Bekänn Jehovas namn offentligt
”Låt oss alltid ... frambära till Gud ett lovprisningens offer, det vill säga frukten av läppar som offentligt bekänner hans namn.” — HEBRÉERNA 13:15.
1. Vad uppmanade profeten Hosea sina medisraeliter att göra?
JEHOVAS profet Hosea hade ett viktigt budskap till sina medisraeliter. På 700-talet före den vanliga tideräkningen förmanade han sina egensinniga samtida att ändra sinne. Han uppmanade dem: ”Ta med er ord och kom tillbaka till Jehova. Säg till honom, ni alla: ’Må du förlåta missgärning; och ta emot vad gott är, och vi skall i gengäld frambära våra läppars ungtjurar.’” (Hosea 14:2) När Hosea i sin profetia uppmanade israeliterna att frambära sina ”läppars ungtjurar” åt Jehova, uppmanade han dem att ändra sinne och att frambära offer av uppriktig lovprisning åt Gud.
2. Vad för slags offer uppmuntrade aposteln Paulus de kristna att frambära?
2 I våra dagar frambär Jehovas vittnen sina ”läppars ungtjurar”. De följer också den uppmaning aposteln Paulus gav, när han genom att alludera på dessa ord i Hoseas profetia skrev: ”Låt oss alltid genom honom [Jesus Kristus] frambära till Gud ett lovprisningens offer, det vill säga frukten av läppar som offentligt bekänner hans namn.” (Hebréerna 13:15) Guds tjänare lovprisar därför Jehova med glädje, till exempel när de predikar om Guds kungarike. — Matteus 24:14.
3. Hur kan vi frambära ”ett lovprisningens offer” åt Jehova, och vilkas verksamhet skall vi nu undersöka?
3 För ofullkomliga människor är det ett oförtjänt privilegium att offentligt få bekänna Jehovas namn. Vi är verkligen glada över att få berätta för andra om vår Gud och därigenom frambära åt Jehova ”ett lovprisningens offer”, ”våra läppars ungtjurar”! Låt oss, för att bli stimulerade att offentligt predika de goda nyheterna om Guds kungarike i våra dagar, undersöka vad Bibeln har att säga om Guds profeter och andra Jehovas tjänare. Deras livskurs kan lära oss mycket som kan hjälpa oss att tycka om vår predikoverksamhet. — Romarna 15:4.
Profeternas roll
4, 5. a) Vad betyder de ord som har översatts med ”profet” på Bibelns originalspråk? b) Vad visar att profeterna spelade en framträdande roll i Guds anordning?
4 Jehovas profeter hade förmånen att få förkunna hans budskap offentligt. Det hebreiska uttrycket för ”profet” (na·vị’) har en osäker etymologi, men det sätt varpå det används i Bibeln visar att sanna profeter var talesmän för Jehova, de var Guds män med inspirerade budskap. Det grekiska ord som återges med ”profet” (pro·fẹ·tes) betyder ordagrant ”utsägare”, ”en som säger något framför (inför) någon”. En profet är en som förkunnar budskap som tillskrivs en gudomlig källa. Ofta, men inte alltid, förutsade Guds sanna profeter framtida händelser.
5 Så här heter det i M’Clintock och Strongs Cyclopædia om den framträdande roll profeterna spelade i Guds anordning: ”Ibland hade man bett om deras råd. ... Men det var betydligt oftare så att de, utan att någon hade bett om deras råd, i sitt inre kände att de måste tala till folket, och de var inte rädda för att träda fram på platser, där deras framträdande kanske skapade indignation och skräck.” (Band VIII, sidan 640) Låt oss begrunda några exempel som visar vad det var som fick profeterna att inta en sådan modig hållning.
Känslor och motivation
6, 7. Vad lät Jehova sin profet Hesekiel äta, och vilken verkan hade detta?
6 Innan Jerusalem förstördes år 607 f.v.t. talade Jehova till de landsflyktiga judarna i Babylon genom sin profet Hesekiel. Så här sade Jehova till honom: ”Människoson, vad du finner, ät det. Ät denna rulle, och gå, tala till Israels hus.” Hesekiel lydde. Han sade: ”Då öppnade jag min mun, och undan för undan lät han mig äta denna rulle. Och han sade vidare till mig: ’Människoson, du skall låta din egen buk äta, för att du må fylla till och med dina inälvor med denna rulle som jag ger dig.’ Och jag började äta den, och den blev i min mun söt som honung.” — Hesekiel 3:1—3.
