerligen många”. (Predikaren 5:11) Många rika människor ängslas också i sina försök att bevara eller öka sin rikedoms värde. Det berövar dem ofta en angenäm sömn. I Bibeln förklaras det: ”Söt är sömnen för den som tjänar, oavsett om det är litet eller mycket han äter; men den rikes överflöd tillåter honom inte att sova.” — Predikaren 5:12.

Kärleken till pengar kan skada förhållanden mellan familj och vänner, därför att den kan fresta någon till oärliga och brottsliga handlingar. Penningälskare hemfaller ofta åt hasardspel. Begäret efter bara ytterligare en hasardspelserfarenhet driver, sorgligt nog, många till skuld. ”När de notoriska hasardspelarna kommer till mig”, sade en psykiater i Sydafrika, ”kan de vanligtvis inte ändra sig eller bli hjälpta — de har förlorat arbete, affärsföretag och hem, och deras familjemedlemmar har ofta övergett dem.” Hur sann är inte den bibliska varningen: ”En man med trofasta gärningar kommer att få många välsignelser, men den som skyndar att skaffa sig rikedom kommer inte att förbli oskyldig.” — Ordspråken 28:20.

”Den [gör] sig vingar ... och flyger i väg”

En annan orsak till att kärleken till pengar är så farlig är att mänskliga regeringar har visat sig oförmögna att samarbeta helt och fullt eller säkerställa att pengarna behåller ett internationellt stabilt värde. De har inte heller kunnat förhindra recessioner, depressioner och börskrascher. Bedrägeri, stöld och inflation understryker också sanningen i de inspirerade orden: ”Möda dig inte för att skaffa dig rikedom. Upphör med att följa ditt eget förstånd. Har du låtit dina ögon kasta en blick på den, fast den ingenting är? Ty ofelbart gör den sig vingar som en örns och flyger i väg mot himlarna.” — Ordspråken 23:4, 5.

Inflation. Det problemet är förvisso inte begränsat till fattiga länder. Tidigare under vårt århundrade drabbades de industrialiserade nationerna i Mellaneuropa av galopperande inflation. Före första världskriget motsvarade till exempel en tysk mark ungefär en brittisk shilling, en fransk franc eller en italiensk lira. Tio år senare var shillingen, francen och liran mer eller mindre lika med 1.000.000.000.000 mark. Vilken verkan har skyhög inflation på människor i välbärgade samhällen? ”Om vad som hände de besegrade centralmakterna i början av 1920-talet är något att gå efter”, framhåller Adam Fergusson i sin bok When Money Dies (När pengarna dör), ”då utlöser [monetär kollaps] en sådan grad av girighet, våld, olycka och hat, förnämligast alstrat av fruktan, att inget samhälle kan överleva utan att lamslås och förändras.”

År 1923 revalverade Tyskland sin valuta genom att stryka bort 12 nollor, så att 1.000.000.000.000 gamla mark plötsligt kom att motsvara en ny mark. Denna åtgärd satte stopp för inflationen men fick andra olyckliga följder. Fergusson förklarar: ”Återställandet av den monetära sundheten, som gjorde tusentals bankrutt, berövade miljoner deras levebröd och dödade andra miljoners förhoppningar, utkrävde indirekt ett förfärligare pris som hela världen blev tvungen att betala.” Det ”förfärligare pris” som författaren tänkte på var tydligen uppkomsten av nazismen och andra världskriget.

Att stora banktillgodohavanden har svikit så många i det flydda bör komma som en nykter varning i vår tid av världsvid ekonomisk osäkerhet. Guds Son förutsade att pengarna skulle ta slut, vilket de verkligen har gjort många gånger. (Lukas 16:9) Men det största och mest omfattande monetära misslyckandet kommer när Jehova Gud verkställer domen på vår onda värld. ”Värdefulla ting kommer inte att vara till någon nytta på förgrymmelsens dag, men rättfärdighet kommer att befria från döden.” — Ordspråken 11:4.

Hur viktigt är det inte därför för var och en av oss att vi försöker bevara en rättfärdig ställning inför våra sanna vänner, Jehova Gud och Jesus Kristus!

Källan till varaktig lycka

Paul och Mary, som nämndes i inledningen, var Jehovas vittnen. I många år deltog de i heltidsevangeliseringsverket. Deras längtan efter rikedomar fick dem emellertid att upphöra med att besöka mötena i den kristna församlingen, och de upphörde med att dela med sig av sin tro i den offentliga förkunnartjänsten. Men de vaknade. ”Nu kan jag förstå hur dåraktigt det var att jag ägnade all min tid och min energi åt något som kan gå upp i rök på några minuter”, sade Mary, sedan hon blivit bestulen och fått sitt hem förstört. Lyckligtvis lärde sig det här paret sin läxa innan det var för sent. Ja, den största skada kärleken till pengar kan vålla är att beröva en människa ett godkänt förhållande till Jehova Gud och Jesus Kristus. Vilket hopp kan vi ha utan dessa vänner att få överleva slutet på den onda världen in i rättfärdighetens utlovade nya värld? — Matteus 6:19—21, 31—34; 2 Petrus 3:13.

Vare sig du betraktar dig som rik eller fattig bör du därför akta dig för att utveckla kärlek till pengar. Arbeta på att uppnå och bevara den största skatten — en godkänd ställning inför Jehova Gud. Det kan du göra genom att ägna ständig uppmärksamhet åt den angelägna inbjudan: ”Och anden och bruden säger beständigt: ’Kom!’ Och vemhelst som hör, han må säga: ’Kom!’ Och vemhelst som törstar, han må komma; var och en som vill, han må fritt ta av livets vatten.” — Uppenbarelseboken 22:17.

[Fotnoter]

[Bilder på sidan 8, 9]

Båda sidorna av ett mynt präglat under det judiska upproret med inskriften ”år två”

[Bildkälla]

Pictorial Archive (Near Eastern History) Est.