7, 8. a) Vem trädde fram i Augustus ställe som Nordens kung? b) Varför gav kejsar Augustus motvilligt ”kungarikets värdighet” åt sin efterträdare?

⁷ Ängeln förutsade vidare: ”I hans [Augustus] ställe skall det träda fram en som skall föraktas, och de skall inte lägga kungarikets värdighet på honom; men han skall komma under en tid av frihet från bekymmer och bemäktiga sig kungariket genom halhet.

⁸ Den ”som skall föraktas” var kejsar Tiberius, son till Livia, Augustus tredje hustru. (Se ”Den ene ärad, den andre föraktad”, sidan 248.) Augustus avskydde denne styvson på grund av hans dåliga egenskaper och ville inte att han skulle bli näste kejsare. Först sedan alla andra tänkbara efterträdare var döda gav han honom motvilligt ”kungarikets värdighet”. Augustus adopterade Tiberius år 4 v.t. och gjorde honom till tronarvinge. Efter Augustus död trädde den 54-årige Tiberius — den föraktade — fram och övertog makten som romersk kejsare och Nordens kung.

9. Hur bemäktigade sig Tiberius ”kungariket genom halhet”?

⁹ I The New Encyclopædia Britannica sägs det: ”Tiberius ... drev ett politiskt spel med senaten, och i närmare en månad [efter Augustus död] tillät han den inte att utnämna honom till kejsare.” Han sade till senaten att ingen annan än Augustus var kapabel att bära bördan att styra romarriket och bad senatorerna återinföra republiken genom att anförtro myndigheten åt en grupp män i stället för åt en enda man. Historikern Will Durant skrev: ”Senaten, som inte vågade ta honom på orden, utbytte artighetsbetygelser med honom, tills han slutligen åtog sig makten.” Durant tillade: ”Spelet genomfördes väl från båda sidor. Tiberius ville ha principatet, annars skulle han ha funnit på något sätt att slippa ifrån det; senaten fruktade och hatade honom men avstod från att återinföra en republik som, i likhet med den gamla, i teorin var grundad på suveräna folkförsamlingar.” Tiberius bemäktigade sig således ”kungariket genom halhet”.