7 Vår kropp hämtar näring från den mat vi äter, och den näringen blir i viss bemärkelse en del av oss. På liknande sätt skulle den ”rulle” som Hesekiel åt — Jehovas budskap som profeten måste förkunna — bli en del av honom själv och påverka hans känslor. Guds budskap berörde Hesekiels innersta känslor så djupt att det var ett nöje för honom att få förkunna det offentligt. Om du är ett Jehovas vittne, tycker du då om att offentligt bekänna Guds budskap?
8, 9. Vad fick Amos att profetera?
8 Tänk också på profeten Amos, som levde på 800-talet f.v.t. Han var en av de första hebreiska profeter som skrev en bibelbok som uppkallades efter profeten själv. Likt Hesekiel var Amos en rättfram förkunnare av Jehovas ord. Ja, uttrycket ”detta är vad Jehova har sagt” förekommer 11 gånger i den bok som bär hans namn! (Amos 1:3, 6, 9, 11, 13; 2:1, 4, 6; 3:12; 5:4; 7:17) Amos insåg behovet av att förkunna Guds ord offentligt.
9 Som Guds profet reagerade Amos för Guds tillkännagivanden och visade det genom att omedelbart handla. Gud sade genom Amos: ”Det är ett lejon som har rutit! Vem kommer inte att vara rädd? Den suveräne Herren Jehova själv har talat! Vem kommer inte att profetera?” (Amos 3:8) Profeten kände att han helt enkelt måste förkunna Jehovas budskap.
10. Hur reagerar Jehovas nutida tjänare, när man motstår deras predikoverk?
10 På ett lejonlikt sätt ryter Jehova fram domsbudskap över den nuvarande onda världsordningen, och likt Amos känner sig Jehovas nutida tjänare drivna att förkunna Guds ord offentligt. Till och med när de hotas av motståndare, följer de apostlarna Petrus’ och Johannes’ exempel, vilka kraftfullt förklarade: ”Vi för vår del kan inte sluta upp med att tala om de ting vi har sett och hört.” Apostlarna försäkrade också: ”Vi måste lyda Gud såsom härskare mer än människor.” (Apostlagärningarna 4:20; 5:29) Hur är det då med oss? Det är bra att vi rannsakar hur vi känner det för att offentligt bekänna Jehovas namn.
”Av hjärtats överflöd”
11. Vad bör få oss att hålla ut i att offentligt bekänna Jehovas namn?
11 Jehovas profeter uppskattade utan tvivel sina privilegier. En liknande uppskattning och tacksamhet mot Jehova bör få oss att offentligt bekänna hans namn. I Psalm 145:1, 2 heter det: ”Jag skall upphöja dig, o min Gud, Kungen, och jag skall välsigna ditt namn till obestämd tid, ja för evigt. Hela dagen skall jag välsigna dig, och jag skall lovprisa ditt namn till obestämd tid, ja för evigt.” Återspeglar de orden din inställning? Att vi regelbundet studerar Bibeln hjälper oss att fördjupa vår uppskattning av det som Jehova har gjort, gör och ännu kommer att göra för oss. Och visst finner vi, när vi studerar Bibeln tillsammans som familj, att Guds ord utvecklar kraft och får oss att vilja tala om honom och hans uppsåt! (Hebréerna 4:12) För att bli effektiva i att offentligt bekänna Jehovas namn måste vi också göra fullt bruk av de kristna publikationer som Jehova Gud har tillhandahållit genom den smorde ”trogne och omdömesgille slaven”. — Matteus 24:45—47.
12. Hur kan både kristna möten och meditation hjälpa oss att offentligt bekänna Jehovas namn?
12 Om vi ur tacksamma hjärtan skall kunna lovprisa Jehova, måste vi regelbundet vara med vid kristna möten. Alla Jehovas folks medlemmar bör följa aposteln Paulus’ förmaning: ”Låt oss tänka på varandra för att sporra till kärlek och förträffliga gärningar, i det vi inte underlåter att själva församlas, såsom några har för sed, utan uppmuntrar varandra, och det så mycket mer som ni ser dagen närma sig.” (Hebréerna 10:24, 25) Är du regelbundet med vid kristna möten? Talar du ofta om de bibliska sanningar, de fina erfarenheter och de spännande nyheter om teokratisk utvidgning, som du får höra vid Guds folks möten? Om du är obenägen att tala om Jehova och hans uppsåt, anslå då tid till att meditera över hans ord, så att dess tankar tränger djupt ner i ditt hjärta. (Psalm 77:12; 143:5) Ja, att du är med vid kristna möten och att du regelbundet mediterar över Guds ord bör hjälpa dig att inse vilket underbart privilegium det är att offentligt få bekänna Jehovas namn.
