15. Vilken speciell ”tid” omtalas i Jesajas profetia, och vad antyds genom detta uttryck?

¹⁵ Jesajas profetia fortsätter med ett mycket viktigt uttalande. Jehova säger till Messias: ”I en välviljans tid har jag svarat dig, och på en räddningens dag har jag hjälpt dig; och jag fortsatte att bevara dig så att jag kunde ge dig som ett förbund för folket.” (Jesaja 49:8a) En liknande profetia finns nedtecknad i Psalm 69:13–18. Psalmisten hänsyftar på ”en välviljans tid” och använder uttrycket ”en godtagbar tid”. De här uttrycken antyder att Jehova visar välvilja och ger beskydd på ett speciellt sätt, men bara under en bestämd, begränsad period.

16. När var det ”en välviljans tid” från Jehova för det forntida Israel?

¹⁶ När var det en sådan ”välviljans tid”? Dessa ord var ursprungligen en del av en profetia om återställelse och förutsade att judarna skulle återvända från landsflykten. Israels nation upplevde en välviljans tid, när folket kunde ”återupprätta landet” och på nytt ta i besittning sina ”ödelagda arvsbesittningar”. (Jesaja 49:8b)

Den här uppfyllelsen av profetian var verkligen dramatisk, men Bibeln visar att profetian också får sin tillämpning vid flera tidpunkter längre fram.

17, 18. Vilken välviljans tid rådde i det första århundradet?

¹⁷ Första gången var när Jesus föddes. Då förkunnade änglarna ”frid bland människor som han [Gud] vill visa välvilja”. (Lukas 2:13, 14) Denna välvilja erbjöds inte åt människor i allmänhet, utan bara åt dem som visade tro på Jesus. Längre fram läste Jesus offentligt profetian i Jesaja 61:1, 2 och tillämpade den på sig själv som den som förkunnade ”Jehovas godtagbara år”. (Lukas 4:17–21) Aposteln Paulus sade att Kristus fick Jehovas särskilda beskydd under sitt kötts dagar. (Hebréerna 5:7–9) Denna ”välviljans tid” var således den tid då Gud visade Jesus ynnest under hans liv som människa på jorden.

¹⁸ Men profetian får ytterligare en uppfyllelse. Sedan Paulus citerat Jesajas ord om en välviljans tid, sade han: ”Se! Nu är den särskilt godtagbara tiden. Se! Nu är räddningens dag.” (2 Korinthierna 6:2) Paulus skrev de här orden 22 år efter Jesu död. När den kristna församlingen grundades vid pingsten år 33 v.t., utsträckte Jehova uppenbarligen välviljans år, så att det också omfattade Kristi smorda efterföljare.

19. Hur kan de kristna i vår tid dra nytta av välviljans tid från Jehova?

¹⁹ Hur är det då med dem av Jesu efterföljare i vår tid som inte är smorda arvingar till Guds himmelska kungarike? Kan de som har ett jordiskt hopp dra nytta av denna godtagbara tid? Ja. Uppenbarelseboken anger att det nu är en tid då Jehova visar välvilja mot den stora skaran som skall komma ”ut ur den stora vedermödan” för att få leva på en paradisisk jord. (Uppenbarelseboken 7:13–17) Alla kristna kan således dra nytta av denna begränsade period då Jehova visar ofullkomliga människor välvilja.

20. Vad måste de kristna göra för att inte förfela syftet med Jehovas oförtjänta omtanke?

²⁰ När aposteln Paulus talade om Jehovas godtagbara tid, gav han först en varning. Han uppmanade enträget de kristna ”att inte förfela syftet med att ... [de] har tagit emot Guds oförtjänta omtanke”. (2 Korinthierna 6:1) De kristna utnyttjar därför varje tillfälle till att göra Guds vilja för att behaga honom. (Efesierna 5:15, 16) De måste följa Paulus uppmaning: ”Se till, bröder, att det aldrig hos någon av er utvecklar sig ett ont hjärta utan tro, genom att någon drar sig bort från den levande Guden; utan fortsätt att förmana varandra var dag, så länge som det heter ’i dag’, för att ingen av er skall bli förhärdad genom syndens bedrägliga makt.” — Hebréerna 3:12, 13.