LERSKÄRVA

En bit av sönderslaget krukmakargods eller liknande material. Det hebreiska ordet chẹres, som ibland används om en lerkruka eller något annat lerkärl som inte är sönderslaget (4Mo 5:17; Jer 19:1), är möjligen besläktat med ett arabiskt ord som betyder ”skrapa” eller ”krafsa” och kan därför syfta på något som har en skrovlig eller ojämn yta eller kant, t.ex. en lerskärva. När Satan slog Job med ”svåra bölder” från hjässan till fotsulan, tog Job ”en lerskärva att skrapa sig med”. (Job 2:7, 8) Och om Leviatan har det sagts: ”Dess undersida är som spetsiga lerskärvor.” (Job 41:1, 30)

Det grekiska ordet ọstrakon (som förekommer i Job 2:8, LXX) användes av grekerna om lerskärvor som de avgav sina röster på vid valförrättningar.

Arkeologiska fynd. Flertalet av de fynd man har gjort vid arkeologiska utgrävningar består av lerskärvor. I forna tider hände det att man använde krossat lergods för att raka aska från en eldstad eller för att skopa upp vatten. (Jes 30:14) Men i Egypten och Mesopotamien och på andra håll i Mellanöstern utnyttjades lerskärvor som ett billigt skrivmaterial. De välkända Lakisbreven, där Guds namn, Jehova, förekommer flera gånger i form av tetragrammet (JHWH), är skrivna på lerskärvor. I Egypten har arkeologer funnit talrika lerskärvor och skärvor av kalksten med teckningar och inskrifter som gjorts med bläck (vanligtvis med kursiv hieroglyfskrift). Många av dem sägs stamma från tiden mellan 1500-talet och 1000-talet f.v.t., och det skulle betyda att några av dem kan vara från Moses tid och den tid då israeliterna var i slaveri i Egypten. Några av inskrifterna på de här skärvorna består av berättelser, dikter, hymner och liknande, och en del av dem har troligen skrivits som skolarbete. Lerskärvor användes av allt att döma som skrivmaterial av folk i allmänhet, så som papper och anteckningsblock används i dag, till räkningar, köpekontrakt, vigselbevis och domstolsutslag, för att bara nämna något.

I ruinerna av det kungliga palatset i Samaria har man funnit mer än 60 ostraka med gammalhebreisk skrift, skriven med bläck. De tycks vara förteckningar över avkastningen från vingårdarna, och många kan vara från Jerobeam II:s tid. De uppger namn på platser och personer, bland annat dubbelnamn där det ena ledet är Baal, El eller Jehova.

Grekiska ostraka som man har funnit i Egypten omfattar åtskilliga slag av dokument men framför allt skattekvitton. De ger en viss inblick i den grekiska som talades av gemene man under ptolemeisk, romersk och bysantinsk tid, och de är därför till viss nytta när man vill studera koinégrekiska, den grekiska som användes av de kristna bibelskribenterna. I Övre Egypten har man hittat 20 grekiska ostraka med delar av de fyra evangelierna, troligen från 600-talet v.t.

Bildspråk. ”Lerskärva” används också i bildliga sammanhang i Bibeln. I en psalm som profetiskt talar om Messias lidanden sade David, som var nödställd och omgiven av fiender: ”Min kraft är uttorkad som en lerskärva.” (Ps 22:11–15) När föremål av lera brändes, blev de mycket torra och sköra och kunde lätt gå sönder.

På kung Salomos tid var det tydligen vanligt att man glaserade lergodset, för i Ordspråksboken 26:23 heter det: ”Som silverglasyr på en lerskärva är glödande läppar och ett ont hjärta.” I likhet med ”silverglasyr” som kunde dölja det kärl av lera som den täckte kunde ”glödande läppar” dölja ”ett ont hjärta” hos någon som bara utgav sig för att vara en vän.

Jehova varskodde Oholiba (Jerusalem) om att hon skulle fyllas av druckenhet och bedrövelse, att hon skulle få dricka samma bägare som hennes syster Ohola (Samaria) hade druckit. Juda skulle få dricka denna bildliga bägare, tömma den i botten, när Guds domar fullt ut skulle verkställas över det. Därför sade Gud genom Hesekiel: ”Du skall tvingas dricka den och tömma den, och du skall gnaga på dess lerskärvor.” (Hes 23:4, 32–34)

Hur dåraktigt det är av en människa att klaga på Gud och kritisera hans handlingssätt framgår av orden: ”Ve den som tvistar med Honom som har format honom, som en lerskärva med markens andra lerskärvor! Skall leran säga till honom som formar den: ’Vad gör du?’ Och ditt verk säga: ’Han har inga händer’?” (Jes 45:9, 13)