13. Hur bär vi fram det goda ur vårt hjärta?
13 Med hjärtan fulla av tacksamhet mot Jehova bär vi fram goda ting. ”En god människa bär fram det goda ur sitt hjärtas goda skatt”, argumenterade Jesus, ”men en ond människa bär fram det onda ur sin onda skatt; av hjärtats överflöd talar ju hennes mun.” (Lukas 6:45) Kan det finnas något bättre sätt att ”bära fram det goda” än att offentligt bekänna Jehovas namn och tala om hans uppsåt med grannar och släktingar, ja, med alla vi träffar?
Resultaten av offentlig bekännelse
14. a) Vad kan både den som förkunnar och den som lyssnar till budskapet om Guds kungarike få uppleva? b) Vad åstadkoms genom arbetet med att predika om Guds kungarike?
14 Guds profeter fann glädje i sin tjänst, och mottagliga åhörare hade nytta av det de sade. På liknande sätt får de som offentligt bekänner och förkunnar budskapet om Guds kungarike stor glädje. (Apostlagärningarna 20:35) Och det är verkligen till stor nytta för dem som lyssnar med uppskattning! När människor tar emot de goda nyheterna får de hjälp att komma över eller klara av depression. Sörjande personer gläder sig över utsikterna till en uppståndelse. Människor som har varit förslavade under nikotin, heroin och andra beroendeframkallande ämnen gör sig fria från detta beroende. Många lyfts upp moraliskt, och alla som tar emot Bibelns sanning vinner andlig frihet. (Johannes 5:28, 29; 8:32) Människor med ärligt hjärta reagerar med glädje när de får höra budskapet om Guds kungarike, men för de ondskefulla däremot tjänar budskapet till en varning. Därigenom skils människor åt för antingen ”evigt avskärande” eller ”evigt liv”, när Guds dom verkställs över den här onda världen. (Matteus 24:14; 25:31—46; Hesekiel 33:1—9; 1 Timoteus 2:3, 4) Vårt predikoverk är en räddningsaktion utan motstycke, den mest omfattande och allmänt offentliggjorda bekännelse eller förkunnelse som någonsin har utförts eller skall utföras på jorden!
15. Vad kan vi göra för att hjälpa dem som kan komma att bli förtjänta på det distrikt där vi vittnar?
15 Som Jehovas nutida vittnen gör vi lydigt och med glädje slavtjänst för vår himmelske Fader. (Romarna 12:11) Vi är därför glada över att regelbundet kunna anslå tid till att ta del i verket med att offentligt och från hus till hus predika de goda nyheterna. (Apostlagärningarna 5:42; 20:20) Rapporter från olika delar av världen visar att det fortfarande finns en del förtjänta personer på våra distrikt. Allteftersom förhållandena i världen förändras, påverkas människor på olika sätt. Många har oväntat blivit flyktingar, utlänningar i ett främmande land. Det kanske finns en del sådana personer på det distrikt där vi vittnar. Låt oss i så fall göra vad vi kan för att hjälpa dem andligen, när vi fortsätter i ”det heliga arbetet med Guds goda nyheter”. (Romarna 15:16) Somliga kristna har lärt sig ett främmande språk för att kunna förkunna de goda nyheterna om Guds kungarike för sådana människor.
16. Vad kan hjälpa oss att hålla ut i att bekänna Jehovas namn?
16 Guds profeter hade ibland mycket svåra uppdrag. Det var inte lätt för dem att förkunna Guds budskap för oemottagliga människor. På liknande sätt tycker inte heller alla som är överlämnade åt Jehova att det är lätt att offentligt bekänna hans namn, i synnerhet inte på distrikt där människor visar ytterst lite intresse. Men genom den styrka som Jehova ger och den förtröstan som vi får genom att under bön studera Guds ord kan vi hålla ut i att förkunna budskapet om Guds kungarike. (Filipperna 4:13; Uppenbarelseboken 14:6) Vad mer kan vi i detta avseende lära oss av Jehovas profeter och andra av hans forntida tjänare?
Sällskap i tjänsten på fältet
17. Nämn några exempel från Bibeln på sådana som har haft nytta och glädje av att ha sällskap i Guds tjänst.
17 Guds profet Mose fick till en början hjälp av sin äldre bror, Aron, i att utföra sitt uppdrag. Jehova sade till Mose: ”[Aron] skall tala för dig till folket; och det skall ske att han kommer att tjäna som mun för dig.” (2 Moseboken 4:16) Tänk också på de ”profetsöner” som levde och verkade på profeterna Elias och Elisas tid. De verkar ha varit grupper av Guds tjänare som arbetade tillsammans och som utan tvivel hade det trevligt tillsammans. (2 Kungaboken 2:3—5; 4:38; jämför 1 Samuelsboken 10:5, 10.) Mose och Aron och ”profetsönerna” var naturligtvis inte upptagna med att förkunna de goda nyheterna om Guds kungarike. Men de hade alla nytta av sitt umgänge med varandra. Flera hundra år längre fram i tiden sände Jesus Kristus ut 70 lärjungar ”två och två” i tjänsten, och de hade utan tvivel nytta och glädje av det sällskap de därigenom fick. — Lukas 10:1—16; jämför Apostlagärningarna 17:10, 11; 20:20.
