Den som har getts ”som ett ljus för nationerna”

6. Vilken storslagen framtid har Jehova gjort möjlig för oss genom Jesus Kristus?

⁶ Redan innan Adam och Eva blev utdrivna ur paradiset förutsade Jehova att en ”säd” skulle befria dem som älskade rättfärdighet. (1 Moseboken 3:15) Efter det att denna utlovade Säd hade fötts som människa fick Jehova den åldrige Simeon att i templet i Jerusalem identifiera honom som ”ett ljus till att avlägsna töcknet från nationerna”. (Lukas 2:29—32) Genom att tro på offret av Jesu fullkomliga liv skulle människor kunna bli befriade från den fördömelse som är en följd av medfödd synd. (Johannes 3:36) De skulle enligt Jehovas vilja nu kunna se fram emot evigt liv i fullkomlighet som en del av det himmelska kungariket eller som dess undersåtar på en paradisisk jord. Vilken underbar anordning är inte detta!

7. Varför fyller både löftena i profetian i Jesaja 42:1—4 och dess uppfyllelse under det första århundradet oss med hopp?

⁷ Jesus Kristus är själv garanten för att dessa storslagna framtidsutsikter skall förverkligas. I samband med att Jesus botade lidande människor tillämpade aposteln Matteus det som sägs i Jesaja 42:1—4 på honom. Det sägs bland annat där: ”Se! Min tjänare, som jag håller ett fast grepp om! Min utvalde, som min själ har godkänt! Jag har lagt min ande i honom. Rättvisa åt nationerna kommer han att föra fram.” Och är inte detta vad människor av alla nationer behöver? Profetian fortsätter: ”Han kommer inte att ropa högt eller häva upp sin röst, och på gatan kommer han inte att låta höra sin röst. Inget knäckt rör kommer han att krossa; och en matt lysande linveke kommer han inte att släcka.” I överensstämmelse med detta var Jesus inte hård mot människor som redan led. Han visade dem medlidande, undervisade dem om Jehovas uppsåt och botade dem. — Matteus 12:15—21.

8. I vilken bemärkelse har Jehova gett Jesus ”som ett förbund för folket” och ”som ett ljus för nationerna”?

⁸ Den som gav denna profetia riktar sig till sin tjänare, till Jesus, när han säger: ”Jag själv, Jehova, har kallat dig i rättfärdighet, och jag fattade dig sedan vid handen. Och jag kommer att skydda dig och ge dig som ett förbund för folket, som ett ljus för nationerna, för att du må öppna de blinda ögonen, för att du må föra ut fången ur fängelsehålan, ur interneringshuset dem som sitter i mörker.” (Jesaja 42:6, 7) Ja, Jehova har gett Jesus Kristus som ett förbund, som en högtidlig löftesgaranti. Hur uppmuntrande är inte detta! När Jesus var här på jorden, visade han verkligt intresse för mänskligheten; han gav rentav sitt liv för den. Det är till honom som Jehova har överlämnat herraväldet över alla nationer. Inte underligt att Jehova talade om Jesus som ett ljus för nationerna och att Jesus sade om sig själv: ”Jag är världens ljus.” — Johannes 8:12.

9. Varför ägnade Jesus sig inte åt att förbättra den dåvarande tingens ordning?

⁹ För vilket syfte tjänade då Jesus som världens ljus? Det var verkligen inte i något världsligt eller materialistiskt syfte. Han vägrade att försöka rätta till det då existerande politiska systemet och ville inte heller ta emot kungamakt av vare sig Satan, den här världens härskare, eller folket. (Lukas 4:5—8; Johannes 6:15; 14:30) Jesus visade stort medlidande med dem som var betryckta och gav dem lindring på ett sätt som andra inte kunde. Men han visste att det inte gick att få någon varaktig lättnad inom ramarna för ett mänskligt samhälle som på grund av medfödd synd var under Guds fördömelse och som manipulerades av osynliga onda andemakter. Med gudaktig insikt lät Jesus hela sitt liv kretsa kring detta att göra Guds vilja. — Hebréerna 10:7.

10. Hur och i vilket syfte tjänade Jesus som världens ljus?

¹⁰ Hur och i vilket syfte tjänade Jesus då som världens ljus? Han ägnade sig åt att predika de goda nyheterna om Guds kungarike. (Lukas 4:43; Johannes 18:37) Genom att vittna om sanningen om Jehovas uppsåt förhärligade Jesus också sin himmelske Faders namn. (Johannes 17:4, 6) Och som världens ljus avslöjade Jesus religiösa lögner och skänkte därigenom andlig frihet åt dem som hölls i religiöst slaveri. Han avslöjade också Satan som den som osynligen manövrerar dem som låter sig utnyttjas av honom. Jesus identifierade också tydligt de gärningar som hör mörkret till. (Matteus 15:3—9; Johannes 3:19—21; 8:44) Han visade sig i synnerhet vara världens ljus genom att offra sitt fullkomliga mänskliga liv som en lösen, och han öppnade därigenom vägen för dem som utövar tro på denna anordning att kunna få förlåtelse för synder, ett godkänt förhållande till Gud och utsikten till evigt liv som en del av Jehovas universella familj. (Matteus 20:28; Johannes 3:16) Och slutligen, genom att livet igenom bevara fullkomlig gudaktig hängivenhet försvarade Jesus Jehovas suveränitet och bevisade att Djävulen är en lögnare och gjorde det därigenom möjligt för dem som älskar rättfärdighet att få eviga välsignelser. Men skulle då Jesus vara den ende ljusbäraren?

Genom den heliga andens hjälp kom Paulus att inse vad detta inbegrep. Han insåg således att profetian i Jesaja 42:6, som direkt uppfylldes på Kristus Jesus, också utgjorde en indirekt befallning till alla som utövar tro på Kristus. När Paulus i Apostlagärningarna 13:47 citerade från Jesaja, sade han därför: ”Jehova har ... gett oss befallning i dessa ord: ’Jag har satt dig till ett ljus för nationer, för att du skall vara till räddning intill jordens yttersta ända.’”