18. Hur har sällskap i tjänsten tjänat ett gott syfte i våra dagar?
18 År 1953 började Jehovas vittnen med ett program där förkunnarna av Guds kungarike arbetade tillsammans i tjänsten på fältet. Detta program för övning var naturligtvis inte avsett att bara ge sällskap, utan också att göra Guds tjänare mer effektiva som lärare och predikare av de goda nyheterna. Med det målet för ögonen samarbetade mer erfarna förkunnare med nyare förkunnare i tjänsten. Denna övning i tjänsten från hus till hus har varit mycket bra och har hjälpt Jehovas folk att bli bättre i stånd att offentligt bekänna hans namn. (1 Timoteus 4:16) I våra dagar är säkerheten en annan faktor som gör det tillrådligt för de kristna att gå i tjänsten ”två och två”, i synnerhet i vissa områden.
19. Vad bör vi komma ihåg om personliga mål i tjänsten?
19 Försök, antingen du arbetar tillsammans med en medtroende i tjänsten eller du går ensam till en dörr, att nå ett personligt mål. Det bör vara realistiskt och uppnåeligt. Behöver du hjälp i att anpassa din inledning, så att den kan väcka människors intresse på ditt distrikt? I så fall kanske du kan följa med en pionjär, en heltidsförkunnare, eller någon förkunnare som kan vara särskilt effektiv i att använda bra inledningar. Din kamrat kanske kan hjälpa dig att förbereda och använda de inledningar som finns i Tjänsten för Guds kungarike eller i boken Resonera med hjälp av Skrifterna. Lyssna noga på vad din kamrat säger när ni vittnar tillsammans från hus till hus. Försök sedan säga något liknande, tills du blir skicklig i denna sida av din tjänst.
20, 21. Vilken speciell hjälp kan man få av att samarbeta i tjänsten på fältet?
20 Hur är det då om du behöver hjälp med att göra effektiva återbesök, med det för ögonen att du skall sätta i gång ett bibelstudium? Genom din församlingsbokstudieledare kan man kanske ordna så att du får arbeta i tjänsten på fältet tillsammans med någon förkunnare som har varit ganska effektiv i att sätta i gång bibelstudier. Men var inte bara en passiv följeslagare, när ni gör återbesök tillsammans. När du har sett hur din kamrat har hanterat situationen vid ett sådant besök, kanske du kan finna att det är bra att säga något liknande, när du gör följande återbesök. Din kamrat finns där till hands för att hjälpa dig och för att ge dig råd efteråt. — Jämför Galaterna 6:6.
21 En sådan kärleksfull hjälp av en kamrat i tjänsten på fältet kan hjälpa dig att nå dina mål i tjänsten. Genom denna hjälp och den djupa uppskattning du känner av den kärleksfulla omtanke som Jehova har visat genom att låta dig få utföra detta privilegierade arbete kommer du att kunna bli ännu effektivare i din verksamhet med att predika om Guds kungarike. Och må du uppskatta ditt privilegium att få välsigna Jehova genom att alltid tala väl om honom och genom att regelbundet bekänna hans namn offentligt. — Psalm 145:1, 2, 9—13.
22. Vilka frågor kommer följande studium att hjälpa oss att besvara?
22 Som Jehovas vittnen besöker vi gång på gång människor i vår tjänst från hus till hus. Många människor lyssnar med djup uppskattning till de goda nyheterna. Men somliga vill kanske inte lyssna till budskapet om Guds kungarike. Vad bör vi göra under sådana förhållanden? Hur kan vi hålla ut i det arbete som Jehova har gett sitt folk i uppdrag att utföra? Vilka bibliska exempel kan hjälpa eller vägleda oss? Dessa frågor skall besvaras i följande artikel.
Fattade du följande punkter?
◻ Vad sade både Hosea och aposteln Paulus om offer åt Gud?
◻ Vad fick både Hesekiel och Amos att profetera?
◻ Hur bör vi betrakta vårt arbete med att predika om Guds kungarike?
◻ Vilken nytta kan vi få av att samarbeta i tjänsten på fältet?
[Bilder på sidan 13]
Att vi samarbetar på ett meningsfullt sätt kan hjälpa oss att förbättra vår tjänst